(A) Nu ska jag låta er veta
    vad jag ska göra med
        min vingård:
    Jag ska ta bort stängslet,
        och den ska bli ödelagd.
    Jag ska bryta ner muren,
        och den ska bli nertrampad.
(B) Jag ska ödelägga den,
    ingen ska beskära den
        eller gräva i den.
    Men tistel och törne ska växa upp,
        och jag ska befalla molnen
            att inte låta det regna på den.

(C) Herren Sebaots vingård
        är Israels hus
    och Juda folk
        hans älsklingsplantering.
    Han väntade laglydnad
        men fann blodiga lagbrott,
    han väntade rättfärdighet
        men fann skriande
            orättfärdighet.

Domsord över ogudaktigheten

(D) Ve er som lägger hus till hus
        och fogar åker till åker
    tills inget utrymme finns kvar
        och ni är de enda
            som bor i landet.
(E) Från Herren Sebaot
        ljuder det i mina öron:
    Sannerligen, många hus ska bli öde,
        stora och vackra hus
            utan invånare.
10 En vingård på tio plogland
        ska bara ge ett batmått,[a]
    och en homers utsäde
        ska bara ge en efa[b].

11 (F) Ve dem som går upp tidigt
        för att jaga efter starka drycker
    och sitter uppe till sena natten,
        heta av vin!
12 (G) Vid sina dryckeslag
    har de harpa och lyra,
        tamburin, flöjt och vin.
    Men Herrens gärningar
        bryr de sig inte om,
    hans händers verk
        intresserar dem inte.

13 Därför ska mitt folk
    föras bort i fångenskap,
        för de saknar kunskap.
    Dess ädlingar ska dö av hunger[c]
        och dess larmande skaror
            förtorka av törst.
14 (H) Därför ökar dödsriket sitt begär
    och spärrar upp sitt gap
        utan gräns.
    Stadens främsta ska fara ner,
        tillsammans med de larmande
            och bullrande skaror
        som jublar därinne.
15 (I) Människorna blir nerböjda,
        var och en ödmjukad.
    De stoltas ögon ska ödmjukas.
16 (J) Men Herren Sebaot blir upphöjd
        genom sin dom,
    Gud, den Helige, visar sig helig
        genom rättfärdighet.
17 (K) Då ska lammen få beta
        som på sin egen mark,
    och på de rikas ödetomter
        ska främlingar få sin föda.

18 Ve dem som drar fram missgärning
        med lögnens band
    och synd som med vagnslinor,
19 (L) dem som säger:
    "Han får skynda sig,
        han får utföra sitt verk snart
            så att vi ser det!
    Det som Israels Helige bestämt
        får närma sig och komma
            så att vi lär känna det!"
20 (M) Ve dem som kallar det onda gott
        och det goda ont,
    som gör mörker till ljus
        och ljus till mörker,
    som gör bittert till sött
        och sött till bittert!

21 (N) Ve dem som är visa i sina egna ögon
    och håller sig själva för kloka!
22 Ve dem som är hjältar i att dricka vin
    och duktiga på att blanda
        starka drycker,
23 (O) dem som frikänner den skyldige
        för mutor
    och berövar den rättfärdige
        hans rätt.

24 (P) Som eldsflamman förtär strå
        och halm sjunker ihop i lågan,
    så ska deras rot ruttna bort
        och deras blomning flyga i väg
            som stoft,
    eftersom de förkastade
        Herren Sebaots lag
    och föraktade Israels Heliges ord.
25 (Q) Därför brinner Herrens vrede
        mot hans folk,
    och han räcker ut sin hand mot det
        och slår det
    så att bergen darrar
        och döda kroppar ligger
            som orenhet på gatorna.
    Med allt detta upphör inte
            hans vrede,
        hans hand är ännu uträckt.

