(A) Från Sion, skönhetens krona,
    visar sig Gud i glans.

Read full chapter

Från Sion i dess fullkomliga skönhet
    träder Gud fram i glans.

Read full chapter

16 Bashans berg[a] är ett Guds berg,
    ett berg med höga toppar
        är Bashans berg.
17 (A) Ni höga berg,
    varför ser ni ner på berget
        som Gud har valt till sin boning?
    Herren ska bo där för alltid.

18 (B) Guds vagnar är tiotusentals,
        tusen och åter tusen.
    Herren är mitt ibland dem,
        i helighet som på Sinai.
19 (C) Du steg upp i höjden,
        du tog fångar,
    du fick gåvor bland människorna,
        även de upproriska –
    för att du, Herre vår Gud,
        skulle bo där.[b]

20 Lovad är Herren!
    Dag efter dag bär han oss,
        Gud är vår frälsning. Sela
21 (D) Gud är för oss en frälsningens Gud,
    hos Herren Gud[c]
        finns en utväg från döden.
22 (E) Ja, Gud krossar
        sina fienders huvuden,
    den håriga hjässan hos den
        som framhärdar i synd.
23 (F) Herren säger:
    "Jag ska hämta dem från Bashan,
        hämta dem från havets djup,
24 så att du får doppa din fot i blod
    och dina hundars tunga
        får sin del av fienderna."

25 Gud, man ser ditt högtidståg,
    min Guds, min kungs tåg
        i helgedomen.
26 Sångare går främst,
        harpspelare följer efter
    bland jungfrur som slår på
        tamburin.
27 (G) Lova Gud i församlingarna,
    lova Herren, ni av Israels källa!
28 (H) Där går Benjamin,
        den yngste som leder dem,
    där går skaran av Juda furstar,
        Sebulons furstar, Naftalis furstar.

29 Gud, visa din styrka[d]!
    Gud, stärk vad du gjort för oss!
30 (I) På grund av ditt tempel
        i Jerusalem
    ska kungar komma
        med gåvor till dig.
31 (J) Straffa odjuret i vassen,
        tjurarnas hop och folkens kalvar.
    Ödmjukt ska de hylla dig
        med silverstycken.
    Han skingrar[e] de folk
        som vill ha krig.
32 (K) Sändebud[f] ska komma från Egypten,
    Nubien ska skynda att
        sträcka sina händer till Gud.

33 Jordens riken, sjung till Gud,
    lovsjung Herren, Sela
34 (L) honom som drar fram
        över himlen, urtidens himmel.
    Hör, han höjer sin röst,
        en mäktig röst!
35 Ge Gud makten!
    Hans majestät är över Israel,
        hans makt är i skyarna.
36 (M) Fruktad är du, Gud,
        i din helgedom.
    Israels Gud ger makt och styrka
        åt sitt folk.
    Lovad är Gud!

Read full chapter

Footnotes

  1. 68:16 Bashans berg   Golanhöjderna med de höga Hermonsbergen i norr.
  2. 68:19 Citeras av Paulus i Ef 4:8 som profetia om Kristi himmelsfärd.
  3. 68:16 Herren Gud   Hebr. Adonaí Jhvh. Se not till Jes 1:24.
  4. 68:29 Gud, visa din styrka   Andra handskrifter: "Din Gud har gett dig din styrka".
  5. 68:31 Han skingrar   Annan översättning (så Septuaginta): "Skingra".
  6. 68:32 Sändebud   Så Septuaginta, det hebreiska ordets betydelse är oklar. Andra översättningar: "Bronsföremål", "Röda tyger".

16 Ett Guds berg är Bashan,
    ett berg med höga toppar är Bashan.
17 Varför ser ni, höga toppar, med avund på det berg,
    där Gud har valt att bo,
    där Herren ska bo i evighet?
18 Guds vagnar var tiotusentals, tusen och åter tusen,
    Herren är bland dem i Sinais helighet.
19 Du steg upp i höjden och tog fångar,
    du fick gåvor bland människorna,
    ja, till och med bland de upproriska människor,
för att du, Herre Gud, skulle bo där.[a]

