Jesaja 44
Svenska Folkbibeln 2015
Det sanna Israel och den ende Guden
44 Men hör nu,
du min tjänare Jakob,
du Israel som jag har utvalt.
2 (A) Så säger Herren som skapade dig,
han som formade dig i moderlivet
och som hjälper dig:
Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
du Jeshurun[a] som jag har utvalt.
3 (B) För jag ska utgjuta
vatten över det som törstar
och strömmar över det torra.
Jag ska utgjuta
min Ande över dina barn,
min välsignelse
över dina avkomlingar,
4 (C) så att de växer upp
bland det gröna gräset,
som pilträd vid vattenbäckar.
5 Då ska en säga: "Jag tillhör Herren",
en annan åberopa Jakobs namn,
en tredje skriva: "Herrens egen"
på sin hand
och använda Israel som ärenamn.
6 (D) Så säger Herren, Israels Kung,
och hans Återlösare,
Herren Sebaot:
Jag är den förste, och jag är den siste.
Utom mig finns ingen Gud.
7 (E) Vem är som jag?
Låt honom berätta och lägga fram
för mig vad som har hänt
sedan jag insatte folket för evigt,
och berätta vad som ska komma
i framtiden.
8 (F) Var inte rädda eller förskräckta.
Har jag inte låtit er höra om det
och förkunnat det
för länge sedan?
Ni är mina vittnen.
Finns det någon annan Gud än jag?
Nej, det finns ingen annan klippa,
jag vet ingen.
Det dåraktiga med avgudar
9 (G) Alla som tillverkar avgudar är tomhet,
deras kära gudar kan inte hjälpa.
Deras vittnen ser inget
och förstår inget,
därför kommer de på skam.
10 (H) Vem vill forma en gud
och gjuta en bild
som inte kan hjälpa honom?
11 (I) Se, hela deras sällskap
ska komma på skam.
Konsthantverkarna är ju själva
bara människor.
Låt dem alla samlas och träda fram.
Då ska de alla komma på skam
i skräck.
12 Smeden tar sitt verktyg
och bearbetar smidet i glöden,
han formar det med hammare
och bearbetar det
med kraftig arm.
Blir han hungrig
förlorar han sin kraft,
dricker han inte vatten
blir han matt.
13 (J) Träsnidaren spänner ut
sitt måttband
och gör märken på trästycket
med sitt ritstift.
Han formar det med stämjärn
och märker ut det med passaren.
Han gör det till en mansbild,
en vacker människogestalt
att sättas i ett hus.
14 Man fäller cedrar åt sig
och tar stenek och vanlig ek
och väljer[b] åt sig
bland skogens träd.
Man planterar lärkträd,
och regnet får dem att växa.
15 Detta har människorna till bränsle.
Man tar av veden
och värmer sig med den,
man tänder på den
och bakar bröd.
Men man tillverkar också
en gud och tillber den,
man gör träet till en gudabild
och faller ner för den.
16 Hälften av träet
bränner man upp i eld,
över hälften lagar man kött att äta,
steker sin stek och äter sig mätt.
Sedan värmer man sig och säger:
"Gott, jag är varm!
Jag njuter av brasan."
17 Men av det som är kvar
gör man en gud, en gudabild.
Man faller ner för den och tillber,
Man ber till den och säger:
"Rädda mig, för du är min gud!"
18 (K) Dessa människor vet ingenting
och förstår ingenting,
för deras ögon är stängda
så att de inte ser,
och deras hjärtan
så att de inte fattar.
19 Ingen tänker efter i hjärtat,
har vett eller förstånd att säga:
"Hälften brände jag upp i eld,
på kolen bakade jag bröd
och stekte kött och åt.
Skulle jag nu göra resten
till en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner
för en träbit?"
20 Den som lever av aska
är förledd av ett vilselett hjärta,
så att han inte kan rädda sin själ
eller tänka:
"Är det inte lögn,
detta i min högra hand?"
21 (L) Tänk på detta, Jakob,
du Israel, för du är min tjänare.
Jag har format dig,
du är min tjänare.
Israel, du blir inte bortglömd av mig.
22 (M) Jag har utplånat dina brott
som ett moln,
dina synder som en sky.
Vänd om till mig,
för jag har återlöst dig.
23 (N) Jubla, ni himlar,
för Herren har gjort det!
Höj glädjerop, ni jordens djup,
brist ut i jubel, ni berg,
du skog med alla dina träd,
för Herren har återlöst Jakob,
han visar sin härlighet i Israel.
Jerusalem ska bli bebott
24 (O) Så säger Herren din återlösare,
han som format dig
sedan moderlivet:
Jag, Herren,
är den som har gjort allt,
den som ensam har spänt ut himlen
och brett ut jorden.
Vem var med mig?
25 (P) Jag är den som tillintetgör
lögnprofeternas tecken
och gör spåmännen till dårar,
som låter de visa komma till korta
och gör deras kunskap
till dårskap,
26 men bekräftar sin tjänares ord
och fullbordar sina
sändebuds råd.
Jag är den som säger om Jerusalem:
"Det ska bli bebott"
och om Juda städer:
"De ska byggas upp,
jag ska resa upp deras ruiner."
27 (Q) Jag är den som säger till havsdjupet:
"Bli torrt!
Jag ska torka ut dina strömmar."
28 (R) Jag är den som säger om Koresh[c]:
"Han är min herde,
han ska fullborda allt jag vill.
Han ska säga om Jerusalem:
Det ska byggas upp,
och till templet:
Din grund ska bli lagd på nytt."
