Apostlagärningarna 15:36-18:22

Svenska Folkbibeln 2015

PAULUS ANDRAMISSIONSRESA (15:36-18:22)

Ny missionsresa

³⁶ Efter en tid sade Paulus till Barnabas: "Vi borde resa tillbaka och besöka bröderna i alla städerna där vi predikat Herrens ord och se hur de har det." ^37 (A) Barnabas ville då ta med Johannes som kallades Markus. ³⁸ Men Paulus tyckte inte det var lämpligt att ta med sig den som hade övergett dem i Pamfylien och inte följt med dem i arbetet. ³⁹ Konflikten blev så skarp att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus^[a] och seglade till Cypern. ^40 (B) Paulus däremot valde Silas och gav sig iväg, sedan bröderna överlämnat honom åt Herrens nåd. ⁴¹ Han reste genom Syrien och Kilikien och styrkte församlingarna.

16 ^(C) Paulus kom också till Derbe och Lystra. Där fanns en lärjunge som hette Timoteus. Han var son till en troende judinna, men hans far var grek^[b]. ^2 (D) Bröderna i Lystra och Ikonium talade väl om Timoteus. ^3 (E) Paulus ville ha med honom på resan, och av hänsyn till judarna i de trakterna tog han och omskar honom eftersom alla visste att hans far var grek.

^4 (F) När de reste genom städerna överlämnade de besluten som apostlarna och de äldste i Jerusalem hade fastställt. ^5 (G) Och församlingarna stärktes i tron och växte i antal för varje dag.

Under Andens ledning

^6 (H) Sedan tog de vägen genom Frygien och Galatien, eftersom de blev hindrade av den helige Ande från att förkunna ordet i Asien. ⁷ När de nådde Mysien försökte de ta sig till Bitynien, men det tillät inte Jesu Ande.^{[c] 8} Då reste de genom Mysien ner till Troas.

⁹ På natten såg Paulus en syn där en makedonier stod och vädjade till honom: "Kom över till Makedonien och hjälp oss!" ¹⁰ När han sett denna syn försökte vi^[d] genast ta oss vidare till Makedonien, eftersom vi förstod att Gud hade kallat oss att förkunna evangeliet för dem.

I Filippi

¹¹ Vi lade ut från Troas och seglade rakt över till Samotrake, och nästa dag till Neapolis. ¹² Därifrån tog vi oss till Filippi, som är den största staden i den delen av Makedonien^[e] och en romersk koloni^[f]. I den staden stannade vi några dagar.

¹³ På sabbaten tog vi oss ut genom stadsporten och gick längs en flod där vi antog att det skulle finnas en böneplats^[g]. Vi satte oss ner och började tala till de kvinnor som hade samlats där. ¹⁴ En av dem som lyssnade hette Lydia. Hon handlade med purpurtyger^[h] och var från staden Tyatira, och hon hörde till dem som vördade Gud. Herren öppnade hennes hjärta så att hon tog till sig det som Paulus predikade. ^15 (I) När hon och hennes familj hade blivit döpta, bad hon: "Om ni anser att jag tror på Herren, kom då och bo hemma hos mig!" Och hon övertalade oss.

Paulus och Silas i fängelse

¹⁶ En gång, när vi var på väg till böneplatsen, möttes vi av en slavflicka som hade en spådomsande och skaffade sina herrar stora inkomster genom att spå. ¹⁷ Hon följde efter Paulus och oss andra och skrek: "De här människorna är den högste gudens tjänare! De förkunnar för er en väg till frälsning!" ^18 (J) Så höll hon på i flera dagar. Men Paulus blev upprörd och vände sig om och sade till anden: "Jag befaller dig i Jesu Kristi namn att lämna henne!" Och i samma ögonblick for anden ut.

¹⁹ När hennes herrar såg att deras hopp om inkomst var ute, grep de Paulus och Silas och släpade med dem till torget inför myndigheterna. ^20 (K) De förde fram dem till domarna och sade: "De här människorna stör ordningen i vår stad. De är judar ²¹ och förkunnar seder som vi romare inte får anta eller följa." ^22 (L) Även folket gick till angrepp mot dem, och domarna slet av dem kläderna och befallde att de skulle piskas^[i]. ²³ De fick många rapp och kastades i fängelse, och fångvaktaren fick befallning att bevaka dem noga. ²⁴ När han nu fick en sådan befallning, satte han dem i den innersta cellen och låste fast deras fötter i stocken.

²⁵ Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och lovsång till Gud medan fångarna lyssnade på dem. ^26 (M) Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv så att fängelset skakades i sina grundvalar. I samma ögonblick öppnades alla dörrarna, och allas bojor lossnade och föll av.

