22 (A) Då sade Samuel: ”Behagar det Herren med brännoffer och slaktoffer lika mycket som att man lyssnar till Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och lyhördhet bättre än baggars fett, 23 (B) för upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi. Eftersom du har förkastat Herrens ord har han förkastat dig som kung.” 24 Saul sade till Samuel: ”Jag har syndat genom att inte lyda Herrens befallning och dina ord. Jag var rädd för folket och lyssnade till dem. 25 Men förlåt mig nu min synd och vänd tillbaka med mig, så att jag får tillbe Herren.” 26 (C) Samuel sade till Saul: ”Jag vill inte vända tillbaka med dig, för du har förkastat Herrens ord och Herren har förkastat dig: du är inte längre kung över Israel.”

27 När Samuel vände sig om för att gå, grep han tag i hörnet på hans mantel,[a] och den revs sönder. 28 (D) Samuel sade till honom: ”Herren har i dag ryckt Israels kungarike från dig och gett det till en annan som är bättre än du. 29 (E) Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte, för han är inte en människa som ångrar sig.” 30 Saul svarade: ”Jag har syndat. Visa mig nu ändå den äran inför de äldste i mitt folk och inför Israel att du går tillbaka tillsammans med mig, så att jag får tillbe Herren din Gud.” 31 Då gick Samuel tillbaka med Saul, och Saul tillbad Herren.

32 Samuel sade: ”För hit Agag till mig, Amaleks kung.” Då gick Agag med glad min[b] fram till honom och sade: ”Dödens bitterhet är visst förbi!”. 33 Men Samuel sade: ”Så som ditt svärd har gjort kvinnor barnlösa, så ska din mor bli barnlös bland kvinnor.” Sedan högg Samuel Agag i stycken inför Herren i Gilgal. 34 Sedan begav sig Samuel till Rama och Saul drog upp till sitt hem i Sauls Gibea. 35 Samuel ville inte se Saul mer så länge han levde, för Samuel sörjde över Saul. Och Herren ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:27 grep han tag i hörnet på hans mantel   Troligen kung Saul som grep profeten Samuels mantel, vilket innebar en vädjan (jfr Sak 8:23).
  2. 15:32 med glad min   Annan översättning: ”i bojor”, ”darrande” (så Septuaginta).

22 Samuel svarade:

”Gläder sig Herren lika mycket åt brännoffer och slaktoffer
    som att man hör Herrens röst?
Nej, lydnad är bättre än offer,
    och att lyssna till honom är bättre
    än att offra baggars fett åt honom.
23 Upproriskhet är en lika stor synd som spådom,
    och övermod lika avigt som att tillbe avgudar.
Du har förkastat Herrens ord,
    och han har förkastat dig som kung.”

Saul ber om nåd

24 ”Jag har syndat”, sa Saul till Samuel. ”Jag var olydig mot Herrens befallning och handlade inte efter dina ord, för jag var rädd för folket och gjorde vad de krävde. 25 Förlåt nu min synd och följ med mig tillbaka, så att jag kan tillbe Herren!” 26 Men Samuel svarade: ”Jag kommer inte tillbaka med dig. Eftersom du har förkastat Herrens befallning, har han också förkastat dig som kung över Israel.” 27 När Samuel sedan vände sig om för att gå, grep Saul tag i hans mantel, men då revs manteln sönder. 28 ”Se”, sa Samuel, ”Herren har ryckt Israels rike ifrån dig i dag och gett det till en av dina landsmän, till en som är bättre än du. 29 Han som är Israels härlighet ljuger inte och inte heller ångrar han sig, för han är inte en människa.”

30 Då sa Saul: ”Jag har syndat, men hedra mig åtminstone inför mitt folks äldste och Israel genom att gå med mig och tillbe Herren, din Gud!” 31 Samuel gick då med honom och Saul tillbad Herren.

32 Sedan sa Samuel: ”För hit amalekiternas kung Agag!” Agag kom darrande[a] fram men tänkte ändå: ”Dödens bitterhet är borta.” 33 Men Samuel sa:

”På samma sätt som ditt svärd har gjort många mödrar barnlösa,
    ska din mor nu bli barnlös.”

Och Samuel dödade honom inför Herren i Gilgal.

