18 (A) Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden ska ni äta osyrat bröd ända till kvällen den tjugoförsta dagen i månaden. 19 Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus. Var och en som äter något syrat ska utrotas ur Israels församling, vare sig han är främling eller infödd. 20 Inget syrat ska ni äta. Var ni än bor ska ni äta osyrat bröd.”

21 (B) Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: ”Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! 22 Ta en knippa isop[a] och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen, 23 (C) för Herren ska gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna ska han gå förbi dörren och inte låta fördärvaren[b] komma in i era hem och slå er.

24 Detta ska ni hålla. Det ska vara en stadga för dig och dina barn för evigt. 25 Och när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, som han har sagt, ska ni fira denna gudstjänst. 26 När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? 27 ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, för han gick förbi Israels barns hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus.” Då böjde folket sig ner och tillbad. 28 Och Israels barn gick i väg och gjorde så som Herren hade befallt Mose och Aron.

29 (D) Vid midnatt slog Herren allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos farao som satt på tronen till den förstfödde hos fången i fängelset. Han slog allt förstfött bland boskapen. 30 Då steg farao upp på natten, liksom alla hans tjänare och alla egyptier. Och det hördes ett högt sorgerop i Egypten, för det fanns inte ett hem där det inte låg någon död.

Uttåget

31 (E) Farao kallade på natten till sig Mose och Aron och sade: ”Bryt upp och dra ut från mitt folk, ni själva och Israels barn! Gå i väg och håll gudstjänst som ni har sagt. 32 Ta med era får och kor också, som ni har sagt, och välsigna även mig när ni drar ut.” 33 Egyptierna skyndade på folket för att få dem ut ur landet fort, för de sade: ”Annars dör vi allihop.”

34 Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad. De tog sina baktråg, lindade in dem i mantlarna och bar dem på sina axlar. 35 (F) Israels barn hade också gjort som Mose sagt: De hade begärt föremål av silver och guld och även kläder från egyptierna. 36 Och Herren hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot israeliterna så att de gav dem vad de begärde. Så tog de byte från egyptierna.

37 (G) Israels barn bröt upp och drog från Raamses till Suckot, omkring 600 000[c] man till fots förutom barn. 38 (H) En stor blandad folkhop[d] drog upp med dem, och dessutom en mycket stor hjord av får och kor. 39 Av degen som de fick med sig från Egypten bakade de osyrade brödkakor. Den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten utan att få dröja. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig.

40 (I) Den tid som Israels barn hade bott i Egypten var 430 år.[e] 41 Just den dag då de 430 åren hade gått drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land. 42 En vakandets natt var det för Herren när han förde dem ut ur Egyptens land. Just denna Herrens natt ska alla Israels barn vaka, släkte efter släkte.

Regler för påsken

43 Herren sade till Mose och Aron: ”Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning får äta av det, 44 men en slav som är köpt för pengar får äta av det efter att du omskurit honom. 45 Ingen som bor hos er tillfälligt och ingen daglönare får äta av det. 46 (J) I ett och samma hus ska det ätas. Du får inte föra ut något av köttet ur huset, och ni får inte krossa något ben[f] på det. 47 Hela Israels församling ska hålla detta.

48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, ska alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han ska då vara som en infödd. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag ska gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.”

50 Alla Israels barn gjorde så. De gjorde som Herren hade befallt Mose och Aron. 51 Just på den dagen förde Herren Israels barn ut ur Egyptens land efter deras härskaror.

Read full chapter

Footnotes

  1. 12:22 isop   Ljungliknande växt som kom att användas vid reningsceremonier (jfr 4 Mos 19:18, Ps 51:9) och vid Kristi kors (Joh 19:29).
  2. 12:23 fördärvaren   Ängel som utförde Guds straffdomar (jfr 1 Krön 21:15, Hes 9, 1 Kor 10:10).
  3. 12:37 600 000   Hebr. álef som normalt översätts ”tusen” kan också översättas ”släkt” (jfr Jos 22:21, Dom 6:15).
  4. 12:38 blandad folkhopIcke-israeliter som passade på att fly och följa med dem från Egypten (4 Mos 11:4), kanske rester av de semitiska hyksosfolken (se not till 1:7).
  5. 12:40 bott i Egypten … 430 år   Ca 1876-1446 f Kr. Septuaginta och den samaritanska grundtexten: ”bott i Kanaans land och Egypten”. Kanaan tillhörde Egyptens kultursfär, och Josefus m fl tolkade startpunkten på de 430 åren som Abrahams första besök i Egypten (1 Mos 12:10). Detta skulle flytta fram samtliga årtal i 1 Mos med 215 år och datera israeliternas nerflyttning (1 Mos 46:6) till 1661 f Kr, under hyksostiden.
  6. 12:46 inte krossa något ben   Citeras i Joh 19:36 som profetia om Kristus, Guds Lamm.

