Psaltaren 42:2-12
Svenska Folkbibeln 2015
2 Som hjorten längtar till vattenbäckar,
så längtar min själ efter dig, o Gud.
3 (A) Min själ törstar efter Gud,
efter den levande Guden.
När får jag komma och träda fram
inför Guds ansikte?
4 (B) Mina tårar är min mat
dag och natt.
Ständigt säger man till mig:
"Var är din Gud?"
5 Jag utgjuter min själ
och minns hur jag gick
bland folket,
hur jag vandrade med dem
till Guds hus,
med jubelrop och tacksägelse
i skaran av högtidsfirare.
6 (C) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
7 (D) Min själ är bedrövad i mig.
Därför tänker jag på dig
i Jordans land
och på Hermons höjder,
på Misars berg[a].[b]
8 (E) Djup ropar till djup
i dånet av dina vattenfall.
Alla dina svallande böljor
sköljer över mig.
9 (F) Om dagen sänder Herren sin nåd,
och om natten
är hans sång hos mig,
en bön till mitt livs Gud.
10 (G) Jag vill säga till Gud, min klippa:
"Varför har du glömt mig?
Varför måste jag gå sörjande,
trängd av fiender?"
11 (H) Det är som att man krossar mina ben
när mina fiender hånar mig
och ständigt frågar mig:
"Var är din Gud?"
12 (I) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
Psaltaren 42:2-12
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
2 Som hjorten längtar efter vattenbäckar,
så längtar jag efter dig, min Gud.
3 Jag törstar efter Gud, den levande Guden.
När får jag komma och träda fram inför Gud?
4 Mina tårar är min mat dag och natt,
när man hela tiden frågar mig: ”Var är din Gud?”
5 Mina minnen kommer,
och jag utgjuter min själ.
Jag gick i folkhopen,
ledde processionen till Guds hus,
med glädjerop och tacksägelse i högtidsskaran.
6 Varför är jag så nedstämd,
varför så orolig inom mig?
Vänta på Gud!
Jag ska åter prisa honom,
min räddare och min Gud!
7 Ändå är jag nedstämd, min Gud,
och därför tänker jag på dig,
i Jordans land och på Hermons höjder,
på Misars berg.
8 Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall.
Alla dina vågor och bränningar slår över mig.
9 Herren sänder om dagen sin nåd,
och om natten är hans lovsång hos mig,
en bön till den levande Guden.
10 Jag säger till Gud, min klippa:
”Varför har du övergett mig?
Varför måste jag gå sörjande,
förtryckt av fienden?”
11 Det är som om mina ben krossas
när mina fiender hånar mig,
när de ständigt frågar mig: ”Var är din Gud?”
12 Varför är jag så nedstämd,
varför så orolig inom mig?
Vänta på Gud!
Jag ska åter prisa honom,
min räddare och min Gud!
Psaltaren 137
Svenska Folkbibeln 2015
Vid Babels floder
137 Vid Babels floder,
där satt vi och grät
när vi tänkte på Sion.
2 Där i pilträden
hängde vi våra harpor,
3 för våra fångvaktare
bad oss sjunga,
våra plågare[a]
bad oss vara glada:
"Sjung för oss en av Sions sånger!"
4 Hur kan vi sjunga Herrens sång
i främmande land?
5 Glömmer jag dig, Jerusalem,
då ska min högra hand
glömma att spela.[b]
6 Låt min tunga fastna i gommen
om jag inte tänker på dig,
om jag inte har Jerusalem
som min högsta glädje.
7 [c]Herre, tänk på Jerusalems dag
då Edoms barn ropade:
"Riv, riv ner ända till grunden!"
8 [d]Dotter Babel, du fördärvade[e],
lycklig är den som får ge dig
för det du har gjort mot oss.
9 [f]Lycklig är den
som får gripa dina späda barn
och krossa dem mot klippan.
Footnotes
- 137:3 våra plågare Annan översättning (så Septuaginta): "de som fört bort oss".
- 137:5 glömma att spela Ordagrant: "glömma".
- 137:7 Ps 74:7, Klag 4:21f, Hes 25:12f, 35:1f, Ob v 10f.
- 137:8 Jes 13:19f, Jer 50:29f, 52:24f, Upp 18:2f.
- 137:8 du fördärvade Andra handskrifter: "du fördärvare".
- 137:9 Jes 13:16, Nah 3:10, Luk 19:44.
Psaltaren 137
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Vid Babels floder
137 Vid Babylons floder satt vi och grät,
när vi tänkte på Sion.
2 Vi hängde upp våra harpor i pilträden,
3 för de som höll oss fångna bad oss sjunga,
våra förtryckare[a] krävde glädjesånger av oss:
”Sjung för oss en sång från Sion!”
4 Men hur skulle vi kunna sjunga Herrens sång
i ett främmande land?
5 Om jag glömmer dig, Jerusalem,
så låt min högra hand glömma att spela[b].
6 Låt min tunga fastna i gommen,
om jag inte tänker på Jerusalem
som min största glädje.
7 Herre, tänk på Jerusalems dag,
hur edoméerna ropade:
”Riv ner det! Jämna det med marken!”
8 Du Babylons dotter, du fördärvade,
lycklig är den som får ge igen för allt du gjort oss.
9 Lycklig är den som tar dina spädbarn
och krossar dem mot klipporna.
Klagovisorna 1:4
Svenska Folkbibeln 2015
דDaleth
4 (A) Vägarna till Sion sörjer,
ingen kommer till högtiderna[a].
Alla hennes portar är öde,
hennes präster suckar.
Hennes jungfrur är bedrövade,
och själv sörjer hon bittert.
Footnotes
- 1:4 högtiderna Vid påsken, pingsten och lövhyddohögtiden i oktober hade folket samlats i Jerusalem från hela landet (5 Mos 16:16). Nu var firandet ett minne blott.
Klagovisorna 1:4
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
4 Vägarna till Sion sörjer,
för ingen kommer till högtiderna.
Alla hennes stadsportar är övergivna.
Hennes präster suckar,
och hennes unga kvinnor jämrar sig,
själv sörjer hon bittert.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.