Den evige Kungen och Prästen

110 ^[a]En psalm av David.

^25 (A) Han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. ²⁶ Som den sista fienden berövas döden sin makt, ^27 (B) för allt har han lagt under hans fötter. Men när det sägs att allt är lagt under honom gäller det självklart inte Gud som har lagt allt under Kristus.^{[a] 28 (C)} Och när allt blivit lagt under honom, då ska Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt i alla.

²⁹ Vad uppnår annars de som döper sig för de döda^[b]? Om döda alls inte uppstår, varför döper de sig då för deras skull? ^30 (D) Och vi, varför utsätter vi oss för faror jämt och ständigt? ^31 (E) Jag dör varje dag, så sant som jag i vår Herre Kristus Jesus är stolt över er, bröder. ^32 (F) Om jag hade tänkt som människor i allmänhet^[c] när jag kämpade mot vilddjuren i Efesos^[d], vad hade jag haft för nytta av det? Om döda inte uppstår kan vi äta och dricka, för i morgon dör vi.^{[e] 33} Låt inte bedra er. Dåligt sällskap fördärvar goda vanor^[f]. ^34 (G) Nyktra till på allvar och synda inte! Några av er känner inte Gud. Till er skam säger jag det.

Uppståndelsekroppen

³⁵ Nu kanske någon frågar: Hur uppstår de döda? Vad har de för kropp när de kommer? ^36 (H) Du oförståndige, det du sår får inte liv om det inte dör. ³⁷ Och det du sår har inte den form det ska få utan är ett naket korn, kanske av vete eller något annat slag. ^38 (I) Men Gud ger det den form som han har bestämt, och åt varje frö dess egen form. ³⁹ Alla kroppar^[g] är inte av samma slag. Det är skillnad mellan människors, boskapdjurs, fåglars och fiskars kroppar. ⁴⁰ Det finns både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas glans är av ett slag och de jordiska kropparnas glans av ett annat slag. ⁴¹ Solen har sin glans, månen en annan glans och stjärnorna en annan, och stjärna skiljer sig från stjärna i glans.

⁴² Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. ^43 (J) Det som blir sått i ringhet uppstår i härlighet. Det som blir sått i svaghet uppstår i kraft. ⁴⁴ Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Finns det en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. ^45 (K) Så står det också skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam^[h] blev en livgivande ande.^[i]

⁴⁶ Men det första var inte det andliga, utan det jordiska. Därefter kom det andliga. ^47 (L) Den första människan kom från jorden, av jord. Den andra människan kom från himlen. ⁴⁸ Så som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och så som den himmelska människan är, så är också de himmelska. ^49 (M) Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, ska vi också bära den himmelska människans bild.

^50 (N) Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga. ^51 (O) Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, ^52 (P) i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. ^53 (Q) Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. ⁵⁴ Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger.^{[j] 55} Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?^{[k] 56 (R)} Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. ^57 (S) Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!

⁵⁸ Stå därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren. Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves.

^18 (A) och den levande. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet. Och jag har nycklarna till döden och helvetet^[a].