18 Från kvällen den fjortonde dagen i månaden till kvällen den tjugoförsta dagen får bara bröd som bakats utan jäst ätas. 19 Under dessa sju dagar får det inte finnas något jäst i era hem. Den som under denna tid äter någonting som är jäst ska utrotas ur Israel, såväl invandraren som israeliten. 20 Ni ska alltså inte äta någonting som är bakat med jäst, utan bara bröd som inte är jäst, var ni än bor.”

21 Då kallade Mose till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: ”Gå nu och skaffa ett lamm åt era familjer, och slakta det som påskoffer. 22 Ta sedan några isopstjälkar och doppa dem i blodet i skålen och stryk lite av blodet på tvärbjälken till dörren och utmed de båda dörrposterna. Sedan får ingen av er gå ut genom dörren förrän det blir morgon. 23 Herren ska nämligen gå fram genom landet och slå egypterna, men när han ser blodet på dörrposterna och på tvärbjälken, ska han gå förbi den dörren och inte tillåta Förgöraren[a] att gå in i era hus och döda er.

24 Följ dessa regler som en bestående förordning för er och era ättlingar. 25 När ni kommer in i det land som Herren har lovat att ge er, ska ni fortsätta att fira på samma sätt. 26 Och när era barn frågar: ’Varför firar vi den här högtiden?’ 27 då ska ni svara: ’Det är ett påskoffer åt Herren, som gick förbi israeliternas hus när han dödade egypterna. Han skonade våra hus.’ ” Och allt folket böjde sig och tillbad Herren.

28 Israels folk gick sedan iväg och gjorde exakt det som Herren hade befallt Mose och Aron.

Alla förstfödda i Egypten dör

29 Vid midnatt dödade Herren de förstfödda i landet, från faraos förstfödde son till den förstfödde till fången som satt i fängelse och även det förstfödda bland boskapen. 30 Mitt i natten steg farao upp, likaså hans hovmän och allt folket i Egypten, och det blev ett jämmer och en gråt över hela Egypten, för det fanns inte ett hus där inte någon låg död.

31 Farao kallade till sig Mose och Aron redan under natten och sa: ”Lämna mitt folk nu! Gå härifrån allihop, både ni och de övriga israeliterna, för att tillbe Herren, som ni begärde. 32 Ta med er era flockar och hjordar, precis som ni ville. Ge er iväg, och be om välsignelse för mig också!” 33 Egypterna skyndade på dem för att få ut dem ur landet så fort som möjligt. ”Annars är vi snart döda allihop”, sa de.

34 Israeliterna tog med sig deg, som man inte hunnit blanda jäst i, och de lindade in baktrågen i sina kläder och bar dem på axlarna. 35 Israeliterna gjorde precis som Mose sagt till dem. De bad egypterna om föremål av silver och guld och även om kläder. 36 Och Herren gjorde så att egypterna blev vänligt inställda mot israeliterna, och gav dem allt de ville ha. Så fick de med sig ett byte från egypterna.

Flykten från Egypten

37 Israeliterna lämnade Ramses och gick till Suckot. Det var omkring 600 000 män som gick till fots, förutom alla kvinnor och barn. 38 Många andra följde med dem och dessutom stora boskapshjordar, får och kor. 39 De bakade bröd av degen, som de hade med sig från Egypten. Folket hade ju drivits ut ur Egypten och inte hunnit låta degen jäsa. De hade inte heller hunnit ta någon matsäck med sig.

40 Israeliterna hade bott i Egypten i 430 år, 41 och det var på den sista dagen av det 430:e året som alla Herrens härskaror lämnade Egypten. 42 Herren vakade just denna natt för att föra ut dem ur landet. Denna Herrens natt ska alla israeliterna vaka, generation efter generation.

Regler för påskfirandet

43 Herren sa till Mose och Aron: ”Detta är stadgan om påsken: Ingen utlänning får äta av lammet, 44 men varje slav som köpts ska äta det om han har blivit omskuren[b]. 45 Ingen som tillfälligt bor hos er och ingen daglönare får äta det.

46 Det ska ätas i ett och samma hus utan att föra något ut ur huset och ni ska inte krossa något av dess ben. 47 Hela Israel ska fira denna högtid.

48 Om det finns någon utlänning som bor tillsammans med er och vill fira Herrens påsk, måste alla män först omskäras. Sedan kan han komma och delta och ska då vara som en israelit. Men ingen oomskuren får äta det. 49 Lagen gäller lika både för israeliten och för invandraren som bor bland er.”

50 Alla israeliterna följde alla de befallningar Herren hade gett till Mose och Aron. 51 Den dagen ledde Herren dem ut ur Egypten i ordnade härskaror.

Read full chapter

Footnotes

  1. 12:23 Kan tolkas som en ängel, men v. 27 säger att det var Herren själv.
  2. 12:44 Se not till 1 Mos 17:9-10.

