Predikaren 3
Svenska Folkbibeln 2015
Allt har sin tid
3 (A) Allt har sin tid,
det finns en tid för
allt som sker under himlen:
2 (B) en tid att födas
och en tid att dö,
en tid att plantera
och en tid att rycka upp
det planterade,
3 en tid att dräpa
och en tid att hela,
en tid att riva ner
och en tid att bygga upp,
4 (C) en tid att gråta
och en tid att skratta,
en tid att sörja
och en tid att dansa,
5 en tid att kasta bort stenar
och en tid att samla stenar,
en tid att ta i famn
och en tid att avstå från famntag,
6 en tid att söka upp
och en tid att tappa bort,
en tid att förvara
och en tid att kasta bort,
7 (D) en tid att riva sönder
och en tid att sy ihop,
en tid att tiga
och en tid att tala,
8 en tid att älska
och en tid att hata[a]
en tid för krig
och en tid för fred.
9 (E) Vad vinner då den som arbetar med sitt slit? 10 Jag såg den möda som Gud har gett människors barn att sträva med. 11 (F) Allt har han gjort skönt i sin tid. Även evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk från början till slut.
12 (G) Jag insåg att det inte finns något bättre för dem än att vara glada och göra det goda så länge de lever. 13 (H) Och när en människa äter och dricker och ser det goda i sin möda, då är det en Guds gåva.
14 (I) Jag insåg att allt som Gud gör består för evigt. Till det kan inget läggas, och från det kan inget dras. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom. 15 (J) Det som är har redan varit. Det som kommer att hända har också hänt förut. Gud kallar fram det förflutna[b].
Människans förgänglighet
16 Vidare såg jag under solen: På domarsätet rådde ogudaktighet, på rättfärdighetens plats den ogudaktige. 17 (K) Då tänkte jag: Både den rättfärdige och den ogudaktige ska Gud döma. Det finns en tid för allt som sker och allt som görs. 18 Jag tänkte: Det sker för människornas skull, för att Gud ska pröva dem och för att de ska se att de i sig själva är som djuren.
19 (L) Det går ju människors barn som det går djuren, det går dem alla lika. Den enes död är som den andres. Alla har samma livsande. Människan har inte mer att komma med än djuren. Allt är förgängligt. 20 (M) Alla går till en och samma plats. Alla har kommit av jord, alla vänder åter till jord. 21 Vem vet om människans ande stiger uppåt eller om djurens ande går ner till jorden?
22 (N) Jag såg att inget är bättre för människan än att hon har glädje i sin gärning, för det är hennes del. För vem kan låta henne se[c] det som ska ske efter henne?
Predikaren 3
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Allt har sin tid
3 Allt har sin tid,
varje sak under himlen sin tidpunkt:
2 En tid att födas och en tid att dö,
en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,
3 en tid att döda och en tid att hela,
en tid att riva ner och en tid att bygga upp,
4 en tid att gråta och en tid att skratta,
en tid att sörja och en tid att dansa,
5 en tid att kasta stenar och en tid att samla stenar,
en tid att kramas och en tid att låta bli att kramas,
6 en tid att söka och en tid att tappa bort,
en tid att behålla och en tid att kasta bort,
7 en tid att riva sönder och en tid att sy ihop,
en tid att vara tyst och en tid att tala,
8 en tid att älska och en tid att hata,
en tid för krig och en tid för fred.
9 Vad får då arbetaren ut av sin möda? 10 Jag har sett den börda som Gud lagt på människan. 11 Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i deras hjärtan,[a] men människan kan ändå inte fatta Guds gärningar från början till slut. 12 Jag insåg att det inte fanns något bättre för dem än att vara glada och göra gott under sitt liv. 13 Och var och en som kan äta och dricka och finna tillfredsställelse i all sin möda har det också som en gåva från Gud. 14 Jag vet att vad Gud gör består för evigt. Ingenting kan läggas till eller dras ifrån. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom.
15 Det som finns har redan varit,
det som ska komma har redan funnits.
Gud kallar fram det förflutna.
Meningslöshet och ondska finns överallt
16 Dessutom såg jag under solen att på rättsplatsen satt orätt, på rättfärdighetens plats orätt.
17 Jag sa för mig själv:
”Gud dömer både den rättfärdige och den gudlöse.
För det finns en tid för allt som sker och för varje handling.”
18 Jag sa vidare för mig själv: ”Så är det för människornas skull. Gud prövar dem, för att de ska inse att de inte är bättre än djuren. 19 Människor och djur har samma öde. Den ene dör liksom den andre, och båda har samma livsande. Människan har inget företräde framför djuren. Allting är meningslöst.
20 Alla går mot samma mål –
till den jord som de har kommit ifrån
måste de vända tillbaka.
21 Vem vet om människans ande stiger uppåt och djurens ande far ner i jorden?”
22 Jag förstod att det inte fanns något bättre för människan än att hon gläder sig över sitt arbete, för det är hennes del. Vem kan vägleda henne till att se vad som ska komma efter henne?
Footnotes
- 3:11 Det är osäkert om det är människans evighetslängtan som åsyftas, eller om satsen hör ihop med den föregående och ska tolkas som att allt det sköna Gud gjort ska bestå för evigt.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.