Skydd för äganderätten

22 ^(A) Om någon stjäl en oxe eller ett får och slaktar eller säljer djuret, ska han ge fem oxar som ersättning för oxen och fyra får som ersättning för fåret.

^6 (A) ”Säg till Israels barn: När en man eller kvinna begår någon av de synder som människor kan begå och handlar trolöst mot Herren och drar på sig skuld, ⁷ ska han bekänna den synd han har begått och ersätta det orätta till dess fulla belopp och till det lägga en femtedel av värdet. Detta ska han ge till den som han har gjort orätt emot.

⁸ Men om den drabbade inte har någon nära släkting som kan ta emot gottgörelsen, ska ersättningen ges åt Herren och tillhöra prästen, utöver den försoningsbagge^[a] med vilken försoning bringas för den skyldige. ^9 (B) Och alla heliga gåvor som Israels barn bär fram till prästen ska tillhöra honom. ¹⁰ De heliga gåvor som var och en ger tillhör honom. Vad någon ger åt prästen tillhör honom.”

Om otrohet och svartsjuka

¹¹ Herren talade till Mose. Han sade: ¹² ”Säg till Israels barn: Det kan hända att en mans hustru kommer på avvägar och är otrogen mot sin man, ¹³ genom att någon annan ligger med henne och har sädesuttömning. Hennes man har inte sett något, och hon håller det hemligt att hon blivit orenad. Det finns inget vittne mot henne, och hon har inte blivit tagen på bar gärning. ¹⁴ Om han då drabbas av svartsjukans ande och misstänker att hans hustru blivit orenad, eller om han drabbas av svartsjukans ande och misstänker sin hustru fastän hon inte blivit orenad, ^15 (C) då ska mannen föra sin hustru till prästen och bära fram en tiondels efa kornmjöl^[b] som offer för henne. Men han ska inte hälla någon olja eller lägga någon rökelse på offret, för det är ett misstankeoffer, ett påminnelseoffer som ska påminna om en missgärning.

¹⁶ Och prästen ska föra fram henne och ställa henne inför Herrens ansikte. ¹⁷ Han ska ta heligt vatten i ett lerkärl och ta lite av stoftet från tabernaklets golv och lägga i vattnet. ¹⁸ Prästen ska ställa fram kvinnan inför Herrens ansikte och lösa upp hennes hår och lägga påminnelseoffret i hennes händer, det vill säga misstankeoffret. I sin hand ska prästen ha det bittra vattnet som för med sig förbannelse.

¹⁹ Därefter ska prästen ta ed av kvinnan och säga till henne: Om ingen har legat med dig och du inte har kommit på avvägar och orenat dig medan du var under din man, så ska du inte ta skada av det bittra förbannelsebringande vattnet. ²⁰ Men om du har kommit på avvägar medan du var under din man, och orenat dig genom att någon annan än din man har legat med dig” ²¹ – prästen ska nu läsa upp förbannelseeden för kvinnan och säga till henne: – ”så ska Herren göra dig till en förbannelse och en ed bland ditt folk. Herren ska låta ditt moderliv skrumpna och din buk svälla upp, ²² och det förbannelsebringande vattnet ska gå in i dina inälvor och få din buk att svälla upp och ditt moderliv att skrumpna.” Och kvinnan ska säga: ”Amen, amen.”

²³ Sedan ska prästen skriva upp dessa förbannelser i en bokrulle och tvätta av dem i det bittra vattnet. ²⁴ Och han ska ge kvinnan att dricka av det bittra förbannelsebringande vattnet, och det förbannelsebringande vattnet ska gå in i henne och orsaka bitter smärta. ²⁵ Prästen ska ta misstankeoffret ur kvinnans hand och lyfta det inför Herrens ansikte och bära fram det till altaret. ²⁶ Och prästen ska ta en handfull av offret som ett påminnelseoffer och bränna det på altaret. Därefter ska han ge kvinnan vattnet att dricka.