²⁷ Fångvaktaren vaknade, och när han fick se att fängelsedörrarna stod öppna drog han sitt svärd och skulle just ta sitt liv^[j], eftersom han trodde att fångarna hade flytt. ²⁸ Men Paulus ropade högt: "Gör dig inte illa! Vi är här allesammans." ²⁹ Då bad han om ljus och rusade in och föll skräckslagen ner inför Paulus och Silas. ^30 (N) Sedan förde han ut dem och frågade: "Herrar, vad ska jag göra för att bli frälst?" ^31 (O) De svarade: "Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj." ³² Och de förkunnade Herrens ord för honom och för alla i hans familj.

³³ Redan vid samma timme på natten tog fångvaktaren med dem och tvättade deras sår, och han döptes genast tillsammans med hela sin familj. ^34 (P) Sedan förde han dem upp till sin bostad och dukade ett bord, jublande glad över att han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud.

³⁵ När det blev dag skickade domarna sina rättstjänare och lät säga: "Frige de där människorna." ³⁶ Fångvaktaren framförde detta till Paulus och sade: "Domarna har sänt bud att ni ska friges. Så kom nu ut och gå i frid!" ^37 (Q) Men Paulus sade till dem: "De har piskat oss offentligt utan rättegång, fast vi är romerska medborgare^[k], och kastat oss i fängelse. Och nu vill de skicka iväg oss i hemlighet! Å nej, de får komma hit själva och hämta ut oss."

³⁸ Rättstjänarna framförde dessaord till domarna, som blev förskräckta när de fick höra att de var romerska medborgare. ³⁹ De kom och talade vänligt till dem och förde ut dem och bad dem lämna staden. ⁴⁰ Men när Paulus och Silas var ute ur fängelset gick de i stället hem till Lydia, där de träffade bröderna och gav dem uppmuntran och tröst. Sedan drog de vidare.

I Tessalonike och Berea

17 ^(R) De tog vägen över Amfipolis och Apollonia och kom till Tessalonike, där judarna hade en synagoga. ² Paulus besökte dem som han brukade, och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna ^3 (S) och förklarade och visade att Messias måste lida och uppstå från de döda. Och han fortsatte: "Denne Jesus som jag förkunnar för er, han är Messias." ⁴ Några av dem blev övertygade och anslöt sig till Paulus och Silas. Därtill kom ett stort antal greker som vördade Gud och inte så få kvinnor av förnäm släkt.

^5 (T) Men judarna blev avundsjuka och fick med sig en del onda män från gatan och samlade en mobb till upplopp i staden. De stormade fram mot^[l] Jasons hus och sökte efter Paulus och Silas för att släpa ut dem till folkmassan. ^6 (U) När de inte fann dem, drog de med sig Jason och några andra bröder till stadens styrande^[m] och skrek: "Nu är de här också, de som har vänt upp och ner på hela världen, ^7 (V) och Jason har tagit emot dem! De gör tvärtemot kejsarens påbud allihop och säger att en annan är kung, en som heter Jesus." ⁸ Folket och de styrande blev oroliga när de hörde detta, ⁹ och de lät Jason och de andra betala borgen innan de frigavs.

¹⁰ Redan samma natt skickade bröderna i väg både Paulus och Silas till Berea. Så snart de kom dit gick de till judarnas synagoga. ^11 (W) Folket där var öppnare än de i Tessalonike. De tog emot ordet med stor villighet och forskade varje dag i Skrifterna för att se om det stämde. ¹² Många av dem kom till tro, likaså ett stort antal ansedda grekiska kvinnor och män.

^13 (X) Men när judarna i Tessalonike fick veta att Paulus förkunnade Guds ord också i Berea, kom de dit och spred oro och hetsade upp folket. ^14 (Y) Bröderna sände då genast i väg Paulus ner mot kusten, men Silas och Timoteus stannade kvar där.

Paulus i Aten

¹⁵ Paulus vägvisare förde honom ända till Aten^[n] och vände sedan tillbaka med besked till Silas och Timoteus att komma till honom så snart som möjligt. ¹⁶ Medan Paulus väntade på dem i Aten, blev han upprörd i sin ande när han såg hur full staden var med avgudabilder. ¹⁷ Han samtalade därför i synagogan med judarna och med dem som vördade Gud, och dessutom varje dag på torget med dem som han träffade där.

^18 (Z) Även en del filosofer, både epikureer och stoiker^[o], diskuterade med honom. En del sade: "Vad vill den där pratmakaren säga?" Andra sade: "Han verkar vara en som förkunnar främmande gudar^[p]." De sade så eftersom han predikade evangeliet om Jesus och uppståndelsen. ¹⁹ Och de tog med honom upp till Areopagen^[q] och sade: "Kan vi få veta vad det är för en ny lära du förkunnar? ²⁰ Det är märkliga ting du låter oss höra. Nu vill vi veta vad det rör sig om." ²¹ Alla atenarna liksom utlänningarna där ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna till det som var senaste nytt.