34 Sedan gick Samuel hem till Rama och Saul återvände till Sauls Giva. 35 Efter den dagen träffade Samuel aldrig Saul mer, men han tänkte ofta med sorg på honom och Herren sörjde över att han hade gjort Saul till kung över Israel.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:32 Det hebreiska ordets betydelse är osäker och kan tolkas på olika sätt: darrande, med vacklande steg, eller leende, självsäkert, eller i bojor. Kanske hoppades han att de skulle låta honom få leva, eller att döden skulle bli snabb. Enligt Septuaginta: Hur bitter är inte döden!

18 (A) Slaktoffer gläder dig inte,
        annars skulle jag ge dig det,
    brännoffer vill du inte ha.

Read full chapter

18 Slaktoffer behagar dig inte
    om jag skulle ge dig sådana,
    och brännoffer bryr du dig inte om.

Read full chapter

11 (A) Vad ska jag med
    era många slaktoffer till?
        säger Herren.
    Jag är mätt på brännofferbaggar
        och gödkalvars fett,
    jag har ingen glädje i blod
        av tjurar, lamm och bockar.
12 När ni kommer för att träda fram
        inför mitt ansikte,
    vem har då bett er
        trampa ner mina förgårdar?
13 (B) Bär inte fram fler
        meningslösa matoffer!
    Röken av dem
        är avskyvärd för mig.
    Nymånad, sabbat
        och utlysta fester –
    jag tål inte ondska
        och högtid tillsammans.
14 Min själ hatar era nymånader[a]
        och högtider.
    De har blivit en börda för mig,
        jag är trött på att bära den.
15 (C) När ni räcker ut era händer
        döljer jag mina ögon för er.
    Även om ni ber mycket
        kommer jag inte att lyssna.
    Era händer är fulla av blod.
16 (D) Tvätta er, gör er rena!
    Ta bort era onda gärningar
        ur min åsyn.
    Sluta att göra det som är ont,
17 (E) lär er att göra det som är gott!
    Sök det rätta,
        tillrättavisa förtryckaren[b],
    försvara den faderlöses rätt,
        stöd änkan i hennes sak.

18 (F) Kom, låt oss gå till rätta
        med varandra, säger Herren.
    Om än era synder är blodröda
        ska de bli snövita,
    om än de är röda som scharlakan
        ska de bli vita som ull.
19 (G) Om ni är villiga och lyssnar
        ska ni få äta landets goda.
20 (H) Men om ni vägrar och trotsar
        ska ni förtäras av svärd,
    för Herrens mun har talat.

21 (I) Vilken prostituerad hon har blivit,
        den trogna staden!
    Den var full av rättvisa,
        rättfärdighet bodde därinne –
            men nu mördare.
22 (J) Ditt silver har blivit slagg,
    ditt ädla vin är utspätt
        med vatten.
23 (K) Dina ledare är upprorsmän
        och tjuvars kumpaner.
    Alla älskar de mutor
        och jagar oärlig vinst.
    Den faderlöses rätt försvarar de inte,
        och änkans sak
            kommer inte inför dem.
24 (L) Därför säger Herren Gud[c] Sebaot,
        Israels Mäktige:
    Ve! Jag ska släppa lös
        min vrede över mina motståndare
    och hämnas på mina fiender.
25 Jag ska vända min hand mot dig
    och bränna bort ditt slagg
        som med lut
    och rensa bort alla dina orenheter.
26 (M) Jag ska åter ge dig sådana domare
        som du hade först
    och sådana rådgivare
        som du hade i början.
    Sedan ska du kallas
        "rättfärdighetens stad",
            "den trogna staden".

27 (N) Genom rätt ska Sion bli friköpt,
    genom rättfärdighet
        de som vänder om.
28 (O) Men brottslingar och syndare
        ska krossas tillsammans,
    de som överger Herren
        ska gå under.
29 (P) Ja, ni ska få skämmas
        över terebinterna som var er lust,
    blygas över trädgårdarna[d]
        som ni har utvalt,
30 för ni ska bli som en terebint
        med vissnade löv,
    som en lustgård utan vatten.
31 (Q) Och den starke ska bli som fnöske,
        hans verk som en gnista.
    Båda ska brinna tillsammans
        utan att någon kan släcka.

