Hesekiel 36
Svenska Folkbibeln 2015
Israels återupprättelse
36 (A) Människobarn, profetera för Israels berg och säg: Ni Israels berg, hör Herrens ord. 2 (B) Så säger Herren Gud: Eftersom fienden säger om er: ’Ha ha! De urgamla offerhöjderna har nu blivit vår egendom’, 3 därför måste du profetera och säga: Så säger Herren Gud: Eftersom man har ödelagt er och från alla sidor längtar efter att få sluka er, för att ni ska tillfalla de andra folken som deras egendom, och eftersom ni hånas och förtalas av onda människor, 4 (C) därför, ni Israels berg, lyssna nu till Herren Guds ord! Så säger Herren Gud till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna, till de öde ruinerna och de övergivna städerna, som har lämnats till rov och hån åt de andra folken runt omkring. 5 Ja, så säger Herren Gud: Sannerligen, i brinnande lidelse har jag talat mot de andra folken och mot hela Edom. De har med glädje i hjärtat och med förakt i själen tagit mitt land i besittning för att tömma det och göra det till sitt byte.
6 Profetera därför om Israels land och säg till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna: Så säger Herren Gud: Se, i lidelse och i vrede har jag talat, eftersom ni hånas av folken. 7 (D) Därför säger Herren Gud så: Jag lyfter min hand och försäkrar: Sannerligen, folken runt omkring er ska själva bli förödmjukade.
8 Men ni, Israels berg, ska åter grönska och bära frukt åt mitt folk Israel, och de ska snart komma tillbaka. 9 För jag ska komma till er och jag ska vända mig till er, och ni ska brukas och besås. 10 Jag ska föra samman på er många människor, hela Israels hus. I städerna ska det på nytt bo människor och ruinerna ska byggas upp. 11 Jag ska föra samman på er mängder av människor och boskap, och de ska bli fruktsamma och föröka sig. Jag ska låta er bli bebodda, alldeles som ni förr var. Jag ska göra er ännu mer gott än tidigare. Och ni ska inse att jag är Herren. 12 Jag ska åter låta människor vandra fram över er, nämligen mitt folk Israel. De ska ha er till besittning, och ni ska vara deras arvedel, och ni ska inte mer döda deras barn.
13 Så säger Herren Gud: Eftersom man säger till dig: Du äter människor och har gjort ditt folk barnlöst, 14 därför ska du inte mer få äta människor och inte mer göra ditt folk barnlöst, säger Herren Gud. 15 Jag ska inte mer låta dig höra hån från hednafolken, och du ska inte mer behöva uthärda folkens förakt. Inte heller ska du mer få ditt folk på fall, säger Herren Gud.”
16 Herrens ord kom till mig: 17 (E) ”Människobarn, när Israels folk ännu bodde i sitt land orenade de det genom sitt levnadssätt och sina gärningar. Som en kvinnas orenhet var deras levnadssätt för mig. 18 Då öste jag min vrede över dem på grund av det blod som de spillt över landet, och för att de orenat det med sina avgudar. 19 Jag spred ut dem bland hednafolken, och de skingrades i länderna. Efter deras levnadssätt och deras gärningar dömde jag dem. 20 (F) Men vart de än kom till hednafolken vanärade de mitt heliga namn. Man sade om dem: ’Detta är Herrens folk, och ändå måste de lämna sitt land.’ 21 (G) Då ville jag skona mitt heliga namn, som Israels folk vanärade bland folken dit de kom.
22 (H) Säg därför till Israels hus: Så säger Herren Gud: Det är inte för er skull jag gör det, ni av Israels hus, utan för mitt heliga namn som ni har vanärat bland folken dit ni kommit. 23 (I) Jag vill helga mitt stora namn som blivit vanärat bland folken, därför att ni har vanärat det bland dem, och de ska inse att jag är Herren, säger Herren Gud, när jag visar mig helig bland er inför deras ögon.
24 (J) För jag ska hämta er från folken och samla er från alla länder och föra er till ert land. 25 (K) Jag ska stänka rent vatten på er[a] så att ni blir rena. Jag ska rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. 26 (L) Jag ska ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag ska ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. 27 Jag ska låta min Ande komma in i er[b] och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.
28 (M) Så ska ni få bo i det land som jag gav era fäder, och ni ska vara mitt folk och jag ska vara er Gud. 29 (N) Jag ska frälsa er från all er orenhet. Jag ska kalla fram säden och föröka den och inte längre låta er drabbas av svält. 30 (O) Jag ska föröka trädens frukt och markens gröda, för att ni inte mer ska förödmjukas bland folken genom svält.