De tre stora högtiderna

14 (A) Tre gånger om året ska du hålla högtid åt mig. 15 (B) Det osyrade brödets högtid ska du fira. Sju dagar ska du äta osyrat bröd, som jag har befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv[a], eftersom det var då du drog ut ur Egypten. Men ingen ska träda fram inför mitt ansikte med tomma händer. 16 (C) Skördehögtiden[b] ska du fira när du skördar förstlingsfrukten av ditt arbete, det du sått på marken. Bärgningshögtiden[c] ska du fira vid årets slut, när du bärgar in frukten av ditt arbete från marken. 17 (D) Tre gånger om året ska alla av manligt kön träda fram inför Herren Gud.

18 (E) Du ska inte offra blodet av mitt slaktoffer tillsammans med något som är syrat. Fettet av mitt högtidsoffer får inte lämnas kvar över natten till morgonen.

19 (F) Det bästa av din marks förstlingsfrukter ska du föra till Herren din Guds hus.

Du ska inte koka en killing i mjölken från dess mor.[d]

Löfte om Kanaans land

20 (G) Se, jag sänder en ängel framför dig, och han ska bevara dig på vägen och föra dig till den plats som jag har förberett. 21 (H) Ta dig till vara för honom och lyssna till hans röst. Var inte upprorisk mot honom. Han kommer inte att förlåta era överträdelser, för mitt namn är i honom.

22 (I) Men om du uppmärksamt lyssnar till hans röst och gör allt som jag säger, ska jag bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner. 23 Min ängel ska gå framför dig och föra dig till amoreernas, hetiternas, perisseernas, kananeernas, hiveernas och jebusiternas land, och jag ska utrota dem. 24 (J) Du ska inte tillbe deras gudar och inte tjäna dem eller göra som man gör där, utan du ska slå ner dem grundligt och krossa deras stoder. 25 (K) Ni ska tjäna Herren er Gud, och han ska välsigna din mat och din dryck och ta bort sjukdom från dig. 26 (L) I ditt land ska det då inte finnas någon kvinna som får missfall eller är ofruktsam. Dina dagars tal ska jag göra fullt.

27 (M) Jag ska sända skräck för mig framför dig och vålla förvirring bland alla de folk som du kommer till, och jag ska driva alla dina fiender på flykten för dig. 28 (N) Och jag ska sända panik[e] framför dig för att jaga undan hiveerna, kananeerna och hetiterna för dig. 29 Men jag ska inte driva undan dem för dig på ett enda år, för att landet inte ska bli en ödemark där vilddjuren förökar sig och blir dig övermäktiga. 30 Steg för steg ska jag driva bort dem för dig, tills du har förökat dig så att du kan ta landet till din arvedel. 31 (O) Jag ska låta ditt lands gränser gå från Röda havet till filisteernas hav och från öknen till floden,[f] för jag ska ge landets invånare i er hand och du ska driva bort dem från dig. 32 (P) Du ska inte sluta förbund med dem eller deras gudar. 33 (Q) De ska inte bo kvar i ditt land. Annars kan de få dig att synda mot mig. Om du tjänar deras gudar blir det en snara för dig.

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:15 månaden Aviv   Vårmånaden i mars-april vid påsk.
  2. 23:16 Skördehögtiden   Pingsten då man firade veteskördens början (se 5 Mos 16:10f, Apg 2:1 med not).
  3. 23:16 Bärgningshögtiden   Lövhyddohögtiden (se 5 Mos 16:13f). Jordbruksåret räknades från ca september till september.
  4. 23:19 koka en killing i mjölken från dess mor   En kananeisk besvärjelse för ökade skördar som finns belagd i ugaritiska texter.
  5. 23:28 panik   Annan översättning (så Septuaginta): ”getingar”.
  6. 23:31 Röda havet ... filisteernas hav ... öknen ... floden   Akabaviken, Medelhavet, arabiska öknen och troligen Eufrat.

Årliga högtider

14 Varje år ska du fira tre högtider till min ära.

15 Du ska fira det osyrade brödets högtid, då du inte ska äta jäst bröd under sju dagar, precis som jag befallt dig. Denna högtid ska firas vid den bestämda tiden i månaden aviv[a] varje år, för det var då du lämnade Egypten. Ingen får komma inför mig tomhänt.

16 Du ska också fira skördehögtid genom att ge mig det första av din skörd. Skördehögtiden ska du hålla i slutet av året när du bärgar skörden från åkern. 17 Vid dessa tre tillfällen ska alla män i Israel gå fram inför Herren, Herren.

18 Du får inte offra blod av mitt offer tillsammans med något syrat. Det feta av påskens offer får inte lämnas kvar till följande morgon.