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:14 nymånader   Varje ny månad inleddes med en dag för fest, vila och gudstjänst (1 Sam 20:5, Jes 66:23, Hos 2:11, Amos 8:5).
  2. 1:17 tillrättavisa förtryckaren   Annan översättning: "hjälp den förtryckte till rätta".
  3. 1:24 Herren Gud   Hebr. Adonaí Jhvh (Herren Herren). När Gudsnamnet Jhvh är sammansatt med ordet "Adonaí" (Herre) anger grundtextens vokaler att det istället ska uttalas "Elohím" (Gud).
  4. 1:29 terebinterna … trädgårdarna   Träd vördades t ex i fruktbarhetskulten kring Ashera (Dom 6:25f, Jer 17:2, Hes 6:13), som bekämpades av kung Hiskia (1 Kung 18:4).

11 ”Vad angår mig alla era slaktoffer?
    säger Herren.
Jag har fått nog av brännoffer av baggar
    och av det feta från gödda djur.
Jag har ingen glädje av blodet
    från tjurar, lamm och getter.
12 Vem har begärt av er,
    att ni ska klampa in så här över mina förgårdar,
    när ni kommer inför mig?
13 Sluta att komma med era meningslösa offer,
    offerröken är avskyvärd för mig.
Nymånadsfester och sabbater, era utlysta högtider –
    jag står inte ut med era sammankomster!
    De är besudlade med orätt.
14 Jag hatar era nymånadsfester och högtider,
    de har blivit en börda för mig,
    och jag orkar inte bära den.
15 När ni sträcker upp era händer
    döljer jag min blick.
Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte.

Era händer är täckta med blod.

16 Tvätta er, bli rena!
    Låt mig slippa se era onda gärningar,
    sluta upp med er ondska!
17 Lär er att göra det goda,
    sök rättvisa.
Uppmuntra den förtryckte[a],
    ställ upp för faderlösa,
och för änkans talan.

18 Kom och låt oss göra upp med varandra!”
    säger Herren.
”Även om era synder är blodröda
    ska de bli vita som snö,
även om de är purpurröda
    ska de bli vita som ull.
19 Om ni är villiga att lyda mig,
    ska ni få äta av landets goda.
20 Men om ni vägrar och är upproriska,
    kommer ni att förgöras med svärd.” Herren har talat.

Sions berg

21 Se, hur den trogna staden blivit en hora!
    Den var full av rätt,
och rättfärdighet bodde därinne,
    men nu bor där bara mördare.
22 Ditt silver har blivit slagg,
    ditt vin är utspätt med vatten.
23 Dina ledare är upprorsmakare
    och vänner med tjuvar.
Allesammans tar de mutor
    och jagar efter vinning.
De bryr sig inte om att försvara den faderlöse,
    och änkors sak tar de sig inte an.

24 Därför säger Herren, härskarornas Herre,
    Israels mäktige:
”Ve! Jag ska frigöra mig från mina fiender,
    och min hämnd ska drabba mina motståndare.
25 Jag ska vända min hand mot dig,
    smälta bort ditt slagg som med lut
och avlägsna all din orenhet.
26     Sedan ska jag ge dig domare,
sådana som du en gång hade,
    och rådgivare som de du hade förr.
Då ska du kallas ’rättfärdighetens stad’
    och ’den trogna staden.’ ”

27 Genom rätt ska Sion räddas,
    genom rättfärdighet de som vänder åter.
28 Men överträdarna och syndarna ska gå under,
    de som överger Herren ska förgås.

29 ”Då ska ni få skämmas
    över de ekar som var er lust
och vanhedras för de lundar
    som ni har utvalt.
30 Ni ska bli som en terebint med vissnade löv,
    som en lund utan vatten.
31 Den mäktige ska bli som fnöske
    och hans ogärningar som en gnista.
Tillsammans ska de brinna upp i en eld
    som ingen kan släcka.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:17 Uppmuntra den förtryckte är en osäker översättning; grundtextens innebörd är osäker. Ev: Led förtryckaren på rätt väg.

(A) Gläder sig Herren åt tusentals bockar,
        åt tiotusen floder av olja?
    Ska jag ge min förstfödde
        för min överträdelse,
    min livsfrukt som syndoffer
        för min själ?

