Markusevangeliet 7
Svenska Folkbibeln 2015
Guds bud eller människors stadgar
7 (A) Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades runt honom. 2 (B) De hade sett att några av hans lärjungar åt[a] med orena händer, alltså utan att ha tvättat dem. 3 Fariseerna och alla andra judar äter nämligen inte utan att först tvätta händerna med en handfull vatten[b]. De håller fast vid de äldstes stadgar[c]. 4 Och när de kommer från torget äter de inte utan att först ha tvättat sig[d]. Det finns många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl[e].
5 Fariseerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför följer inte dina lärjungar de äldstes stadgar utan äter med orena händer?" 6 (C) Han svarade dem: "Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare[f]. Det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud.[g] 8 Ni överger Guds bud och håller er till människors stadgar."
9 Han sade också till dem: "Ni upphäver skickligt Guds bud för att upprätthålla era egna stadgar. 10 (D) Mose har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller sin mor ska straffas med döden.[h] 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli ’korban’, alltså en tempelgåva[i], 12 då tillåter ni inte längre att han gör något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom era stadgar som ni för vidare. Och ni gör många andra liknande saker."
14 (E) Jesus kallade till sig folket igen och sade: "Lyssna på mig allihop och förstå: 15 (F) Inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren. Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren.[j]"
17 (G) När han hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om liknelsen. 18 Han svarade dem: "Så ni förstår inte heller? Inser ni inte att inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren, 19 (H) eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat ren.[k] 20 Och han fortsatte: "Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. 21 (I) Inifrån, från människornas hjärtan, kommer de onda tankarna: sexuell omoral, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, orgier, avund[l], hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."
En hednisk kvinnas tro
24 (J) Sedan gick han därifrån och kom till trakten runt Tyrus. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det gick inte att hålla hemligt. 25 En kvinna vars dotter hade en oren ande fick höra om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter. 26 Det var en grekisktalande kvinna av syrisk-fenicisk[m] härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onda anden ur hennes dotter.
27 Jesus sade till henne: "Låt först[n] barnen få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 28 Hon svarade honom: "Herre, även hundarna under bordet äter av barnens smulor." 29 Då sade han till henne: "För det svarets skull säger jag dig: Gå hem, den onda anden har lämnat din dotter." 30 Och hon gick hem och fann barnet liggande på sängen. Den onda anden var borta.
Jesus botar en dövstum
31 (K) Därefter lämnade han trakten runt Tyrus och gick över Sidon och sedan genom Dekapolisområdet till Galileiska sjön. 32 Man kom till honom med en som var döv och knappt kunde tala och bad att han skulle lägga handen på honom.
33 Då tog han honom åt sidan, bort från folket. Han stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga. 34 Sedan såg han upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" – det betyder: Öppna dig! 35 Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart.
36 (L) Jesus förbjöd dem att tala om det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare berättade de. 37 (M) Och folk blev helt utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott[o]! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala."
Footnotes
- 7:2 åt Ordagrant: "åt brödet" (även i vers 5), ett vanligt hebreiskt uttryck för en hel måltid (jfr t ex 1 Mos 31:54, 43:25).
- 7:3 med en handfull vatten Ordagrant: "med en näve" (en symbolisk mängd vatten). Andra handskrifter: "ofta".
- 7:3 de äldstes stadgar Tolkning och tillämpning av Mose lag som hade växt fram bland de skriftlärda efter den babyloniska fångenskapen. Fariseerna betraktade dem som lika bindande som Guds lag i Skriften, medan Jesus liksom saddukeerna såg dem som enbart människors bud.
- 7:4 tvättat sig Annan översättning: "badat" (grek. baptísontai). Jfr 3 Mos 15. En samvetsgrann farisé som kom i beröring med någon som inte följde renhetsreglerna, t ex en hedning på torget, skulle rena sig innan han åt.
- 7:4 kopparkärl Andra handskrifter tillägger: "och bänkar" (jfr 3 Mos 15:4).
- 7:6 hycklare Annan översättning: "skådespelare".
- 7:6f Jes 29:13.
- 7:10 2 Mos 20:12, 21:17.
- 7:11 tempelgåva Egendom kunde förklaras invigd åt Gud (hebr. korbán, se t ex 4 Mos 7:3). Därmed hade man enligt de äldstes stadgar löst sig från förpliktelsen att hjälpa sina föräldrar.
- 7:15 En del handskrifter tillägger (vers 16): "Hör, du som har öron att höra med!"
- 7:19 förklarade han all mat ren Annan översättning: "blir all mat ren".
- 7:22 avund Ordagrant: "det onda ögat".
- 7:26 syrisk-fenicisk Fenicien motsvarade dagens Libanon, kustdelen av den romerska provinsen Syrien.