19 Det bästa av den första skörden på din mark ska du ta med dig till Herrens, din Guds, hus.

Koka inte en killing i dess moders mjölk.[b]

Löfte om Guds närvaro

20 Se, jag ska sända en ängel framför dig, som ska skydda dig och leda dig till den plats som jag har ställt i ordning åt dig. 21 Var noga med att lyssna till honom och följa vad han säger, och sätt dig inte upp emot honom, för han kommer inte att förlåta ditt trots, för mitt namn är i honom. 22 Men om du lyder honom och gör allt vad jag säger, så ska jag vara en fiende för dina fiender och en motståndare för dina motståndare. 23 Min ängel ska nämligen gå framför dig och föra dig till amoréerna, hettiterna, perisséerna, kanaanéerna, hivéerna och jevuséerna, och jag ska utplåna dem.

24 Du ska inte tillbe deras gudar eller tjäna dem, och du får inte följa deras seder. Du ska tillintetgöra dem och bryta ner alla deras stenstoder.

25 Det är Herren, er Gud, ni ska tjäna. Då kommer jag att välsigna dig med mat och med vatten och hålla all sjukdom borta från dig. 26 Det ska inte förekomma missfall i ditt land eller kvinnor som inte kan få barn, och jag ska låta dig leva ett långt liv.

27 Jag ska injaga skräck framför dig och sprida förvirring bland folken som du kommer till, och jag ska få dina fiender att fly för dig. 28 Jag ska sända missmod[c] framför dig, som ska jaga bort hivéerna, kanaanéerna och hettiterna. 29 Men jag ska inte göra allt detta på ett och samma år, för då skulle landet bli en öken och de vilda djuren bli alltför många. 30 Sakta men säkert ska jag driva bort dem, tills du förökat dig så att du kan ta hela landet i besittning.

31 Jag ska utöka din gräns från Sävhavet till filistéernas kust, och från öknen i söder till floden[d]. Jag ska överlämna landets invånare åt dig och driva bort dem från dig. 32 Du får inte ingå förbund med dem och deras gudar. 33 Låt dem inte ens få bo kvar i ditt land, för att de inte ska få dig att synda mot mig. Om du dras med i dyrkan av deras gudar fångas du i en fälla.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:15 Se not till 13:4,5.
  2. 23:19 En kanaaneisk fruktbarhetsrit som israeliterna inte skulle ta över.
  3. 23:28 Ett ord i grundtexten vars betydelse är osäker. Getingar är en annan vanlig översättning. Ordet betecknar något som skrämmer och oskadliggör fienden.
  4. 23:31 Syftar troligen på Eufrat.

(A) I första månaden, på kvällen den fjortonde dagen[a] i månaden, är Herrens påsk[b]. Och på femtonde dagen i samma månad är Herrens osyrade bröds högtid. Då ska ni äta osyrat bröd i sju dagar. På den första dagen ska ni hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete. Och ni ska offra eldsoffer åt Herren i sju dagar. På sjunde dagen ska ni återigen hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete.

Förstlingsfrukten

Herren talade till Mose. Han sade: 10 Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er och ni bärgar in dess skörd, ska ni ta den kärve som är det första av er skörd och bära den till prästen. 11 Den kärven ska han lyfta inför Herrens ansikte så att ni räknas som välbehagliga. Dagen efter sabbaten[c] ska prästen lyfta den.

12 Den dag ni lyfter kärven ska ni offra ett felfritt, årsgammalt lamm som brännoffer åt Herren. 13 Som matoffer till det ska ni offra två tiondels efa fint mjöl, blandat med olja, ett eldsoffer åt Herren till en ljuvlig doft, och som dryckesoffer till det en fjärdedels hin vin[d]. 14 Ni ska inte äta något av den nya skörden, varken bröd eller rostade ax eller korn av grönskuren säd, inte förrän den dagen då ni har burit fram offergåvan åt er Gud. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

Veckohögtiden eller pingsten

15 (B) Sedan ska ni räkna sju hela sabbater från dagen efter sabbaten, från den dag då ni bar fram lyftofferkärven. 16 Femtio dagar[e] ska ni räkna, fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett nytt matoffer åt Herren. 17 Från de orter där ni bor ska ni bära fram lyftofferbröd, två kakor gjorda av två tiondels efa fint mjöl, bakade med surdeg. De är en förstlingsgåva åt Herren.

18 Och tillsammans med brödet ska ni föra fram sju felfria, årsgamla lamm, en ungtjur och två baggar som brännoffer åt Herren, med det matoffer och dryckesoffer som hör till. Det är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 19 Dessutom ska ni offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer. 20 Prästen ska lyfta dem som ett lyftoffer inför Herrens ansikte tillsammans med förstlingsbröden[f] som bärs fram med de båda lammen. De ska vara helgade åt Herren och tillhöra prästen. 21 Och samma dag ska ni utlysa en helig sammankomst, som ni ska hålla. Inget arbete ska ni då utföra. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

22 (C) När ni bärgar skörden i ert land ska du inte skörda till yttersta kanten av din åker, och du ska inte heller plocka ströaxen efter din skörd. Du ska lämna kvar det åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren er Gud.

