5 ^(A) Var inte för snabb med din mun och förhasta dig inte i ditt hjärta med att uttala ett ord inför Gud, för Gud är i himlen och du är på jorden. Låt därför dina ord vara få.

^19 (A) Detta vet ni, mina älskade bröder.

Ordets hörare och görare

Varje människa ska vara snar att höra, sen att tala och sen till vrede, ²⁰ för en människas vrede leder inte till det som är rätt inför Gud. ^21 (B) Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och har makt att frälsa era själar.

^22 (C) Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. ²³ Om någon är ordets hörare men inte dess görare liknar han en man som ser sitt ansikte i en spegel. ²⁴ När han har sett sig själv och gått sin väg glömmer han genast hur han såg ut. ^25 (D) Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag^[a] och blir kvar i den, inte som en glömsk hörare utan som en verklig görare, han blir salig i det han gör.

^26 (E) Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, då är hans gudstjänst ingenting värd. ^27 (F) Men att ta hand om föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern.

^5 (A) På samma sätt är tungan en liten lem som kan skryta stort. Tänk på hur en liten eld kan sätta en stor skog i brand. ^6 (B) Och tungan är en eld, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter hela livet^[a] i brand och får själv sin eld från Gehenna^[b].

⁷ Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. ^8 (C) Men tungan kan ingen människa tämja, den är ostyrig och ond och full av dödligt gift. ^9 (D) Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människor som är skapade till Guds avbild. ^10 (E) Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. ¹¹ En källa kan väl inte från samma åder ge både sött och bittert vatten? ^12 (F) Mina bröder, ett fikonträd kan väl inte ge oliver eller en vinstock ge fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.

Sann och falsk visdom

^13 (G) Är någon av er vis och förståndig, då ska han visa sina gärningar genom ett klokt, vänligt och gott uppträdande. ¹⁴ Men bär ni bitter avund och rivalitet^[c] i ert hjärta, ska ni inte skryta och ljuga i strid mot sanningen. ^15 (H) En sådan "vishet" kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig^[d], demonisk. ^16 (I) För där det finns avund och rivalitet, där finns också oordning och all slags ondska.

¹⁷ Men visheten från ovan är först och främst ren, dessutom fredlig, mild, följsam, full av barmhärtighet och goda frukter, opartisk^[e] och uppriktig. ^18 (J) Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid.