^15 (A) Men ner till dödsriket störtades du,
        längst ner i graven.

    förde de dig,
        dina roddare.
    Då kom östanvinden
        och krossade dig,
            där du låg mitt i havet.
²⁷ Ditt gods, dina varor och din handel,
        dina sjömän och styrmän,
    de som lagade dina fogar
        och de som drev din handel,
    allt krigsfolk som fanns hos dig
        och allt manskap hos dig,
    ska sjunka ner i havets djup
        den dag du faller.

    bävar kustländerna.

        lämnar sina skepp.
    Sjömän och alla som far
        på havet stannar i land.

        och klagar bittert,
    de strör stoft på sina huvuden
        och rullar sig i aska.

        och klär sig i säcktyg,
    de gråter över dig i bitter sorg,
        under bitter klagan.
³² Med jämmer stämmer de upp
    en sorgesång över dig,
        klagande sjunger de om dig:

        som bringats till tystnad
            mitt ute i havet?

    sattes i land från havet
        mättade du många folk.
    Med din mängd av gods
            och bytesvaror
        gjorde du jordens kungar rika.

            och försvunnit från havet
        ner i vattnets djup,
    har dina bytesvaror
        och allt ditt manskap
            sjunkit med dig.
^35 (D) Kustländernas alla invånare
    häpnar över dig,
        deras kungar står rysande
    med förfäran i sina ansikten.

        visslar hånfullt åt dig.
    Du har fått ett fasansfullt slut,
        du ska inte mer finnas till.”

            och försvunnit från havet
        ner i vattnets djup,
    har dina bytesvaror
        och allt ditt manskap
            sjunkit med dig.