Nyårshögtiden

23 Herren talade till Mose. Han sade: 24 (D) Säg till Israels barn: I sjunde månaden, på första dagen[g] i månaden, ska ni hålla sabbatsvila, en minneshögtid med basunklang, en helig sammankomst. 25 Inget arbete ska ni då utföra, och ni ska offra eldsoffer åt Herren.

Försoningsdagen

26 Och Herren talade till Mose. Han sade: 27 (E) Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen[h]. Då ska ni hålla en helig sammankomst, och ni ska fasta och offra eldsoffer åt Herren. 28 På den dagen ska ni inte utföra något arbete, för det är en försoningsdag då försoning bringas för er inför Herren er Gud. 29 Var och en som inte fastar på denna dag ska utrotas ur sin släkt. 30 Och var och en som utför något arbete på just den dagen ska jag utrota ur hans folk.

31 Inget arbete ska ni utföra. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor. 32 En vilosabbat ska den vara för er, och ni ska då fasta. På kvällen den nionde dagen i månaden ska ni hålla denna sabbatsvila, från kväll till kväll.

Lövhyddohögtiden

33 Herren talade till Mose. Han sade: 34 (F) Säg till Israels barn: På femtonde dagen i samma sjunde månad är det Herrens lövhyddohögtid[i] i sju dagar. 35 På den första dagen ska man hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete. 36 (G) I sju dagar ska ni offra eldsoffer åt Herren. På åttonde dagen ska ni hålla en helig sammankomst och offra eldsoffer åt Herren. Det är en högtidsförsamling. Inget arbete ska ni då utföra.

37 Detta är Herrens högtider. Ni ska utlysa dem som heliga sammankomster och offra eldsoffer åt Herren, brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer, varje dag de bestämda offren för den dagen. 38 Detta är utöver Herrens sabbater och era övriga gåvor och alla era löftesoffer och alla era frivilliga offer som ni ger åt Herren.

39 Alltså ska ni på femtonde dagen i sjunde månaden, när ni har hämtat in landets skörd, fira Herrens högtid i sju dagar. Den första dagen är en sabbatsvila, och den åttonde dagen är också en sabbatsvila. 40 (H) På första dagen ska ni ta frukt av era vackraste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni ska glädja er i sju dagar inför Herren er Guds ansikte.

41 Ni ska fira denna högtid som en Herrens högtid sju dagar om året. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. I sjunde månaden ska ni fira den. 42 Då ska ni bo i lövhyddor i sju dagar. Alla infödda i Israel ska bo i lövhyddor, 43 för att era efterkommande ska veta att jag lät Israels barn bo i lövhyddor när jag förde dem ut ur Egyptens land. Jag är Herren er Gud.

44 Och Mose talade till Israels barn om Herrens högtider.

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:5 första månaden … fjortonde dagen   Påsken infaller vid fullmåne i mars-april.
  2. 23:5 påsk   Hebr. pésach betyder ”gå förbi, skona” (se 2 Mos 12:11f). Högtiden kretsar kring påskalammet (2 Mos 12:21f, Luk 22:7f, 1 Kor 5:7) och befrielsen från Egypten.
  3. 23:11 Dagen efter sabbaten   På söndag morgon i påskveckan, tiden då ”Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade” (1 Kor 15:20).
  4. 23:13 två tiondels efa fint mjöl … en fjärdedels hin vin   Ca 4,5 liter mjöl och 1 liter vin.
  5. 23:16 Femtio dagar   På grekiska pentekosté, som på svenska blivit ”pingst”. Pingsten kallas på hebreiska shavuót eller veckohögtiden (5 Mos 16:10f) och infaller vid veteskörden i maj-juni.
  6. 23:20 förstlingsbröden   Pingstens förstlingsbröd bakades av årets första veteax, medan påsken var inledningen på kornskörden (jfr Rut 2:23 med not). Förstlingsskörden används i NT som bild för de första Kristustroende (Jak 1:18, Apg 2:41).
  7. 23:24 sjunde månaden, på första dagen   Vid nymåne i september-oktober. I senare judendom firas dagen som nyårsdag (Rosh Hashaná). Basunen (hebr. shofár, ett bagghorn, jfr Jos 6:4) samlade folket till hösthögtid när fruktskörden inbärgades (jfr Matt 24:31, 1 Tess 4:16).
  8. 23:27 försoningsdagen   Hebr. Yom Kippúr. Se kap 16.
  9. 23:34 lövhyddohögtid   Hebr. Suckót, en glad skördefest i oktober (5 Mos 16:13f, Neh 8:14f, Joh 7:2f). Lövhyddor användes ute på åkrarna under skördetiden (Jes 1:8).

Herrens påsk är den fjortonde dagen i första månaden, mellan skymning och mörker[a].