31 (P) Då ska ni tänka på ert onda levnadssätt och era gärningar som inte var goda, och ni ska avsky er själva på grund av era missgärningar och vidrigheter. 32 Men ni ska veta att det inte är för er skull jag gör detta, säger Herren Gud. Ni ska skämmas och blygas för vad ni har gjort, ni av Israels hus.
33 Så säger Herren Gud: När jag har renat er från alla era missgärningar, då ska jag låta städerna bli bebodda, och ruinerna ska byggas upp. 34 Det ödelagda landet ska åter bli brukat i stället för att ligga som en ödemark inför alla som går förbi. 35 (Q) Då ska man säga: Det landet som var ödelagt har nu blivit som Edens lustgård, och städerna som var ödelagda, skövlade och förstörda är nu bebodda och befästa. 36 (R) Då ska folken som är kvar runt omkring er inse att jag, Herren, åter har byggt upp det som var förstört och på nytt planterat det som var ödelagt. Jag, Herren, har talat det, och jag ska göra det.
37 Så säger Herren Gud: Också detta ska jag låta Israels hus be mig om och göra för dem: Jag ska föröka människorna som en fårhjord. 38 Som de heliga fåren, Jerusalems får vid högtiderna, så ska de hjordar av människor vara som ska fylla de ödelagda städerna. Och de ska inse att jag är Herren.”
Hesekiel 36
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Israels återupprättelse
36 ”Du människa, profetera mot Israels berg! Säg: ’Israels berg, hör Herrens ord! 2 Så säger Herren, Herren: Era fiender har hånat er: ”De urgamla höjderna! De har blivit vår egendom.” ’ 3 Profetera därför och säg: ’Så säger Herren, Herren: Ni har blivit ödelagda, krossade från alla sidor, och ni har blivit andra folks egendom. Man har gjort er till ett allmänt samtalsämne och förtalat er. 4 Israels berg, hör därför Herrens, Herrens ord! Så säger Herren, Herren till bergen, höjderna, ravinerna och dalarna, till de öde ruinerna och de övergivna städerna som plundrats och hånats av de angränsande folken: 5 Så säger därför Herren, Herren: Jag har sannerligen talat med brinnande lidelse mot de övriga folken och mot hela Edom, som har lagt beslag på mitt land med glädje och i förakt och behållit det som byte.’ 6 Profetera därför om Israels land och säg till bergen, höjderna, ravinerna och dalarna: Så säger Herren, Herren: Jag har talat i lidelse och vrede därför att ni föraktats av de andra folken. 7 Så säger därför Herren, Herren: ’Jag svär med upplyft hand att också era grannfolk ska få uppleva förakt.
8 Men ni, Israels berg, ska åter grönska och bära frukt åt mitt folk Israel, som snart ska återkomma. 9 Jag står på er sida, och jag ska ta mig an er. Ni ska plöjas och besås. 10 Jag ska föröka er befolkning, hela Israels folk, och städerna ska åter bebos och ruinerna bli uppbyggda igen. 11 Jag ska föröka mängden av både människor och djur hos er. De ska bli fruktsamma och föröka sig. Jag ska låta era trakter bli bebodda som förut och ge er ännu mer framgång än förr. Då ska ni inse att jag är Herren. 12 Jag ska åter låta folk, mitt folk Israel, vandra på er och ta er i besittning. Ni ska vara deras arvedel. Ni ska aldrig mer beröva dem deras barn.
13 Så säger Herren, Herren: Man säger till er: ”Du äter människor och berövar ditt folk dess barn”, 14 men du ska inte mer äta människor eller beröva ditt folk dess barn, säger Herren, Herren. 15 Jag ska inte mer låta dig höra folkens hån eller bli föraktad av andra folk eller förorsaka ditt folks fall, säger Herren, Herren.’ ”
16 Herrens ord kom till mig: 17 ”Du människa, när Israels folk bodde i sitt eget land, orenade de det med sitt leverne och sina gärningar. Deras leverne var lika orent för mig som en kvinnas menstruation. 18 Då tömde jag ut min vrede över dem, för de hade utgjutit blod och orenat landet med sina avgudar. 19 Jag skingrade dem bland folken, och de spreds ut till olika länder. Efter deras leverne och gärningar dömde jag dem. 20 Men vart de än kom bland folken vanhelgade de mitt heliga namn. Man sa om dem: ’De är Herrens folk, och ändå måste de lämna sitt land.’ 21 Jag var bekymrad för mitt heliga namns skull, som israeliterna vanhelgat bland de folk de kommit till.