- 7:27 först Evangeliets välsignelser skulle först erbjudas barnen, dvs judarna (jfr Matt 15:24). Fenicien nåddes av evangeliet genom apostlarna några år senare (se Apg 11:19-20, 21:3-4).
- 7:37 Allt han har gjort är gott Annan översättning: "Allt har han gjort väl".
Markus 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Guds bud och människors regler
(Matt 15:1-20)
7 Fariseer och en del skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring Jesus. 2 De lade märke till att en del av hans lärjungar åt bröd med orena händer, utan att först ha tvättat händerna. 3 (Varken fariseerna eller några andra judar äter utan att först ha tvättat händerna; de håller fast vid förfädernas tradition. 4 När de kommer hem från marknadsplatsen genomför de en tvagning innan de äter. Det finns också många andra traditioner som de är noga med att följa, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl.)
5 Fariseerna och de skriftlärda frågade därför Jesus: ”Varför håller sig inte dina lärjungar till förfädernas tradition? De äter ju med orena händer.”
6 Jesus svarade: ”Ni hycklare! Profeten Jesaja profeterade rätt om er, som det står skrivet:
’Det här folket ärar mig med sina ord,
men deras hjärtan är långt ifrån mig.
7 Deras tillbedjan är värdelös,
för de lär bara ut människobud.’[a]
8 Ni struntar i Guds bud och håller fast vid mänskliga traditioner.”
9 Han sa också till dem: ”Så väl struntar ni i Guds bud och håller fast vid er tradition! 10 Mose sa: ’Visa respekt för dina föräldrar’, och: ’Den som talar illa om sina föräldrar ska dömas till döden.’[b] 11 Men ni menar att om någon säger till sin far eller mor: ’Det du kunde ha fått av mig är korban’ (det vill säga tempelgåva), 12 låter ni därmed inte den personen göra något för sina föräldrar. 13 Så ogiltigförklarar ni Guds ord genom era egna traditioner. Och mycket annat liknande gör ni.”
14 Sedan kallade Jesus till sig folket på nytt och sa: ”Hör på allihop och försök att förstå. 15 Det är inte det som kommer in i människan utifrån som gör henne oren,[c] utan det är det som kommer ut från människan som gör henne oren.”[d]
17 När Jesus sedan hade lämnat folkhopen och kommit hem igen, frågade hans lärjungar honom om liknelsen.
18 ”Förstår inte ni heller?” frågade han. ”Inser ni inte att det som kommer in i en människa utifrån aldrig kan göra henne oren? 19 Det går ju inte in i hennes hjärta, utan passerar bara genom magen och kommer ut på avträdet.” Med detta förklarade Jesus all mat ren.[e]
20 Sedan tillade han: ”Det som kommer ut ur människan gör henne oren. 21 Inifrån, ifrån människohjärtan, kommer ju onda tankar, sexuell omoral, stöld, mord, 22 otrohet i äktenskapet, egoism, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högfärd och allt annat oförstånd. 23 Allt detta onda kommer inifrån, och det är det som gör människan oren.”
En icke-judisk kvinnas tro
(Matt 15:21-28)
24 Sedan gick han därifrån och kom till trakten av Tyros[f], där han tog in i ett hus. Han ville inte att det skulle bli känt, men det gick inte att hemlighålla. 25 En kvinna, som hade en dotter som var besatt av en oren ande, fick höra om honom och kom genast dit och kastade sig ner för Jesus fötter. 26 Det var en grekisk[g] kvinna, av syrisk-fenikisk härkomst. Hon bad att han skulle driva ut den onda anden ur hennes dotter.
27 Jesus sa till henne: ”Låt först barnen bli mättade, för det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.” [h]
28 Hon svarade: ”Det är sant, Herre, men till och med hundarna under bordet får äta av de smulor som barnen lämnar.”
29 ”Eftersom du säger så”, sa han, ”gå hem igen, för den onda anden har lämnat din dotter.”
30 När hon kom hem, låg flickan i sängen, och den onda anden var borta.
Jesus botar en döv man med talsvårigheter
(Matt 15:29-31)
31 Från Tyros område gick Jesus vidare till Sidon och sedan till Galileiska sjön via Tiostadsområdet. 32 Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att Jesus skulle lägga sin hand på honom.
33 Jesus ledde honom då undan från folket och satte fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. 34 Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: ”Effata![i]” (det betyder: Öppna dig!) 35 Och genast kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt.
36 Jesus förbjöd folket att berätta vad som hade hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de nyheten. 37 De var fulla av förvåning och sa: ”Allt han gör är fantastiskt! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala.”
Footnotes
- 7:7 Se Jes 29:13.