Footnotes
- 44:2 Jeshurun Poetiskt namn på Israel, troligen bildat av Jashár, "rättrådig".
- 44:14 väljer Annan översättning: "odlar".
- 44:28 Koresh Persisk kung (559-530 f Kr) som år 539 f Kr besegrade Babel och befriade rikets fångar, däribland judarna, och möjliggjorde återuppbyggnaden av templet i Jerusalem (se Esra 1).
Jesaja 44
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Den ende Guden
44 Lyssna nu, min tjänare Jakob,
Israel, som jag har utvalt:
2 Så säger Herren,
som skapade dig
och formade dig i moderlivet,
han som hjälper dig:
Var inte rädd, min tjänare Jakob,
Jeshurun[a], som jag har utvalt.
3 Jag ska utgjuta vatten över törstande mark,
floder över uttorkat land.
Jag ska utgjuta min Ande
över dina barn
och mina välsignelser
över dina ättlingar.
4 De ska växa upp bland gräset,
som pilträd på en flodstrand.
5 En ska säga: ’Jag tillhör Herren’,
en annan bära Jakobs namn,
en tredje ska skriva
att han är Herrens
och hedras med namnet Israel.”
6 Så säger Herren, Israels kung och befriare,
härskarornas Herre:
”Jag är den förste och jag är den siste.
Det finns ingen annan Gud än jag.
7 Vem är som jag?
Låt honom tala om det,
förklara, lägga fram för mig
vad som hänt sedan jag formade mitt folk i urtiden,
och vad som ska komma.[b]
Låt dem berätta vad som ska komma att ske.
8 Var inte förskräckta, var inte rädda!
Har jag inte förkunnat
och förutsagt detta för länge sedan?
Ni är mina vittnen.
Finns det någon annan Gud än jag?
Nej, ingen annan klippa finns, jag vet ingen.”
Avgudarnas meningslöshet
9 De som bygger avgudar åt sig är ingenting.
Deras älskade beläten har ingen hjälp att ge.
Deras vittnen ser inget och vet inget,
de får stå där med skam.
10 Vem gör sig en gud, gjuter en gudabild
som inte är till någon nytta för honom?
11 Alla hans anhängare ska stå med skam,
för hantverkarna som gjort dem är själva bara människor.
Låt dem alla samlas och ställa sig där.
Alla ska de stå där med skam och i skräck.
12 Smeden bearbetar järn vid sitt städ, i glöden,
och formar det med hammare med all sin kraft.
Han blir hungrig och trött,
dricker inget vatten och blir matt.[c]
13 Snickaren tar mått med band,
sätter ut märken med krita
och hugger ut den med stämjärn.
Han märker ut formen med passare,
formar den som en människa i all hennes glans,
som sedan kan bo i ett tempel.
14 Man hugger ner cedrar åt sig,
tar cypress och ek
och låter dem växa bland skogens träd,
eller planterar ett cederträd som regnet får att växa.[d]
15 Av trädet får man sedan ved
att värma sig med
och för att tända en eld för att baka bröd.
Men man gör också en gud som man tillber
och faller ner inför.
16 Hälften av träet använder man till en brasa
där man lagar mat och steker kött att mätta sig med,
värmer sig och säger:
”Så, nu är jag varm, nu kan jag sitta och se på elden.”
17 Av resten gör man en gud, en avgud,
som man faller ner för, dyrkar
och ber till och säger:
”Rädda mig! Du är min gud!”
18 Dessa vet ingenting, förstår ingenting,
deras ögon är tillslutna så att de inte kan se,
liksom deras sinnen så att de inte kan fatta.
19 Ingen tänker efter,
ingen har vett och förstånd att säga:
”Jag har eldat upp hälften av det
för att baka bröd på kolen, steka kött och äta.
Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner för ett stycke trä?”
20 Den som sätter sin lit till aska lurar sig själv.
Han kan inte rädda sig själv
eller säga: ”Det som jag har här i min hand är en lögn.”
Guds skaparmakt
21 ”Tänk på detta, Jakob,
Israel, för du är min tjänare!
Jag har format dig, du är min tjänare, Israel,
och jag ska inte glömma bort dig.
22 Jag har utplånat dina synder som ett moln,
dina brott som morgondimman.
Vänd om till mig,
för jag har friköpt dig.”
23 Sjung av glädje, ni himlar,
om vad Herren har gjort!
Ropa högt, jordens djup!
Stäm upp en sång, ni berg,
du skog med alla dina träd,
för Herren har friköpt Jakob
och visar sig härlig i Israel!
Jerusalem ska bli bebott
24 Så säger Herren, din befriare,
han som formade dig i moderlivet:
”Jag är Herren
som har skapat allt,
som ensam spänt upp himlarna
och ensam brett ut jorden.
25 Jag är den som tillintetgör de falska profeterna
och gör spåmännen till dårar,
som förkastar de visas lärdom
och gör den till dårskap.
26 Men jag verkställer mina tjänares ord
och fullföljer vad mina sändebud sagt.
Jag säger om Jerusalem:
’Det ska bli bebott,’
och om Juda städer:
’De ska bli uppbyggda.’
Jag ska resa upp deras ruiner igen.
27 Jag säger till havsdjupet:
’Torka ut!’
Och jag torkar ut dina floder.
28 Jag säger om Kyros: ’Han är min herde,
han ska förverkliga allt jag vill.’
Han ska säga om Jerusalem:
’Det ska bli uppbyggt,’
och om templet:
’Dess grund ska läggas.’
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.