De avfälligas slut och det nya Sion

66 (A) Så säger Herren:

    Himlen är min tron
        och jorden är mina fötters pall.
    Vad för ett hus
        kan ni bygga åt mig,
    vad för en plats där jag kan vila?[a]

Read full chapter

Footnotes

  1. 66:1f Citeras av Stefanus i Apg 7:49f.

De avfälligas dom och de sanna tillbedjarnas välsignelse

66 Så säger Herren:

”Himlen är min tron och jorden min fotpall.
    Vad för ett hus kan ni bygga åt mig,
    vad för en viloplats?

Read full chapter

21 (A) och den som svär vid templet svär både vid det och vid honom som bor där. 22 (B) Och den som svär vid himlen svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den.

23 (C) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin[a] men försummar det viktigaste i lagen: rättvisan, barmhärtigheten och troheten. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra. 24 Blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.

25 (D) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av rofferi och hämningslöshet. 26 Blinde farisé, rengör först insidan av bägaren, så blir också utsidan ren.

27 (E) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar[b]. Utanpå ser de fina ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och all möjlig orenhet. 28 Så är det också med er. Utanpå ser ni rättfärdiga ut inför människor, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.

29 (F) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni bygger profeternas gravar och smyckar de rättfärdigas gravmonument 30 och säger: Hade vi levt på våra fäders tid, så hade vi inte varit medskyldiga till profeternas blod. 31 Så vittnar ni om er själva att ni är söner till dem som mördade profeterna. 32 (G) Fyll då också ni era fäders mått[c]! 33 (H) Ormar, huggormsyngel, hur ska ni kunna undgå att dömas till Gehenna?

34 (I) Därför sänder jag er profeter, visa män och skriftlärda. Några av dem kommer ni att döda och korsfästa, andra kommer ni att piska i era synagogor och jaga från stad till stad. 35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som har spillts på jorden, från blodet av den rättfärdige Abel till blodet av Sakarja, Berekjas son,[d] som ni mördade mellan templet och altaret. 36 Jag säger er sanningen: Allt detta ska komma över det här släktet.

Jesu klagan över Jerusalem

37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna. Men ni ville inte. 38 (J) Nu ska ert hus lämnas öde[e], 39 (K) för jag säger er: Härefter kommer ni inte att se mig förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[f]"

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:23 tionde av mynta, dill och kummin   Säd och frukt var belagda med tionde (3 Mos 27:30, 5 Mos 14:22-23), men de särskilt noggranna gav tionde även av andra växter.
  2. 23:27 vitkalkade gravar   En död kropp spred rituell orenhet (4 Mos 19:11f). Även själva graven ansågs under NT:s tid oren och beströks därför varje år med vit kalk.
  3. 23:32 mått   När människan fyllt sin missgärnings mått kommer domen (jfr 1 Mos 15:16).
  4. 23:35 Abel … Sakarja, Berekjas son   Den förste och siste martyren i Gamla testamentet. Sakarja var en tempelpräst som profeterade ca 520-518 f Kr och skrev Sakarjas bok, den näst sista i Gamla testamentet. Enligt den arameiska targumen till hans bok dog han som martyr. Ej att förväxla med Sakarja, Jojadas son, som dödades på 800-talet f Kr (2 Krön 24:21).
  5. 23:38 Nu ska ert hus lämnas öde   Guds härlighet lämnade det första templet innan det förstördes (Hes 11:23), och Jesus förutsäger detsamma för det andra templet. Enligt en tradition i Talmud (Yoma 39b) tycktes tempeloffren ha tappat sin kraft fyrtio år före templets förstöring år 70 e Kr, alltså efter Jesu fullkomliga offer på korset (jfr Hebr 8-10).
  6. 23:39 Ps 118:26, hälsningsord vid Messias ankomst (jfr Matt 21:9).

21 och när någon svär vid templet svär han både vid templet och vid honom som bor i det. 22 När någon svär vid himlen, så svär han vid Guds tron och vid honom som sitter där.

23 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger en tiondel av mynta, dill och kummin, men ni struntar i det som är långt viktigare: rättvisa, barmhärtighet och trohet. Visst ska ni göra det ena, men försumma inte det andra.[a] 24 Ni blinda ledare! Ni silar bort myggor, men sväljer kameler.[b]

25 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! På utsidan gör ni bägaren och skålen ren, men inuti är de fulla av girighet och njutningslystnad. 26 Blinda farisé! Se först till att du får insidan ren, så kommer utsidan också att bli ren.

27 Ve er, skriftlärda och fariseer! Ni är som vitmålade gravar, vackra på utsidan, men inuti är de fyllda av döda människors ben och orenhet. 28 Ni ser ut som om ni var rättfärdiga, men inombords är ni fulla av hyckleri och laglöshet.

29 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni bygger profeternas gravar och smyckar de rättfärdigas minnesstenar. 30 Och ni säger: ’Om vi hade levt på förfädernas tid, skulle vi aldrig ha dödat några profeter.’ 31 Men så vittnar ni om att ni är ättlingar till dem som mördade profeterna. 32 Så fortsätt att gå i era förfäders fotspår, och gör färdigt det de startade!

33 Ormar, huggormsyngel! Hur ska ni kunna slippa att dömas till Gehenna? 34 Jag ska sända er profeter och visa män och skriftlärda. En del av dem kommer ni att döda och korsfästa. Andra kommer ni att piska i era synagogor och förfölja från stad till stad. 35 Men på grund av detta ska ni få stå till svars för alla mord på de rättfärdiga, ända från Abel till Sakarja, Berekjas son, honom som ni mördade mellan templet och altaret.[c] 36 Sannerligen säger jag er: allt detta ska detta släkte få svara för.

Jesus sörjer över Jerusalem

(Luk 13:34-35)

37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som sänts till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 38 Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. 39 Jag säger er: ni kommer härefter inte att få se mig igen förrän ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[d]’ ”

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:23 Enligt Moses lag skulle man ge en tiondel av sin skörd till Gud (jfr 3 Mos 27:30 och 5 Mos 14:22-29). Fariseerna följde denna lag, men var så överdrivet laglydiga att de dessutom gav sådant som lagen inte krävde. Det Jesus kritiserade dem för var inte deras överdrivna vilja att lyda lagen, utan det faktum att de inte alls förstod lagens egentliga syfte.
  2. 23:24 Fariseerna silade dricksvattnet för att inte få i sig myggor, eftersom judarna inte fick äta insekter. Men de fick inte heller äta kameler. Jesus använder detta som en bild, för att visa att ledarna lydde Gud i små detaljer, men inte i stora viktiga saker.
  3. 23:35 Jfr 1 Mos 4:8 och 2 Krön 24:20-21.
  4. 23:39 Se Ps 118:26.