- 7:10 Se 2 Mos 20:12; 21:17.
- 7:15 Lagen har en mängd regler om vad man får och inte får äta, jfr 3 Mos 11. Här är det dock frågan om att äta med otvättade händer, inte maten i sig.
- 7:15 En del handskrifter har med en extra vers: …gör er orena. 16 Lyssna noga och försök att förstå!
- 7:19 Eller: avträdet, och detta gör all mat ren.
- 7:24 Tyros låg i Fenikien, cirka åtta mil från Kafarnaum.
- 7:26 Enligt Matt 15:22 också kanaaneisk.
- 7:27 Jesus verkade främst bland judarna, som efter hans död och uppståndelse skulle sprida budskapet om honom till jordens alla folk. Men då och då gjorde Jesus ett undantag. Jfr Matt 8:5-13, där han botar en romersk soldats tjänare.
- 7:34 Effata är arameiska, ett av de språk som talades i Israel på den här tiden.
Markus 7
Svenska 1917
7 Och fariséerna, så ock några skriftlärde som hade kommit från Jerusalem, församlade sig omkring honom;
2 och de fingo då se några av hans lärjungar äta med »orena», det är otvagna, händer.
3 Nu är det så med fariséerna och alla andra judar, att de icke äta något utan att förut, till åtlydnad av de äldstes stadgar, noga hava tvagit sina händer,
4 likasom de icke heller, när de komma från torget, äta något utan att förut hava tvagit sig; många andra stadgar finnas ock, som de av ålder pläga hålla, såsom att skölja bägare och träkannor och kopparskålar.
5 Därför frågade honom nu fariséerna och de skriftlärde: »Varför vandra icke dina lärjungar efter de äldstes stadgar, utan äta med orena händer?»
6 Men han svarade dem: »Rätt profeterade Esaias om eder, I skrymtare, såsom det är skrivet: 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
7 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'
8 I sätten Guds bud å sido och hållen människors stadgar.»
9 Ytterligare sade han till dem: »Rätt så; I upphäven Guds bud för att hålla edra egna stadgar!
10 Moses har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
11 Men I sägen: om en son säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom korban' (det betyder offergåva),
12 då kunnen I icke tillstädja honom att vidare göra något för sin fader eller sin moder.
13 På detta sätt gören I Guds budord om intet genom edra fäderneärvda stadgar. Och mycket annat sådant gören I.»
14 Därefter kallade han åter folket till sig och sade till dem: »Hören mig alla och förstån.
15 Intet som utifrån går in i människan kan orena henne, men vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar henne.»
16 17 När han sedan hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om detta bildliga tal.
18 Han svarade dem: »Ären då också I så utan förstånd? Insen I icke att intet som utifrån går in i människan kan orena henne,
19 eftersom det icke går in i hennes hjärta, utan ned i buken, och har sin naturliga utgång?» Härmed förklarade han all mat för ren.
20 Och han tillade: »Vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar människan.
21 Ty inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar, otukt, tjuveri, mord,
22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, övermod, oförsynt väsende.
23 Allt detta onda går inifrån ut, och det orenar människan.»
24 Och han stod upp och begav sig bort därifrån till Tyrus' område. Där gick han in i ett hus och ville icke att någon skulle få veta det. Dock kunde han icke förbliva obemärkt,
25 utan en kvinna, vilkens dotter var besatt av en oren ande, kom, strax då hon hade fått höra om honom, och föll ned för hans fötter;
26 det var en grekisk kvinna av syrofenicisk härkomst. Och hon bad honom att han skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter.
27 Men han sade till henne: »Låt barnen först bliva mättade; det är ju otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
28 Hon svarade och sade till honom: »Ja, Herre; också äta hundarna under bordet allenast av barnens smulor.»
29 Då sade han till henne: »För det ordets skull säger jag dig: Gå; den onde anden har farit ut ur din dotter.»
30 Och när hon kom hem, fann hon flickan ligga på sängen och såg att den onde anden hade farit ut.
31 Sedan begav han sig åter bort ifrån Tyrus' område och tog vägen över Sidon och kom, genom Dekapolis' område, till Galileiska sjön.
32 Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad honom att lägga handen på denne.
33 Då tog han honom avsides ifrån folket och satte sina fingrar i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga
34 och såg upp till himmelen, suckade och sade till honom: »Effata» (det betyder: »Upplåt dig»).
35 Då öppnades hans öron, och hans tungas band löstes, och han talade redigt och klart.
36 Och Jesus förbjöd dem att omtala detta för någon; men ju mer han förbjöd dem, dess mer förkunnade de det.
37 Och folket häpnade övermåttan och sade: »Allt har han väl beställt: de döva låter han höra och de stumma tala.»
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.