(B) Han har sagt dig, du människa,
        vad som är gott.
    Vad begär Herren av dig
        annat än att du gör det rätta,
    älskar barmhärtighet
        och vandrar i ödmjukhet
            med din Gud?

Israels skuld och straff

Hör hur Herren ropar till staden!
        Vishet är att vörda ditt namn[a].
    Hör om straffet
        och vem som bestämt det.
10 (C) Finns det ännu i den gudlöses hus
        skatter som vunnits genom orätt
    eller ett snålt efa-mått[b]
        som är förbannat?
11 (D) Vore jag rättfärdig
    om jag tillät orätt våg
        och falska vikter i väskan?
12 Eftersom de rika i staden
        är fulla av våld
    och invånarna talar lögn
        med falsk tunga i sin mun,
13 (E) måste jag slå dig med sår
        som inte läks
    och lägga dig i ruiner
        för dina synders skull.
14 (F) Du ska äta men inte bli mätt,
        hunger ska plåga dig.
    Det du får undan
        ska du inte kunna rädda,
    och vad du räddar
        ska jag ge åt svärdet.
15 (G) Du ska så men inte få skörda,
    pressa oliver men inte
        få smörja dig med oljan,
    och druvmust men inte
        få dricka vinet.
16 Man håller fast vid Omris stadgar
    och allt som Ahabs hus[c] har gjort.
        Ni följer deras råd.
    Därför ska jag göra dig
        till en ödemark
    och stadens invånare till åtlöje,
        och ni ska få bära
            mitt folks förakt.

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:9 Vishet är att vörda ditt namn   Annan översättning: ”Visheten får se ditt namn”.
  2. 6:10 efa-mått   Ca 22 liter. De som sålde med snåla mått lurade till sig pengar (jfr Ords 20:10).
  3. 6:16 Omris stadgar … Ahabs hus   Nordrikeskungarnas avfällighet (1 Kung 16:25f).

Skulle Herren finna behag i tusentals baggar
    och tiotusentals floder av olja?
Skulle jag offra min förstfödde för min överträdelse,
    frukten av min kropp för en synd i mitt liv?
Han har låtit dig veta, o människa,
    vad det goda är för något.
Ingenting annat begär Herren av dig än
    att du gör det som är rätt,
älskar barmhärtighet
    och lever ett liv i ödmjukhet inför din Gud.

Israels skuld och straff

Herren ropar till staden;
    vis är den som fruktar hans namn!
    ”Lyssna, du stam, och stadens församling![a]
10 Finns det ännu i den gudlöses hus skatter
som mätts upp med för små mått,
    sådana mått som jag har förbannat?[b]
11 Skulle jag acceptera fiffel med vågen
    och falska vikter i väskan?
12 Stadens rika män är våldsbenägna,
    dess invånare är lögnare
    och talar med bedräglig tunga.
13 Därför har jag nu tagit itu med dig [c]
    för att straffa dig
och lägga dig i ruiner
    för dina synders skull.
14 Du ska äta utan att bli mätt
    och ständigt gå hungrig.
Du försöker spara
    men kan ändå inte rädda något,[d]
och det du räddar
    överlämnar jag åt svärdet.
15 Du ska så
    men inte skörda.
Du ska pressa oliver
    men inte få smörja dig med oljan.
Du ska trampa druvor
    men inte få dricka vinet.
16 Man följer Omris stadgar
    och gör som Achavs släkt.
Ni har följt deras råd.
    Därför ska jag låta dig ödeläggas
och stadens invånare bli till åtlöje.
    Ni får bära mitt folks[e] förakt.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:9 Grundtextens innebörd är oviss och översättningen av versen högst osäker.
  2. 6:10 Versen är svårförståelig i grundtexten och dess exakta innebörd osäker. Ev. kan början av versen läsas: Skulle jag kunna glömma, du gudlösa hus, de skatter som…Ordet ”mått” är ett efamått som motsvarade 20-40 liter.
  3. 6:13 Eller …gjort dig sjuk…
  4. 6:14 Grundtextens innebörd är osäker.
  5. 6:16 Enligt Septuaginta folkens.