Paulus tal på Areopagen

²² Paulus ställde sig då mitt på Areopagen och sade: "Atenare! Jag ser att ni på alla sätt är mycket religiösa^[r]. ^23 (AA) När jag gick omkring och studerade era gudabilder fann jag nämligen också ett altare med inskriften: Åt en okänd gud^[s]. Det ni tillber utan att känna, det förkunnar jag nu för er.

^24 (AB) Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. ²⁵ Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt.

^26 (AC) Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. ^27 (AD) Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss. ²⁸ För i honom är det vi lever och rör oss och är till, så som även några av era egna skalder^[t] har sagt: Vi är av hans släkt.

^29 (AE) Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi. ^30 (AF) Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig. ^31 (AG) Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, och han har erbjudit tron^[u] åt alla genom att uppväcka honom från de döda."

^32 (AH) När de hörde Paulus tala om uppståndelse från de döda började några håna honom, men andra sade: "Vi vill höra dig tala om detta igen." ³³ Med detta lämnade Paulus dem. ³⁴ Men några anslöt sig till honom och kom till tro. Bland dem var Dionysius, som var medlem av Areopagen, och en kvinna som hette Damaris och några till.

Paulus i Korint

18 Sedan lämnade Paulus Aten och kom till Korint^[v]. ^2 (AI) Där träffade han en jude vid namn Aquila, född i Pontus^[w], och hans hustru Priscilla. De hade nyligen kommit från Italien, eftersom Claudius hade befallt att alla judar skulle lämna Rom^[x]. Till dessa båda kom nu Paulus,^{[y] 3 (AJ)} och då de hade samma yrke, stannade han hos dem och arbetade. De var nämligen tältmakare^[z]. ⁴ Varje sabbat förde han samtal i synagogan och försökte övertyga både judar och greker.

^5 (AK) När Silas och Timoteus kom ner från Makedonien^[aa] var Paulus fullt upptagen med att förkunna^[ab] ordet och vittna för judarna att Jesus är Messias. ^6 (AL) Men när de gick emot honom och hånade honom, skakade han av dammet från sina kläder^[ac] och sade till dem: "Ert blod ska komma över era egna huvuden^[ad]. Jag är utan skuld. Från och med nu går jag till hedningarna." ⁷ Han gick därifrån och tog in hos Titius Justus, en man som vördade Gud och som hade ett hus alldeles intill synagogan. ^8 (AM) Crispus, föreståndaren för synagogan, och hela hans familj kom till tro på Herren. Även många andra korintier som lyssnade kom till tro och döptes.

^9 (AN) En natt sade Herren i en syn till Paulus: "Var inte rädd, utan tala och låt dig inte tystas! ^10 (AO) Jag är med dig. Ingen ska röra dig eller skada dig, för jag har mycket folk här i staden." ¹¹ Han stannade hos dem i ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.

Paulus inför Gallios domstol

¹² När Gallio^[ae] var ståthållare i Achaia gick judarna till gemensamt angrepp mot Paulus och drog honom inför domstol ¹³ och sade: "Den här mannen förleder folk till att dyrka Gud på ett sätt som är mot lagen."

^14 (AP) Paulus skulle just öppna munnen när Gallio sade till judarna: "Hade det handlat om något brott eller illdåd skulle jag naturligtvis ta upp ert klagomål, ni judar. ¹⁵ Men gäller det tvistefrågor om ord och namn och er egen lag, då får ni ta hand om det själva. I sådana tvister tänker jag inte vara domare." ¹⁶ Och han skickade ut dem från domstolen.

¹⁷ Alla grep då synagogföreståndaren Sostenes^[af] och misshandlade honom mitt framför domarsätet utan att Gallio brydde sig om det.

Tillbaka till Antiokia

^18 (AQ) Paulus stannade i Korint ännu en tid innan han tog avsked av bröderna och avseglade mot Syrien i sällskap med Priscilla och Aquila. I Kenkrea^[ag] hade han dessförinnan låtit raka sitt huvud, eftersom han avlagt ett löfte^[ah].

¹⁹ De kom till Efesos^[ai], och där lämnade han de andra. Själv gick han in i synagogan och samtalade med judarna. ²⁰ De bad honom stanna längre, men han avböjde ^21 (AR) och tog avsked och sade: "Jag kommer tillbaka till er igen, om Gud vill." Sedan seglade han ut från Efesos.

²² När han kom till Caesarea gick han upp och hälsade på församlingen och for därefter ner till Antiokia.