26 (R) Han reser ett baner
        för hednafolken i fjärran
    och lockar på dem
        från jordens ände.
    Och se, de kommer snabbt
        och med hast.
27 Ingen bland dem
            är trött eller stapplar,
        ingen slumrar eller sover.
    Bältet runt deras höfter lossnar inte,
        deras skoremmar går inte av.
28 Deras pilar är skarpa,
        alla deras bågar är spända.
    Hovarna på deras hästar
        är som av flinta,
    deras vagnshjul liknar
        stormvinden.
29 Deras rop är som
    en lejonhonas rytande,
        de ryter som unga lejon.
    De morrar och griper sitt rov
        och bär bort det,
    och ingen finns som räddar.
30 (S) På den dagen ska det dåna mot dem
        som när havet dånar.
    Ser man ut över landet
        är där mörker och nöd,
    ljuset förmörkas av töcken.

Read full chapter

Footnotes

  1. 5:10 plogland … batmått   Ett "plogland" var den yta som ett par oxar kunde plöja på en dag, kanske ett tunnland, och ett bat var troligen ca 22 liter. Skörden var kanske en tusendel av den normala.
  2. 5:10 homer … efa   Ca 220 och 22 liter. Normalt gav skörden tio gånger utsädet, här bara en tiondel.
  3. 5:13 ädlingar ska dö av hunger   Annan översättning: "ädla män ska lida hunger".

Jag ska nu låta er veta
    vad jag tänker göra med min vingård:
Jag ska ta bort dess stängsel,
    så att den blir ödelagd.
Jag ska riva ner dess mur,
    så att den blir nertrampad.
Jag ska låta den bli fördärvad,
    och den ska inte beskäras eller hackas,
utan tistlar och törnen ska få växa fritt.
    Jag ska befalla molnen att inte sända regn över den.”

Härskarornas Herres vingård är Israel
    och Judas folk den plantering han älskade.
Han väntade sig rätt,
    men fann i stället orättvisa,
han väntade sig rättfärdighet men hörde bara nödrop.

Ve er som skaffar hus efter hus
    och lägger fält till fält,
så att det inte längre finns någon plats kvar,
    och ni blir de enda som bor i landet.

Men detta har jag hört från härskarornas Herre:

”Många hus ska sannerligen ligga öde,
    stora och fina, men utan invånare.
10 En vingård på tio plogland
    ska inte ge mer än en knapp tunna vin,
och av det utsäde som sås
    ska man bara få en tiondel tillbaka.”

11 Ve dem som går upp tidigt på morgonen
    för att jaga efter starka drycker
och sitter till långt fram på nätterna,
    berusade av vin!
12 I deras dryckesfester hörs cittra, harpa, puka och flöjt,
    och där finns vin.
Men Herrens verk ser de inte,
    vad han gör bryr de sig inte om.
13 Därför ska mitt folk föras bort i fångenskap,
    för de är utan förstånd.
Dess stormän ska dö av hunger,
    och dess larmande hop ska tyna bort av törst.
14 Därför vidgar dödsriket sitt gap
    och spärrar upp sin mun utan gräns,
och dit ner störtar stadens förnämsta,
    liksom den larmande hopen som nu jublar där.
15 Då böjs människan ner,
    mänskligheten förödmjukas,
de högmodigas blick förödmjukas.
16     Men härskarornas Herre är upphöjd i sin dom,
Gud, den Helige, visar sig helig i sin rättfärdighet.
17     Då ska lammen beta som på sin egen betesmark,
fåren finna sin föda bland ruiner efter de rika.[a]

18 Ve dem som drar med sig överträdelser med lögnens band
    och synd som med vagnsremmar,
19 dem som säger:
    ”Låt honom skynda sig
och snabbt utföra sitt verk,
    så att vi får se det.
Låt det närma sig och komma,
    som Israels Helige har beslutat,
så att vi får veta det!”

20 Ve dem som kallar ont för gott
    och gott för ont,
som gör mörker till ljus och ljus till mörker,
    surt till sött och sött till surt!