22 Säg därför till Israels folk: ’Så säger Herren, Herren: Det är inte för er skull, israeliter, som jag gör detta, utan för mitt heliga namns skull, som ni har vanhelgat bland de folk ni har kommit till. 23 Jag vill visa mitt stora namns helighet, som har blivit vanhelgat bland folken, där ni har vanärat det. Då ska folken inse att jag är Herren, säger Herren, Herren, när jag bland er visar mig helig inför dem.
24 Jag ska hämta er från folken, samla er från olika länder och leda er tillbaka hem till ert eget land. 25 Jag ska bestänka er med rent vatten, så att ni blir rena. Jag ska rena er från allt orent och från era avgudar. 26 Jag ska ge er ett nytt hjärta och låta er få en ny ande. Jag ska ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. 27 Jag ska låta min Ande komma in i er, så att ni lyder mina bud, håller mina stadgar och lever efter dem.
28 Ni ska bo i det land som jag gav era förfäder. Ni ska vara mitt folk och jag ska vara er Gud. 29 Jag ska befria er från all er orenhet. Jag ska kalla fram säden, ge er en rik skörd, och ni ska inte behöva drabbas av någon hungersnöd. 30 Ni ska få njuta av rika skördar från fruktträd och åkrar, och aldrig mer ska ni bland folken kunna hånas för att ni svälter. 31 Då ska ni komma ihåg ert onda leverne och era onda gärningar och avsky er själva för era synder och avskyvärdheter. 32 Det är dock inte för er egen skull jag gör det, säger Herren, Herren, det ska ni veta. Ni ska få blygas och skämmas för allt ni har gjort, israeliter.
33 Så säger Herren, Herren: När jag renar er från era synder, ska jag låta era städer bli bebodda igen och ruinerna återuppbyggda. 34 Det ödelagda landet ska åter brukas och inte mer ligga öde inför någon som går förbi. 35 Då ska man säga: ”Detta ödelagda land har nu blivit som Edens trädgård. Städerna som låg i ruiner, ödelagda och förstörda, är uppbyggda, befästa och befolkade.” 36 Då ska era grannfolk som finns kvar inse att det är jag, Herren, som har byggt upp det som var förstört och åter planterat det som låg öde. Jag, Herren, har talat, och jag ska göra det.’
37 Så säger Herren, Herren: Också detta ska jag göra för israeliterna när de ber mig om det: Jag ska låta dem förökas som en fårhjord, 38 som de heliga fåren i Jerusalem vid högtiderna. Så ska ruinstäderna fyllas av hjordar av människor. Då ska de inse att jag är Herren.”
Hesekiel 36
Svenska 1917
36 Och du, människobarn, profetera om Israels berg och säg: I Israels berg, hören HERRENS ord.
2 Så säger Herren, HERREN: Eftersom fienden säger om eder: »Rätt så, de urgamla offerhöjderna hava nu blivit vår besittning»,
3 därför må du profetera och säga: Så säger Herren, HERREN: Eftersom, ja, eftersom man har förött eder och fikar efter eder från alla sidor, för att I måtten tillfalla de övriga folken såsom deras besittning och eftersom I ären så utsatta för onda tungors hån och folks förtal,
4 därför, I Israels berg, mån I nu höra Herrens, HERRENS ord: Så säger Herren, HERREN till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna, till de förödda ruinerna och de övergivna städerna, som hava lämnats till rov och spott åt de övriga folken runt omkring,
5 ja, därför säger Herren, HERREN så: Sannerligen, i brinnande nitälskan talar jag mot de övriga folken och mot Edom, så långt det sträcker sig, ja, mot dessa som med hela sitt hjärtas glädje och i sitt sinnes övermod hava tillägnat sig mitt land såsom besittning, för att driva ut dess inbyggare och göra det till sitt byte.
6 Profetera alltså om Israels land och säg till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna: Så säger Herren, HERREN: Se, i nitälskan och vrede är det som jag talar, eftersom I liden sådan smälek av folken.
7 Därför säger Herren, HERREN så Jag upplyfter min hand och betygar: Sannerligen, folken runt omkring eder skola själva få lida smälek.
8 Men I, Israels berg, I skolen åter grönska och bära frukt åt mitt folk Israel, ty snart skola de komma åter.
9 Ty se, jag skall komma till eder, jag skall vända mig till eder, och I skolen bliva brukade och besådda.
10 Och jag skall församla på eder människor i myckenhet, alla Israels barn, så många de äro; och städerna skola ånyo bliva bebodda och ruinerna åter byggas upp.
11 Ja, jag skall församla på eder människor och boskap i myckenhet, och de skola föröka sig och bliva fruktsamma. Jag skall låta eder bliva bebodda, alldeles såsom I fordom voren; ja, jag skall göra eder ännu mer gott, än I förut fingen röna; och I skolen förnimma att jag är HERREN.
