Brudgummen

(A) Vad du är vacker, min älskade,

            vad du är vacker!
    Dina ögon är duvor
        bakom din slöja.
    Ditt hår är som en hjord av getter
        som strömmar ner
            för Gileads berg.
Dina tänder är som en flock
    av nyklippta tackor
        som kommer upp ur badet,
    där alla har tvillingar
        och ingen är utan lamm.
Dina läppar är som
    ett rosenrött band,
        och din mun är ljuvlig.
    Din kind[a] är som
        en granatäppelskiva
            bakom din slöja.
(B) Din hals är som Davids torn,
        byggt med rader av stenar[b]
    där tusen sköldar hänger,
        hjältarnas alla sköldar[c].
(C) Dina båda bröst liknar två killingar,
    tvillingar av en gasell
        som betar bland liljor.
(D) När[d] dagen blir sval
        och skuggorna flyr
    vill jag gå till myrraberget,
        till rökelsedoftens höjd.
Du är alltigenom vacker,
        min älskade,
    på dig finns ingen fläck.

(E) Kom med från Libanon, min brud,
        kom med mig från Libanon!
    Kom ner[e] från Amanas topp,
        från toppen av Senir och Hermon,[f]
    från lejonens hålor,
        från leopardernas berg.
(F) Du har fångat mitt hjärta,
        min syster, min brud,
    du har fångat mitt hjärta
        med en enda blick,
    med en enda länk
        i din halskedja.
10 (G) Vad din kärlek är skön,
        min syster, min brud!
    Vad din kärlek är ljuv,
        ljuvare än vin,
    dina salvors doft
        är ljuvare än alla parfymer.
11 (H) Av sötma dryper dina läppar,
        min brud,
    din tunga gömmer honung
        och mjölk,
    dina kläders doft
        är som Libanons doft.

12 (I) En sluten lustgård
        är min syster, min brud,
    en sluten brunn[g], en förseglad källa.
13 Dina växter[h] är en lustgård
        av granatäppelträd
    med härliga frukter,
        med hennablommor och nardus,
14 med nardus och saffran,
    kalmus och kanel
        och alla slags rökelseträd,
    med myrra och aloe
        och de finaste kryddor
            av alla slag.
15 (J) Du är en källa i lustgården,
    en brunn med levande vatten
        som strömmar från Libanon.

Bruden

16 (K) Vakna, du nordanvind,
        och kom, du sunnanvind!
    Blås genom min lustgård
        så att dess dofter strömmar ut.
    Kom, min vän, till din lustgård
        och ät dess härliga frukter!

Footnotes

  1. 4:3 kind   Annan översättning: ”tinning” (även i 6:6).
  2. 4:4 med rader av stenar   Annan översättning: ”som vapenförråd”.
  3. 4:4 sköldar   Annan översättning: ”koger” (pilfodral).
  4. 4:6 När   Annan översättning: ”Tills” (även i 2:17).
  5. 4:8 Kom ner   Annan översättning: ”Blicka ner”.
  6. 4:8 Amanas topp … Senir och Hermon   Avlägsna bergstoppar vid Israels gräns i norr (Ps 89:13).
  7. 4:12 brunn   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”lustgård”.
  8. 4:13 växter   Annan översättning: ”lemmar”, ”strömmar”.

Han:

Så vacker du är, min älskade,
    så vacker du är!
Dina ögon är som duvor bakom din slöja.
    Ditt hår är som en hjord av getter
som rör sig ner från Gileads berg.
    Dina tänder är som en flock nyklippta tackor
som stiger upp ur badet,
    alla är tvillingar,
ingen av dem är ensam.
    Dina läppar är som ett rosenrött band,
ja ljuvlig är din mun.
    Din tinning är som ett kluvet granatäpple bakom din slöja.
Din hals är som Davids torn,
    med rader av stenar,[a]
där tusen sköldar hänger,
    och krigarnas alla koger.
Dina bröst är som två hjortkalvar,
    som en gasells tvillingpar,
som betar bland liljorna.
    Tills vinden vaknar[b] och skuggorna flyr,
vill jag gå till myrrahöjden och rökelseberget.
    Allting hos dig är så skönt, min älskade,
hos dig finns ingen brist.

Kom med mig från Libanon, min brud,
    kom med mig från Libanon!
Träd ner från Amanas topp,
    från Senirs och Hermons topp,
från lejonens hålor
    och från leopardernas berg.
Du har tagit mitt hjärta,
    min syster och min brud,
du har tagit mitt hjärta
    med en enda blick
och med en enda pärla i ditt halsband.
10     Så skön din kärlek är, min syster och min brud.
Din kärlek är ljuvare än vin,
    din parfym doftar mer än någon krydda.
11 Dina läppar, min brud, dryper av honung,
    honung och mjölk är under din tunga,
och doften av dina kläder är som doften av Libanon.
12     Min syster och brud är en inhägnad trädgård,
en tillsluten brunn, en förseglad källa.
13     I din lustgård finns
granatträd med ljuvliga frukter,
    henna och nardus,
14 nardus och saffran, kalmus och kanel,
    alla slags doftande träd,
myrra och aloe
    och alla slags finaste kryddor.
15 Du är trädgårdens källa,
    en brunn med levande vatten,
en ström från Libanon.

Hon:

16 Vakna upp, nordanvind!
    Kom, sunnanvind!
Blås över min trädgård
    och låt dess sköna dofter spridas!
Låt min älskade komma till sin trädgård
    och njuta av dess härliga frukter.

Footnotes

  1. 4:4 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 4:6 Se not till 2:17.