21 Ve dem som är visa i sina egna ögon
    och betraktar sig själva som kloka!

22 Ve dem som är hjältar i att dricka vin
    och skickliga att blanda drycker!
23 De tar mutor för att frikänna den skyldige
    och vägrar den rättfärdige hans rätt.
24 Som eldslågan förtär hö
    och som halm sjunker ihop i elden,
så ska deras rot ruttna
    och deras blommor flyga iväg som stoft,
för de har förkastat härskarornas Herres lag
    och föraktat ordet från Israels Helige.
25 Det är därför Herrens vrede
    har flammat upp mot hans folk,
och han har sträckt ut sin hand för att slå det.
    Bergen darrar,
och döda kroppar ligger som avfall på gatorna.

Men trots detta upphör inte hans vrede,
    utan hans hand är fortfarande utsträckt.

26 Han reser ett banér för folken långt borta
    och lockar dem från jordens ände.
    Och se, de kommer fort, med hast.
27 Ingen blir trött eller stapplar,
    ingen slumrar eller sover.
Inget bälte kring någons höfter lossnar,
    ingen skorem går av.
28 Deras pilar är vassa
    och deras bågar spända.
Hästarnas hovar är som av flinta,
    och vagnshjulen viner som vinden.
29 De ryter som lejon, som unga lejon,
    och griper morrande tag i sitt byte
och släpar bort det,
    utan att någon kan rädda det.
30 Den dagen ska det rytas mot dem
    som när havet ryter.
Ser man ut över landet
    är där mörker och nöd,
    och ljuset förmörkas av moln.

Read full chapter

Footnotes

  1. 5:17 Grundtextens innebörd är oviss. Översättningen är delvis gjord med hjälp av Septuaginta.

Israels förfall och nöd

(A) Ve mig!

Det är med mig
    som när sommarens frukt
        är insamlad,
    som när efterskörden
        efter vinbärgningen är slut.
    Det finns ingen druvklase att äta,
        inget tidigt fikon
            som jag längtat efter.

Read full chapter

Landets förfall

Ve mig!
    Jag är som fruktplockare
och druvskördare efter skördetiden:
    Inte en druvklase finns att äta
och inte ett enda efterlängtat fikon.

Read full chapter

19 Han såg ett fikonträd vid vägen och gick fram till det, men fann inget annat än blad på det. Då sade han: "Aldrig mer ska det komma frukt från dig." Och genast vissnade fikonträdet.

Read full chapter

19 Han fick då syn på ett fikonträd vid vägen, gick fram för att se om det fanns någon frukt på det men det fanns bara blad.[a] Då sa han till trädet: ”Aldrig mer ska du bära frukt!” Och genast vissnade fikonträdet.

Read full chapter

Footnotes

  1. 21:19 Det var enligt Mark 11:13 inte fikonens tid. Ett träd utan frukt symboliserar ett olydigt folk.

Fikonträdet som inte bar frukt

(A) Sedan berättade han denna liknelse: "En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård. Han kom och letade efter frukt på det, men han fann ingen. Då sade han till trädgårdsmästaren: I tre år har jag nu kommit och letat efter frukt på det här fikonträdet, men jag hittar ingen. Hugg bort det! Varför ska det få suga ut jorden[a]?

(B) Men trädgårdsmästaren svarade: Herre, låt det stå kvar även i år, tills jag har grävt runt det och gödslat. Kanske bär det frukt nästa år? Om inte, kan du hugga bort det."

Jesus botar en kvinna på sabbaten

10 En sabbat undervisade Jesus i en av synagogorna. 11 Där fanns en kvinna som hade haft en sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig. 12 När Jesus såg henne, kallade han fram henne och sade till henne: "Kvinna, du är fri från din sjukdom", 13 och så lade han händerna på henne. Genast rätade hon på sig och prisade Gud.