12 Jag skall låta människor åter vandra fram över eder, nämligen mitt folk Israel; de skola hava dig till besittning, och du skall vara deras arvedel; och du skall icke vidare döda deras barn.
13 Så säger Herren, HERREN: Eftersom man säger till dig: »Du är en människoäterska, du har dödat ditt eget folks barn»,
14 därför skall du nu icke mer få äta upp människor och icke mer få döda ditt folks barn, säger Herren, HERREN.
15 Jag skall icke mer låta dig höra smälek av folken, och du skall icke mer nödgas bära folkslagens förakt; ej heller skall du mer bringa ditt folk på fall, säger Herren, HERREN.
16 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
17 Du människobarn när Israels barn ännu bodde i sitt land, då orenade de det genom sitt väsende och sina gärningar; såsom en kvinnas orenhet var deras väsende för mig.
18 Då utgöt jag min vrede över dem, för det blods skull som de hade utgjutit över landet, och därför att de hade orenat det med sina eländiga avgudar.
19 Jag förskingrade dem bland folken, och de blevo förströdda i länderna; efter deras väsende och deras gärningar dömde jag dem.
20 Men till vilka folk de än kommo vanärade de mitt heliga namn, i det att man sade om dem: »Detta är HERRENS folk, och de hava likväl måst draga ut ur sitt land.
21 Då ville jag skona mitt heliga namn, som Israels barn vanärade bland de folk till vilka de kommo.
22 Säg därför till Israels barn: Så säger Herren, HERREN: Icke för eder skull gör jag detta, I Israels barn, utan för mitt heliga namns skull, som I haven vanärat bland de folk till vilka I haven kommit.
23 Jag vill nu helga mitt stora namn, som har blivit vanärat bland folken, i det att I haven vanärat det bland dem; och folken skola förnimma att jag är HERREN, säger Herren, HERREN, när jag bevisar mig helig på eder inför deras ögon.
24 Ty jag skall hämta eder ifrån folken och församla eder ifrån alla länder och föra eder till edert land.
25 Och jag skall stänka rent vatten på eder, så att I bliven rena; jag skall rena eder från all eder orenhet och från alla edra eländiga avgudar.
26 Och jag skall giva eder ett nytt hjärta och låta en ny ande komma i edert bröst; jag skall taga bort stenhjärtat ur eder kropp och giva eder ett hjärta av kött.
27 Jag skall låta min Ande komma i edert bröst och så göra, att I vandren efter mina stadgar och hållen mina rätter och gören efter dem.
28 Så skolen I få bo i det land som jag gav åt edra fäder, och I skolen vara mitt folk, och jag skall vara eder Gud.
29 Och jag skall frälsa eder från all eder orenhet. Och jag skall kalla fram säden och låta den bliva ymnig och skall icke mer låta någon hungersnöd komma över eder.
30 Ja, ymnig skall jag låta trädens frukt och markens gröda bliva, för att I icke mer skolen lida hungersnödens smälek bland folken.
31 Då skolen I tänka på edra onda vägar och på edra gärningar, som icke voro goda; och I skolen känna leda vid eder själva för edra missgärningars och styggelsers skull.
32 Men icke för eder skull gör jag detta, säger Herren, HERREN; det vare eder kunnigt. I mån skämmas och blygas för edra vägar, I Israels barn.
33 Så säger Herren, HERREN: När jag har renat eder från alla edra missgärningar, då skall jag låta städerna ånyo bliva bebodda, och då skola ruinerna åter byggas upp,
34 och det förödda landet skall åter bliva brukat, i stället för att det har legat såsom en ödemark inför var man som har gått där fram.
35 Och då skall man säga: »Det landet som var så förött har nu blivit såsom Edens lustgård, och städerna som voro så ödelagda, förödda och förstörda, de äro nu bebodda och befästa.»
36 Då skola de folk som äro kvar runt omkring eder förnimma att jag, HERREN, nu åter har byggt upp det som var förstört och ånyo planterat det som var förött. Jag, HERREN, har talat det, och jag fullbordar det också.
37 Så säger Herren, HERREN; Också på detta sätt vill jag bönhöra Israels barn, så vill jag handla med dem: jag skall där föröka människorna, så att de bliva såsom fårhjordar.
38 Såsom hjordar av offerdjur, såsom fårhjordar i Jerusalem vid dess högtider, så skola de hjordar av människor vara, som skola uppfylla de ödelagda städerna. Och man skall förnimma att jag är HERREN.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.