20 Välsignad är Herren!
    Dag efter dag bär han vår börda.
    Gud är vår räddning. Séla
21 Gud är för oss en Gud som frälser.
    Herren, vår Herre, räddar oss från döden.
22 Men sina fiender kommer Gud att krossa,
    det håriga huvudet på den som går vidare i synd.
23 Herren säger: ”Från Bashan ska jag hämta dem,
    jag ska hämta dem från havets djup,
24 så att du kan vada i blod,
    och dina hundar får slicka i sig sin del.”
25 Gud, de ser ditt triumftåg,
    min Gud och kung, i helgedomen.
26 Sångarna går först,
    och framför musikanterna går flickor
    som spelar på tamburiner.
27 Lova Gud i församlingarna!
    Prisa Herren, Israels källa!
28 Där är Benjamins lilla stam,
    som leder dem,
där går skaran av Juda furstar,
    Sebulons furstar, Naftalis furstar.

29 Visa din makt, Gud!
    Visa din styrka så som du gjort förut för oss!
30 För ditt tempels skull i Jerusalem
    kommer kungarna till dig med sina gåvor.
31 Tillrättavisa odjuret i vassen,
    tjurhjorden och folkens kalvar.
Trampa ner dem med deras silvertackor,[b]
    skingra de folk som gillar krig.
32 De kommer med koppar från Egypten,
    Kush skyndar sig att sträcka ut sina händer mot Gud.[c]

33 Sjung till Gud, alla riken på jorden!
    Sjung lovsånger till Herren, séla,
34 till honom som rider på de uråldriga himlarna
    och vars mäktiga stämma dundrar från skyn.
35 Ge Gud makten!
    Hans majestät är över Israel,
    hans styrka i skyarna.
36 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom.
    Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk.

Lovad vare Gud!

Read full chapter

Footnotes

  1. 68:19 Grundtextens innebörd är osäker
  2. 68:31 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 68:32 Antagligen för att ge gåvor till Gud, som parallell till versens första del. Koppar är dock också en osäker översättning.

(A) Det ska ske i den yttersta tiden
    att berget med Herrens hus
        ska stå fast grundat
    och vara högst bland bergen,
        upphöjt över höjderna.
    Alla hednafolk ska strömma dit,

Read full chapter

I de yttersta dagarna ska berget med Herrens hus
    stå fast grundat, högst av bergen,
överst bland kullarna.
    Alla folk ska strömma dit,

Read full chapter

13 (A) Du sade i ditt hjärta:
    ’Jag ska stiga upp till himlen,
        jag ska resa min tron
            ovanför Guds stjärnor[a].
    Jag ska sätta mig på mötesberget
        längst upp i norr.[b]
14 Jag ska stiga upp
        över molnens höjder,
    jag ska bli som den Högste.’

15 (B) Men ner till dödsriket störtades du,
        längst ner i graven.
16 De som ser dig stirrar på dig,
        de granskar dig och säger:
    ’Är detta den man
        som fick jorden att darra
            och riken att skaka,
17 som gjorde jorden till en öken
        och förstörde dess städer,
    och som aldrig släppte hem
        sina fångar?’
18 Folkens alla kungar
        ligger alla med ära,
    var och en i sitt vilorum,
19 men du är utkastad ur din grav
        som en föraktad gren,
    täckt av dräpta män
        som genomborrats av svärd
            och förts ner till gropens stenar.
    Du är som ett förtrampat as.
20 Du ska inte få vila i en grav som de,
    för du fördärvade ditt eget land
        och dräpte ditt eget folk."

Förbrytarnas avkomma
    ska man aldrig mer nämna.
21 Ordna ett blodbad på hans söner
        för deras fäders missgärning.
    De får inte resa sig
        och ta över landet
    och fylla jordens yta med städer.

22 (C) Jag ska resa mig mot dem,
        säger Herren Sebaot,
    och utrota ur Babel
        både namn och överlevande,
            både barn och ättlingar,
    säger Herren.
23 (D) Jag ska göra det
    till ett tillhåll för hägrar
        och fylla det med sumpsjöar,
    jag ska sopa bort det
        med ödeläggelsens kvast,
    säger Herren Sebaot.

Assyrien ska krossas

24 Herren Sebaot har svurit och sagt:
    Sannerligen, som jag har tänkt,
        så ska det ske,
    det jag beslutat ska bli verklighet.
25 (E) Jag ska krossa Assur i mitt land[c],
        trampa ner honom på mina berg.
    Då ska hans ok lyftas av dem,
        hans börda lyftas från deras axlar.
26 Detta är det beslut
        som är fattat om hela jorden,
    detta är den hand
        som är uträckt över alla folk.
27 (F) När Herren Sebaot har beslutat det,
        vem kan då göra det om intet?
    Hans hand är uträckt,
        vem kan då hindra den?