14 (C) Men synagogföreståndaren blev upprörd över att Jesus botade på sabbaten, och han sade till folket: "Det finns sex dagar då man ska arbeta. På dem kan ni komma och bli botade, men inte på sabbatsdagen." 15 Då svarade Herren honom: "Era hycklare! Lossar inte varenda en av er sin oxe eller åsna från krubban på sabbaten och tar ut den och vattnar den? 16 (D) Men den här kvinnan, en Abrahams dotter som Satan har hållit bunden i arton år, skulle hon inte få bli fri från sin boja på sabbatsdagen?" 17 Vid de orden skämdes alla hans motståndare, men allt folket jublade över allt det underbara som han gjorde.

Senapskornet

18 (E) Därefter sade han: "Vad liknar Guds rike? Vad ska jag jämföra det med? 19 (F) Det liknar ett senapskorn[b] som en man tar och sår i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna."

Surdegen

20 Vidare sade han: "Vad ska jag likna Guds rike vid? 21 (G) Det liknar en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått[c] mjöl tills allt blir syrat."

Den smala vägen

22 På sin väg mot Jerusalem gick Jesus genom städer och byar och undervisade. 23 Någon frågade honom: "Herre, är det bara några få som blir frälsta?" Han sade till dem: 24 (H) "Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas. 25 (I) När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar på porten och säger: Herre, öppna för oss, då ska han svara er: Jag känner er inte, varifrån är ni? 26 Då kommer ni att säga: Vi åt och drack med dig, och du undervisade på våra gator. 27 Men han ska svara er: Jag vet inte[d] varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som gör orätt.

28 Där ska ni gråta och gnissla tänder, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike medan ni själva hamnar utanför. 29 (J) Och människor ska komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike. 30 (K) Och det finns de som är sist som ska bli först, och de som är först som ska bli sist."

Jesu klagan över Jerusalem

31 I samma stund kom några fariseer fram och sade till honom: "Gå bort och ge dig av härifrån, för Herodes vill döda dig." 32 Jesus svarade dem: "Gå och säg till den räven: Nu driver jag ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och på tredje dagen når jag mitt mål[e]. 33 Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare, för det passar sig inte att en profet dödas någon annanstans än i Jerusalem.

34 (L) Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta ville jag inte samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna! Men ni ville inte. 35 (M) Nu ska ert hus lämnas åt er själva[f]. Jag säger er: Ni kommer inte att se mig förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[g]"

Read full chapter

Footnotes

  1. 13:7 suga ut jorden   Annan översättning: "ta upp mark" (till ingen nytta).
  2. 13:19 senapskorn   Det minsta (1-2 mm) av alla frön som användes i jordbruket. Senapsplantan (brassica nigra) kan fullvuxen nå en höjd av nästan tre meter.
  3. 13:21 tre mått   Grek. sáton, seamått (jfr 1 Mos 18:6). Tre seamått motsvarade ca 36 liter mjöl.
  4. 13:27 vet inte   Andra handskrifter: "känner er inte och vet inte".
  5. 13:32 når jag mitt mål   Jesu ord anspelar både på döden och på fullbordan av hans uppdrag (jfr Joh 19:30).
  6. 13:35 lämnas åt er själva   Guds härlighet lämnade det första templet innan det förstördes (Hes 11:23), och Jesus förutsäger detsamma för det andra templet. Enligt en tradition i Talmud (Yoma 39b) tycktes tempeloffren ha tappat sin kraft fyrtio år före templets förstöring år 70 e Kr, alltså efter Jesu fullkomliga offer på korset (jfr Hebr 8-10).
  7. 13:35 Ps 118:26, hälsningsord vid Messias ankomst (jfr Matt 21:9).

