17 (A) Tala till dem detta ord:

Tårar strömmar från mina ögon
    natt och dag,
        och de ska inte sluta,
    för jungfrun, dottern mitt folk,
        har drabbats
            av ett förkrossande slag,
        ett svårt och oläkligt sår.
18 (B) Går jag ut på fälten
    ligger där män genomborrade
        av svärd,
    och kommer jag in i staden
        möts jag av svältens plågor.
    Både profet och präst
        drar vidare mot ett land
            de inte känner.

Profetens förbön

19 (C) Har du helt förkastat Juda?
        Känner du avsky för Sion?
    Eller varför har du slagit oss
        så att ingen kan bota oss?
    Vi väntar på välgång,
        men inget gott kommer,
    på en tid med läkedom,
        men se, skräck råder.

Read full chapter