29 (A) Den som får mycket

    tillrättavisning
        men förblir hårdnackad
    ska krossas plötsligt utan räddning.

(B) När de rättfärdiga blir fler[a]
        gläder sig folket,
    när den gudlöse härskar
        suckar folket.

(C) Den som älskar vishet gläder sin far,
    den som umgås med prostituerade
        förstör vad han äger.

(D) Genom rättvisa
        bygger kungen upp landet,
    men genom höga pålagor[b]
        river han ner det.

(E) Den som smickrar sin nästa
    lägger ut ett nät för hans fötter.

(F) En ond människa snärjs av sin synd,
    men den rättfärdige
        kan jubla och vara glad.

(G) Den rättfärdige känner
        de fattigas sak,
    den gudlöse visar
        ingen förståelse.

(H) Hånare uppviglar staden,
    de visa stillar vreden.

(I) När en vis man går till rätta
        med en dåre,
    blir dåren arg eller skrattar
        och det blir ingen ro.

10 De blodtörstiga hatar den hederlige,
    men de ärliga skyddar hans liv.

11 (J) Dåren släpper lös all sin vrede[c],
    men den vise håller den tillbaka.

12 Den furste som lyssnar
        till lögnaktigt tal
    får bara gudlösa tjänare.

13 (K) Den fattige och förtryckaren
        lever sida vid sida[d],
    Herren ger ljus åt bådas ögon.

14 (L) Den kung som dömer de fattiga rätt,
    hans tron ska bestå för alltid.

15 (M) Ris och tillrättavisning ger vishet,
    men ett ouppfostrat barn
        drar skam över sin mor.

16 (N) När de gudlösa blir fler,
        frodas synden,
    men de rättfärdiga
        ska se deras fall.

17 (O) Fostra din son, så ger han dig ro
    och ljuvlig lycka åt din själ.

18 (P) Utan uppenbarelsen
        går folket vilse,
    lycklig är den som tar vara
        på Guds undervisning.

19 Ord fostrar ingen tjänare,
    han förstår men fogar sig inte.

20 (Q) Ser du en man som talar förhastat?
    Det är mer hopp om dåren
        än om honom.

21 Om man skämmer bort sin tjänare
        från hans ungdom
    blir han till sist oregerlig[e].

22 (R) En argsint man skapar gräl,
    den hetlevrade förgår sig ofta.

23 (S) En människas högmod
        förödmjukar henne,
    men den ödmjuke vinner ära.

24 (T) Den som delar byte med en tjuv
        hatar sitt eget liv,
    han hör eden[f] men berättar inget.

25 (U) Människofruktan blir en snara,
    men den som förtröstar på Herren
        blir beskyddad.

26 Många söker en furstes ynnest,
    men av Herren får var och en
        sin rätt.

27 (V) De rättfärdiga avskyr
        den som gör orätt,
    de gudlösa avskyr
        den som lever rätt.

Footnotes

  1. 29:2 blir fler   Annan översättning: ”frodas” (även i vers 16).
  2. 29:4 genom höga pålagor   Annan översättning: ”genom att ta mutor”.
  3. 29:11 vrede   Ordagrant: ”ande”.
  4. 29:13 lever sida vid sida   Ordagrant: ”möts”.
  5. 29:21 oregerlig   Grundtexten svårtolkad.
  6. 29:24 eden   Kallelsen att vittna, med förbannelse över den som vittnar falskt under ed.

29 Den som trots upprepad tillrättavisning
    inte ändrar sig och inte heller accepterar kritik,
får stora problem och kan inte räddas.

Då de rättfärdiga är många gläder sig folket,
    men när de gudlösa regerar suckar man.

Den som är vis gör sin far glad,
    men den som går till prostituerade slösar bort en förmögenhet.

Med rättvisa bygger en kung upp landet,
    men med allt ökade pålagor ruinerar han det.

Den som smickrar sin medmänniska
    breder ut ett nät för hans fötter.

Den onde snärjs i sin synd,
    men den rättfärdige kan sjunga och glädja sig.

Den rättfärdige känner till de fattigas rättigheter,
    men den gudlöse känner inget medlidande.

Hädare kan hetsa upp en hel stad,
    men de visa lugnar ner vreden.

Om den vise går till rätta med den dumme
    blir det bara ilska och skratt och ingen ro.

10 Blodtörstiga människor hatar den oskyldige
    och försöker ta den rättsinniges liv.[a]

11 En dåre ger fritt utlopp för sitt temperament,
    men den vise behärskar sig.

12 Om en regent lyssnar på lögner,
    har han snart bara skurkar i sin tjänst.

13 Den fattige och förtryckaren har det gemensamt
    att Herren ger bådas ögon ljus.

14 Om en kung skaffar de fattiga rätt
    kommer hans tron för alltid att bestå.

15 Tillrättavisningens ris ger vishet,
    men ett ouppfostrat barn skämmer ut sin mor.

16 När de ogudaktiga blir fler ökar synden,
    men de rättfärdiga ska se deras fall.

17 Uppfostra din son,
    så ska han ge dig förnöjsamhet och glädje.

18 Utan uppenbarelse blir folket förvildat,
    men lycklig är den som håller lagen.

19 En tjänare kan inte tillrättavisas med bara ord.
    Även om han förstår, lyder han inte.

20 Ser du en man som snabbt tar till orda,
    så finns det större hopp om en dåre än om honom.

21 Om man skämmer bort en tjänare redan från ungdomen,
    blir han till sist ett bekymmer[b].

22 En argsint man vållar strid,
    och den hetlevrade syndar ofta.

23 Högfärd leder till förödmjukelse,
    men den ödmjuke blir ärad.

24 Den som delar bytet med en tjuv hatar sig själv.
    Han ställs under ed men vittnar inte.

25 Människofruktan är en snara,
    men den som förtröstar på Herren är trygg.

26 Många söker audiens hos den styrande,
    men från Herren får var och en rättvisa.

27 De rättfärdiga avskyr den som gör orätt,
    och de gudlösa avskyr den som lever rätt.

Footnotes

  1. 29:10 Eller: Blodtörstiga människor hatar den oskyldige, men de rättsinniga försöker rädda hans liv.
  2. 29:21 Det hebreiska ordets betydelse är okänd.

29 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.

När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.

Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.

Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.

Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.

En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.

Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.

Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.

När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.

10 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.

11 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.

12 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.

13 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.

14 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.

15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.

16 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.

17 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.

18 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.

19 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.

20 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.

21 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.

22 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.

23 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.

24 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.

25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.

26 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.

27 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.