Det osyrade brödets högtid ska firas inför Herren den femtonde i samma månad. Ni ska då äta bröd bakat utan jäst i sju dagar. På första dagen ska en helig sammankomst hållas och inget arbete får utföras. Under alla sju dagarna ska ni offra eldoffer inför Herren. Sedan ska ni hålla en helig sammankomst på den sjunde dagen och då får ingen arbeta.’ ”

Den första skördens högtid

Herren talade till Mose: 10 ”Tala till israeliterna: ’När ni har kommit in i det land som jag ska ge er och ni har bärgat er första skörd, ska ni bära fram den första kärven av skörden till prästen. 11 Han ska lyfta upp den inför Herren för att ni ska få hans välbehag. Prästen ska lyfta upp kärven första dagen efter sabbaten. 12 Samma dag ska ni som brännoffer till Herren offra ett felfritt årsgammalt lamm av hankön. 13 Ett matoffer ska bäras fram tillsammans med detta och det ska bestå av sex liter fint mjöl blandat med olja. Detta är ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. Bär också fram ett dryckesoffer bestående av 1,5 liter[b] vin. 14 Innan ni har burit fram denna offergåva till er Gud, får ni inte själva äta bröd eller färska eller rostade ax. Detta är en bestående stadga för alla kommande generationer var ni än bor.

Pingsten

(4 Mos 28:26-31; 5 Mos 16:9-12)

15 Räkna sedan sju hela veckor från dagen efter sabbaten, den dag då ni bar fram kärven som lyfts upp som ett offer. 16 Räkna femtio dagar fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett matoffer av säd ur er senaste skörd till Herren. 17 Var ni än bor ska ni bära fram två brödkakor att lyftas upp som ett offer inför Herren. Baka brödet på sju liter fint mjöl med surdeg. Detta är ett förstlingsoffer till Herren. 18 Tillsammans med brödet ska ni bära fram sju felfria årsgamla lamm, en tjur och två baggar. De ska offras som brännoffer till Herren med matoffret och dryckesoffret som ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. 19 Ni ska offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer.

20 Prästen ska lyfta upp dessa offer inför Herren tillsammans med skördens första brödkakor och de två lammen. De är heliga inför Herren och tillhör prästen. 21 Den dagen ska en helig samling utlysas. Den ska vara helig för er och då får ingen utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. 22 När ni bärgar skörden i ert land, får du inte ta säden närmast åkerrenarna eller plocka upp sädesax som tappats. Lämna kvar det till de fattiga och till främlingarna. Jag är Herren, er Gud.’ ”

Nyårshögtiden

(4 Mos 29:1-6)

23 Herren talade till Mose: 24 ”Säg till israeliterna: ’På första dagen i sjunde månaden[c] ska ni ha en dag av sabbatsvila, en minnesdag med hornstöt och en helig sammankomst. 25 Arbeta inte då utan frambär eldoffer till Herren.’ ”

Försoningsdagen

(4 Mos 29:7-11)

26 Herren talade till Mose: 27 ”Försoningsdagen infaller på tionde dagen i den sjunde månaden. Ni ska då samlas till en helig sammankomst, ödmjuka er och bära fram eldoffer till Herren. 28 Arbeta inte den dagen, för det är en försoningsdag då ni ska försonas inför Herren, er Gud. 29 Den som inte ödmjukar sig den dagen ska utrotas ur sitt folk. 30 Och jag ska utrota från folket den som arbetar på den dagen. 31 Ni ska inte utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. 32 Det här är nämligen en vilosabbat för er och på den ska ni ödmjuka er. Denna sabbat ska ni hålla från kvällen den nionde i månaden till kvällen därpå.”

Lövhyddefesten

(4 Mos 29:12-39; 5 Mos 16:13-17)

33 Herren talade till Mose: 34 ”Säg till israeliterna: ’Lövhyddefesten ska firas på femtonde dagen, också i den sjunde månaden. Den ska firas inför Herren under sju dagar. 35 Den första dagen är en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen. 36 Under sju dagar ska ni bära fram eldoffer till Herren och på den åttonde dagen ska det vara en helig sammankomst och bäras fram ett eldoffer till Herren. Detta är en högtidssamling då inget arbete är tillåtet.

37 Dessa är alltså Herrens högtider som ska utlysas som heliga sammankomster och då eldoffer ska bäras fram till Herren, liksom brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer varje dag i enlighet med föreskrifterna. 38 Därtill kommer Herrens sabbater och era gåvor, löften och era frivilliga offer som ni ger åt Herren.