²⁷ När han har gett henne vattnet att dricka, ska detta ske: Om hon har låtit orena sig och varit otrogen mot sin man, ska det förbannelsebringande vattnet gå in i henne och orsaka bitter smärta. Hennes buk ska svälla upp och hennes moderliv skrumpna, och kvinnan ska bli en förbannelse bland sitt folk. ²⁸ Men om kvinnan inte har låtit orena sig utan är ren, ska inget skada henne och hon ska kunna bli havande.

²⁹ Detta är lagen om svartsjuka, när en gift kvinna kommer på avvägar och orenar sig ³⁰ eller när svartsjukans ande drabbar en man så att han misstänker sin hustru. Han ska då ställa fram hustrun inför Herrens ansikte, och prästen ska göra med henne allt som denna lag påbjuder. ³¹ Så ska mannen vara fri från skuld och hustrun får själv ta konsekvenserna av sin missgärning.”

¹² Även tullindrivare^[a] kom för att bli döpta, och de frågade honom: "Mästare^[b], vad ska vi göra?" ¹³ Han svarade dem: "Kräv inte mer än vad som är bestämt."

¹⁴ Även soldater frågade honom: "Och vi, vad ska vi göra?" Han svarade dem: "Pressa inte pengar från någon med våld eller lögn, utan nöj er med er lön!"

¹⁵ Folket gick där i förväntan, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias. ^16 (A) Johannes svarade dem allesammans: "Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att lossa remmen på hans sandaler^[c]. Han ska döpa er i den helige Ande och eld. ¹⁷ Han har sin kastskovel^[d] i handen för att rensa sin tröskplats och samla in vetet i sin lada. Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar." ¹⁸ Med många andra ord förmanade han folket och förkunnade evangeliet för dem.

^19 (B) Men landsfursten Herodes blev tillrättavisad av Johannes för sitt förhållande med sin brors hustru Herodias^[e] och för allt annat ont som han hade gjort. ²⁰ Då lade Herodes till allt det andra att han dessutom satte Johannes i fängelse.

Jesu dop

^21 (C) När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Medan han bad, öppnades himlen ^22 (D) och den helige Ande sänkte sig över honom i fysisk gestalt som en duva. Och från himlen kom en röst: "Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje."

Jesu släkttavla

²³ Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man,

son till Josef, son till Eli,^[f]

^24 (E) son till Mattat, son till Levi,

son till Melki, son till Jannai,

son till Josef, ²⁵ son till Mattatias,

son till Amos, son till Nahum,

son till Hesli, son till Naggai,

²⁶ son till Mahat, son till Mattatias,

son till Shimei, son till Josek,

son till Juda, ²⁷ son till Johanan,

son till Resa, son till Serubbabel,

son till Shealtiel, son till Neri,

²⁸ son till Melki, son till Addi,

son till Kosam, son till Elmadam,

son till Er, ²⁹ son till Josua,

son till Elieser, son till Jorim,

son till Mattat, son till Levi,

³⁰ son till Simeon, son till Juda,

son till Josef, son till Jonam,

son till Eljakim, ^31 (F) son till Melea,

son till Menna, son till Mattata,

son till Natan, son till David,

^32 (G) son till Ishai, son till Obed,

son till Boas, son till Salma,

son till Nahshon,

^33 (H) son till Amminadab,

son till Admin, son till Arni,

son till Hesron, son till Peres,

son till Juda, ^34 (I) son till Jakob,

son till Isak, son till Abraham,

son till Tera, son till Nahor,

³⁵ son till Serug, son till Regu,

son till Peleg, son till Eber,

son till Shela, son till Kenan,

^36 (J) son till Arpakshad, son till Sem,

son till Noa, son till Lemek,

^37 (K) son till Metusela, son till Hanok,

son till Jared, son till Mahalalel,

son till Kenan, ^38 (L) son till Enos,

son till Set, son till Adam,

son till Gud.