Sedan berättade han en liknelse: ”En man planterade ett fikonträd i sin vingård. Sedan kom han för att se om det fanns någon frukt på det, men han hittade ingen. Till sist bad han sin trädgårdsmästare att hugga ner trädet. ’Jag har i tre år kommit och letat efter frukt på det, utan att finna någonting’, sa han. ’Varför låta det ta upp näring ur jorden?’ Men trädgårdsmästaren bad: ’Herre, låt det stå kvar ett år till, så ska jag gräva runt det och ge det gödning. Kanske blir det fikon på det nästa år. Om inte, så kan du hugga ner det då.’ ”

Jesus botar en kvinna på sabbaten

10 En sabbat när Jesus undervisade i synagogan, 11 fanns där en kvinna som var handikappad på grund av en ande. Hon hade gått framåtböjd i arton år, och kunde inte räta på ryggen.

12 När Jesus fick se henne, kallade han på henne och sa: ”Kvinna, du är fri från din sjukdom!” 13 Sedan lade han händerna på henne, och genast rätade hon på ryggen och började hylla Gud.

14 Men synagogföreståndaren blev arg över att Jesus botade henne på sabbaten. ”Det finns sex dagar i veckan då man får arbeta”, sa han till folket. ”Ni kan komma och bli botade på dem, men inte på sabbaten!”

15 Då svarade Jesus: ”Ni hycklare! Finns det någon av er här som inte löser sin oxe eller åsna från krubban också på sabbaten och leder ut den och ger den vatten? 16 Men här har vi en Abrahams dotter som Satan hållit bunden i arton år, och så skulle hon inte få bli löst från sin boja bara för att det är sabbat!”

17 Det fick hans fiender att skämmas, men folket gladde sig över de stora under han gjorde.

Liknelsen om senapsfröet och om surdegen

(Matt 13:31-33; Mark 4:30-32)

18 Sedan sa han: ”Hur ska vi beskriva Guds rike? Vilken liknelse ska jag använda? 19 Det är som ett senapsfrö som en man sådde i sin trädgård. Det växte och blev till ett träd, där fåglarna kunde bygga bo bland grenarna.” 20 Åter frågade han: ”Vad ska jag jämföra Guds rike med? 21 Det är som när en kvinna blandar in surdeg i tre mått mjöl, så att hela degen blir syrad.”

Den trånga porten

(Matt 7:13-14; 7:2-23; 8:11-12)

22 På sin väg mot Jerusalem gick Jesus genom olika städer och byar och undervisade. 23 Och någon frågade honom: ”Herre, är det bara några få som blir räddade?”

Jesus sa då till dem: 24 ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Jag säger er, att många ska försöka komma in men inte lyckas. 25 Och när husets herre väl har stigit upp och låst porten och ni då står utanför och bankar och ropar: ’Herre, öppna för oss!’, så ska han svara: ’Jag vet inte vilka eller varifrån ni är!’

26 Då säger ni: ’Men vi har ju ätit och druckit tillsammans med dig. Och du undervisade på våra gator!’

27 Men han ska svara: ’Jag känner er inte och vet inte varifrån ni är! Försvinn härifrån, alla ni orättens hantlangare!’

28 Där ska ni gråta och skära tänder när ni blir utestängda från Guds rike och ser Abraham, Isak och Jakob därinne tillsammans med alla profeterna. 29 Och människor ska komma från öster och väster, norr och söder och ta plats vid måltiden i Guds rike. 30 Då ska de som är sist bli först, och de som är först bli sist.”

Jesus sörjer över Jerusalem

(Matt 23:37-39)

31 Just då kom några fariseer till honom och sa: ”Gå genast härifrån, för Herodes tänker döda dig!”

32 Jesus svarade: ”Hälsa den räven[a] att jag driver ut onda andar och botar sjuka idag och imorgon, och att jag på den tredje dagen når mitt mål. 33 Ja, idag, imorgon och i övermorgon måste jag fortsätta min vandring, för en profet kan inte bli dödad någon annanstans än i Jerusalem.

34 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som sänts till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 35 Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. Jag säger er: ni kommer inte att få se mig igen förrän ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[b]’ ”

Read full chapter

Footnotes

  1. 13:32 Räven kan metaforiskt stå för 1. en klok och listig människa; 2. en oviktig person och 3. förstörelse.
  2. 13:35 Se Ps 118:26.