39 På femtonde dagen i den sjunde månaden, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Den första och den åttonde dagen i högtiden är vilodagar. 40 Den första dagen ska ni ta frukt från era praktfulla träd liksom palmkvistar och lövrika grenar och pilkvistar och sedan glädja er inför Herren, er Gud, i sju dagar. 41 Fira denna årliga Herrens sjudagarshögtid från generation till generation som en bestående stadga alltid i sjunde månaden. 42 Under dessa sju dagar ska ni israeliter alla bo i hyddor 43 för att era efterkommande ska känna till att jag ledde israeliterna ut ur Egypten och lät dem då bo i hyddor. Jag är Herren, er Gud.’ ”

44 Mose talade så till Israels folk om dessa Herrens högtider.

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:5 Den exakta betydelsen i det hebreiska uttrycket är osäker men tycks syfta på tidig kväll. På Nya Testamentets tid tros påskoffret ha påbörjats kring kl. 15. Påsk firades i slutet av mars eller i början av april.
  2. 23:13 Grundtextens en fjärdedels hin motsvarade ca 1,5 liter (hin=ca 6 liter).
  3. 23:24 I september eller oktober, då det judiska nyåret infaller. Det fanns dock också en annan högtidskalender enligt vilken nyåret inföll två veckor före påsk.

Påskhögtiden

16 (A) Ge akt på månaden Aviv[a] och fira Herren din Guds påskhögtid[b], för i månaden Aviv förde Herren din Gud dig ut ur Egypten om natten. Du ska slakta påskoffer åt Herren din Gud av får och kor på den plats som Herren utväljer till boning åt sitt namn. (B) Till offret ska du inte äta något syrat. I sju dagar ska du äta osyrat bröd, betryckets bröd, eftersom du drog ut ur Egyptens land snabbt. Så länge du lever ska du därför komma ihåg den dag då du lämnade Egyptens land. (C) I sju dagar ska man inte se någon surdeg[c] hos dig inom hela ditt område, och av det som du slaktar om kvällen på den första dagen ska inget lämnas kvar över natten till morgonen.

Du får inte slakta påskoffret i vilken som helst av de städer som Herren din Gud ger dig, utan endast på den plats som Herren din Gud utväljer[d] till boning åt sitt namn. Där ska du slakta påskoffret om kvällen när solen går ner vid den tid då du drog ut ur Egypten. Du ska koka det och äta det på den plats som Herren din Gud utväljer och om morgonen ska du vända tillbaka och gå till dina tält. Sex dagar ska du äta osyrat bröd och på sjunde dagen ska högtidsförsamling hållas åt Herren din Gud. Då ska du inte utföra något arbete.

Veckohögtiden eller pingsten

(D) Du ska räkna sju veckor. Från det att man börjar skära säden ska du räkna de sju veckorna. 10 Därefter ska du fira Herren din Guds veckohögtid[e] och bära fram din hands frivilliga gåva, som du ska ge efter måttet av den välsignelse som Herren din Gud har gett dig. 11 Inför Herren din Guds ansikte ska du glädja dig på den plats som Herren din Gud utväljer till boning åt sitt namn, du med din son och din dotter, din tjänare och tjänarinna, med leviten som bor inom dina portar och främlingen, den faderlöse och änkan, som du har hos dig. 12 Kom ihåg att du var slav i Egypten och följ noga dessa stadgar.

Lövhyddohögtiden

13 (E) Lövhyddohögtiden[f] ska du fira i sju dagar sedan du har inbärgat avkastningen från din tröskplats och från din vinpress. 14 Du ska glädja dig vid denna högtid med din son och din dotter, din tjänare och tjänarinna, med leviten, främlingen, den faderlöse och änkan som bor inom dina portar. 15 I sju dagar ska du fira Herren din Guds högtid på den plats som Herren utväljer, för Herren din Gud ska välsigna dig i all den avkastning du får och i allt dina händer har uträttat, och du ska vara fylld av glädje.

16 (F) Tre gånger om året ska alla av manligt kön hos dig träda fram inför Herren din Guds ansikte på den plats som han utväljer: vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddohögtiden. Men ingen ska träda fram med tomma händer inför Herrens ansikte, 17 var och en ska ge vad han kan efter den välsignelse som Herren din Gud har gett dig.

Domare

18 Du ska för dina särskilda stammar tillsätta domare och tjänstemän åt dig inom alla de städer som Herren din Gud ger dig. De ska döma folket med rättvisa. 19 (G) Du ska inte förvanska rätten och inte vara partisk. Du ska inte ta mutor, för mutor förblindar de visas ögon och förvrider de rättfärdigas sak. 20 Rättfärdighet, rättfärdighet ska du sträva efter, för att du ska få leva och ta i besittning det land som Herren din Gud ger dig.

Avguderi och annan synd

21 Du ska inte sätta upp någon träpåle åt dig som en Ashera vid sidan[g] av Herren din Guds altare, det som du ska göra åt dig. 22 (H) Du ska inte heller resa någon stenstod åt dig, för sådant hatar Herren din Gud.

