^3 (A) Jag ska själv samla dem som finns kvar av mina får ur alla de länder dit jag fördrivit dem, och jag ska föra dem tillbaka till deras betesmarker. Där ska de bli fruktsamma och föröka sig. ^4 (B) Jag ska sätta herdar över dem som ska valla dem, och de ska aldrig mer behöva vara rädda eller modlösa, och ingen av dem ska saknas, säger Herren.

^7 (E) Se, dagar ska komma, säger Herren, då man inte mer ska säga: ”Så sant Herren lever, han som förde Israels barn upp ur Egyptens land”, ⁸ utan: ”Så sant Herren lever, han som förde ättlingarna av Israels hus upp ur landet i norr och hämtade dem ur alla andra länder dit jag fördrivit dem.” Så ska de få bo i sitt land.

Mot de falska profeterna

och sina onda gärningar.

^23 (P) Är jag bara Gud på nära håll, säger Herren, och inte också Gud långt borta? ^24 (Q) Eller kan någon gömma sig på ett så hemligt ställe att jag inte ser honom? säger Herren. Är inte jag den som uppfyller himmel och jord? säger Herren. ²⁵ Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn: ”Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm!” ²⁶ Hur länge? Vad har profeterna i hjärtat, lögnprofeterna som profeterar sina egna hjärtans bedrägeri? ^27 (R) De tänker att de med sina drömmar som de berättar för varandra ska få mitt folk att glömma mitt namn, liksom deras fäder glömde mitt namn för Baal. ²⁸ Den profet som har haft en dröm kan berätta en dröm. Men den som har tagit emot mitt ord, han ska troget tala mitt ord. Vad är halm mot säd? säger Herren. ^29 (S) Är inte mitt ord som en eld, säger Herren, och som en slägga som krossar klippan?

^30 (T) Se, därför är jag emot profeterna, säger Herren, de som stjäl mina ord från varandra. ^31 (U) Jag är emot profeterna, säger Herren, de som bär fram sin egen tungas ord och säger: ”Så säger Herren.” ^32 (V) Jag är emot dem som profeterar falska drömmar, säger Herren. När de berättar dem vilseleder de mitt folk med sina lögner och sitt skryt. Det är inte jag som har sänt dem eller gett dem något uppdrag, och de kan inte hjälpa detta folk, säger Herren.

Falska ”tungor”

³³ När detta folk eller en profet eller präst frågar dig: ”Vad säger Herrens tunga^[c]?”, ska du säga dem vad som är den verkliga tungan^[d]. Och jag ska kasta bort er, säger Herren.

³⁴ Den profet eller präst eller den av folket som säger ”Herrens tunga”, den mannen och hans hus ska jag straffa. ³⁵ Så ska ni säga till varandra er emellan: Vad har Herren svarat? eller: Vad har Herren sagt? ³⁶ Men ”Herrens tunga” ska ni inte mer nämna. För var och en ska då hans eget ord bli en ”tunga”, eftersom ni förvränger orden från den levande Guden, Herren Sebaot, vår Gud. ³⁷ Så ska du säga till profeten: Vad har Herren svarat dig? eller: Vad har Herren talat? ³⁸ Men om ni säger ”Herrens tunga”, då säger Herren så: Ni använder det ordet, ”Herrens tunga”, fastän jag har sänt bud till er och sagt till er: Ni ska inte säga ”Herrens tunga”.

³⁹ Därför ska jag nu glömma er helt^[e] och kasta bort er från mitt ansikte, både er och staden som jag gett er och era fäder. ^40 (W) Och jag ska låta evig vanära drabba er, en evig skam som aldrig ska glömmas.

^14 (A) För jag ska låta er finna mig, säger Herren. Jag ska göra slut på er fångenskap och samla er från alla de folk och alla de orter dit jag har drivit bort er, säger Herren. Jag ska låta er komma tillbaka till den plats från vilken jag förde er bort som fångar.

Guds barmhärtighet mot Israel

²⁶ Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.

²⁷ Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. ^28 (M) Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. ^29 (N) På den tiden ska man inte mer säga: ”Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma.”^{[f] 30 (O)} Nej, var och en ska dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

Det nya förbundet

^38 (V) Se, dagar ska komma, säger Herren, då staden ska bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. ³⁹ Och mätsnöret ska vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och ska sedan vändas mot Goa. ^40 (W) Hela dalen där man har lagt lik^[h] och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut ska vara helgade åt Herren. Aldrig mer ska staden raseras eller förstöras.

^22 (A) Jag ska göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg, och de ska alla ha en och samma kung. De ska inte mer vara två folk och inte mer vara delade i två riken.

²³ Och de ska inte mer orena sig med sina avgudar och vidrigheter och alla sina brott. Jag ska rädda dem från alla orter där de syndat och rena dem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.

^24 (B) Min tjänare David ska vara kung över dem, och de ska alla ha en och samma herde. De ska leva efter mina föreskrifter och hålla mina stadgar och följa dem. ^25 (C) De ska bo i det land som jag gav min tjänare Jakob, det land där era fäder bodde. De ska själva bo där, de och deras barn och deras barnbarn till evig tid, och min tjänare David ska för evigt vara deras furste. ^26 (D) Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Det ska vara ett evigt förbund med dem. Jag ska ge dem plats och föröka dem och låta min helgedom stå ibland dem för evigt. ^27 (E) Min boning ska vara hos dem, och jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. ²⁸ Och folken ska inse att jag är Herren som helgar Israel, när min helgedom är mitt ibland dem för evigt.”

^11 (A) Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. ^12 (B) Den som är lejd och inte är herden som äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. ¹³ Den som är lejd bryr sig inte om fåren.

^14 (C) Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig, ¹⁵ liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. ^16 (D) Jag har också andra får som inte hör till den här fållan^[a]. Också dem måste jag leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så ska det bli en hjord och en herde. ¹⁷ Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. ^18 (E) Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta tillbaka det. Det budet har jag fått av min Far."

^19 (F) Efter de orden blev det på nytt splittring bland judarna. ^20 (G) Många av dem sade: "Han är besatt och galen. Varför lyssnar ni på honom?" ²¹ Andra sade: "Så talar inte en som är besatt. En ond ande kan väl inte öppna ögonen på blinda?"

Jesu enhet med Fadern

²² Nu kom tempelinvigningens högtid^[b] i Jerusalem. Det var vinter, ^23 (H) och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall^[c] i templet. ^24 (I) Då omringade judarna honom och frågade: "Hur länge ska du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet till oss!" ^25 (J) Jesus svarade: "Jag har sagt det till er, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min Fars namn vittnar om mig. ^26 (K) Men ni tror inte, för ni hör inte till mina får. ²⁷ Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. ^28 (L) Jag ger dem evigt liv. De ska aldrig någonsin gå förlorade, och ingen ska rycka dem ur min hand. ²⁹ Min Far som gett mig dem^[d] är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Fars hand. ^30 (M) Jag och Fadern är ett."

^31 (N) Än en gång tog judarna upp stenar för att stena honom. ³² Jesus sade till dem: "Jag har visat er många goda gärningar från Fadern. För vilken av dem tänker ni stena mig?" ^33 (O) Judarna svarade: "Det är inte för någon god gärning vi tänker stena dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud fast du är en människa."