Read full chapter

Footnotes

  1. 16:1 månaden Aviv   Betyder ”vårmånaden” som inföll i mars-april (2 Mos 13:4).
  2. 16:1 påskhögtid   Hebr. pésach betyder ”passera, skona” (se 2 Mos 12:11f). Högtiden kretsar kring påskalammet (2 Mos 12:21f, Luk 22:7f, 1 Kor 5:7) och befrielsen från Egypten.
  3. 16:4 surdeg   Kom att symbolisera jäsande synd (2 Mos 12:15f, Luk 12:1, 1 Kor 5:6f).
  4. 16:6 den plats som Herren din Gud utväljer   Platsen där tabernaklet stod, längre fram templet i Jerusalem. Påsk i Jerusalem skildras i 2 Krön 30, 35, Esra 6:19f, Matt 26.
  5. 16:10 veckohögtid   Hebr. Shavuót, infaller vid veteskörden i maj-juni. Se 3 Mos 23:15f med noter.
  6. 16:13 lövhyddohögtid   Hebr. Suckót, en glad skördefest i oktober (3 Mos 23:33f, Neh 8:14f, Joh 7:2f). Lövhyddor användes som skydd under skördetiden (Jes 1:8).
  7. 16:21 Ashera vid sidan   Kananeisk mytologi framställde Ashera som en fruktbarhetsgudinna vid sidan om El (Gud), representerad av en träpåle. Ledande israeliter markerade starkt mot missuppfattningen (se 1 Kung 15:3, 23:4f).

Påskhögtiden

(2 Mos 12:14-20; 3 Mos 23:5-8; 4 Mos 28:16-25)

16 Kom ihåg att fira påsken i månaden aviv, för det var då som Herren, din Gud, en natt ledde dig ut ur Egypten. Välj ut ett påskoffer, antingen bland fåren eller bland korna, och offra det till Herren, din Gud, på den plats han väljer ut som boning åt sitt namn. Ät offret tillsammans med osyrat bröd. Detta bröd, förtryckets bröd, ska du äta under sju dagar, för du lämnade Egypten i hast. Denna sed ska hela ditt liv påminna dig om den dag då du drog ut ur Egypten. Under sju dagar varje år får det inte finnas någon surdeg i ditt land och ingenting av köttet du offrar första kvällen får lämnas kvar till följande dag.

Påskoffret får inte offras i vilken stad som helst som Herren, din Gud, har gett dig. Den ska offras på den plats som Herren väljer ut och som han har utvalt som boning åt sitt namn. Offra lammet där på kvällen vid solnedgången på årsdagen[a] av din flykt från Egypten. Stek lammet och ät upp det på den plats som Herren, din Gud, väljer ut. Återvänd sedan hem[b] på morgonen. Under sex dagar ska du äta osyrat bröd och på den sjunde dagen hålla en högtidssamling inför Herren, din Gud, och då ska du inte arbeta.

Veckohögtiden

(3 Mos 23:15-22; 4 Mos 28:26-31)

Låt det sedan gå sju veckor. Sju veckor efter skördens början 10 ska du till Herrens, din Guds, ära fira veckohögtiden. Då ska du bära fram ett frivilligt offer. Storleken bestämmer du i förhållande till vad Herren har välsignat dig med. 11 Gläd dig inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut som boning för sitt namn tillsammans med din son och dotter, slav och slavinna, leviterna i dina städer, främlingar, änkor och faderlösa som bor hos dig. 12 Kom ihåg att du själv var slav i Egypten. Därför ska du noga följa detta bud.

Lövhyddefesten

(3 Mos 23:33-43; 4 Mos 29:12-39)

13 Lövhyddefesten ska du fira i sju dagar vid slutet av skördetiden när du samlat in vad din tröskplats och din vinpress ger. 14 Gläd dig under festen tillsammans med din son och dotter, slav och slavinna, leviterna, främlingarna, de faderlösa och änkorna som finns i dina städer. 15 Denna högtid ska firas i sju dagar till Herrens, din Guds, ära på den plats som Herren väljer ut. Herren ska välsigna dig, din skörd och allt ditt arbete. Därför ska också din glädje vara stor.

16 Tre gånger om året ska varje man hos dig komma inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut, nämligen vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddefesten.

Ingen får komma tomhänt inför Herren. 17 Ge i förhållande till hur Herren, din Gud, har välsignat dig.

Femte budet: Domstol

Rätt och rättvisa

18 Utse domare och tjänstemän inom varje stam i alla städer som Herren, din Gud, ger dig. De ska döma rättvist. 19 Tumma inte på rättvisan till förmån för någon. Du ska inte ta mutor, för mutor gör den vise blind och vränger den rättfärdiges sak. 20 Rättvisa och endast rättvisa måste råda om du ska få leva och kunna inta det land som Herren, din Gud, ger dig.

21 Du får inte sätta upp asherapålar eller något annat av trä vid sidan av Herrens, din Guds, altare som du bygger 22 och res inte upp några stenstoder, för sådana hatar Herren.[c]

Read full chapter

Footnotes

  1. 16:6 Annan översättning: vid den tid på dagen då du lämnade Egypten.
  2. 16:7 Till den boplats man hade under festligheterna; ordagrant till dina tält.
  3. 16:22 Se not till 2 Mos 34:13.