Profetia om Filisteen

28 (G) Året då kung Ahas dog[d] kom denna profetia:

29 (H) Gläd er inte, alla ni filisteer,
    över att staven som slog er[e]
        är bruten.
    För från ormens rot
        ska det komma en huggorm,
    och dess avkomma
        blir en vajande giftorm[f].
30 De utblottades förstfödda
    ska finna bete,
        de fattiga ska vila i trygghet.
    Men din rot ska jag döda
        genom svält,
    de som blir kvar av dig ska dräpas.
31 (I) Jämra dig, du port!
        Ropa, du stad!
    Alla i filisteernas land
        smälter bort av ångest,
    för ett rökmoln kommer norrifrån[g]
        och ingen blir efter
            i fiendernas led.
32 (J) Vad ska man svara
    det främmande folkets
        sändebud?
    Att Herren har grundat Sion,
        och där har de betryckta
            i hans folk sin tillflykt.

Read full chapter

Footnotes

  1. 14:13 Guds stjärnor   Symboliserar ofta änglar (Job 38:7, Upp 1:20, 8:12f).
  2. 14:13 mötesberget längst upp i norr   Berget Safon nordost om Ugarit i Syrien ansågs bland många hednafolk vara en mötesplats för gudarna (jfr Ps 48:3 med not).
  3. 14:25 krossa Assur i mitt land   Troligen vid räddningen av Jerusalem 701 f Kr (37:36f).
  4. 14:28 Året då kung Ahas dog   Troligen 715 f Kr (2 Kung 16:2 med not).
  5. 14:29 staven som slog er   Filisteerna på Gazaremsan hade kuvats av Ahas farfar Ussia (2 Krön 26:6), men sedan anfallit Juda under Ahas tid (2 Krön 28:18). Kan också syfta på Tiglat-Pileser III.
  6. 14:29 vajande giftorm   Kanske kobran som är "bevingad". Annan översättning: "flygande seraf" (jfr 6:6).
  7. 14:31 ett rökmoln kommer norrifrån   Assyrierna härjade filisteernas land ca år 720, 712 och 701 f Kr. De utplånades som folk av Nebukadnessar år 588 f Kr (se not till Jer 47:1).

13 Du sa för dig själv:
    ”Jag ska stiga upp till himlen
och resa min tron ovanför Guds stjärnor.
    Jag ska sätta mig på gudaförsamlingens berg
    långt uppe i norr.
14 Jag ska stiga högre än molnen
    och bli lik den Högste.”
15 Men i stället ska du kastas ner i dödsriket,
    längst ner i avgrundens djup.

16 De som ser dig stirrar på dig
    och betraktar dig:
”Är det här mannen som fick jorden att skaka
    och kungadömena att darra,
17 han som förvandlade världen till en öken
    och lade dess städer i ruiner
och som aldrig släppte sina fångar?”

18 Folkens kungar ligger med ära i sina gravar,
    var och en i sitt vilorum,
19 men du ligger bortkastad utan grav,
    som en avbruten gren,
täckt av de döda som stupat för svärd.
    De läggs i gravrum av sten,
men du ligger som ett kadaver som man trampar på.[a]
20     Du får inte vila i en grav tillsammans med de andra,
för du har fördärvat ditt land och slagit ihjäl ditt folk.

De som kommit från denna onda ätt ska man aldrig mer tala om.
21 Gör i ordning en slaktplats för dess söner
    för deras fäders synd.
De ska inte resa sig
    och erövra landet,
inte breda ut sina städer över världen.

22 ”Jag ska själv resa mig mot honom,”
    säger härskarornas Herre,
”och jag ska utrota ur Babylon både namn och de överlevande,
    dess avkomma och ätt, säger Herren.

23 Jag ska förvandla platsen till en sumpmark och ett tillhåll för trappfåglar.
    Med ödeläggelsens kvast ska jag sopa igen landet,” säger härskarornas Herre.
24 Härskarornas Herre har svurit och sagt:
    ”Det ska sannerligen ske som jag har planerat,
det ska bli som jag har bestämt.
25     Assyrierna i mitt land ska krossas,
på mina berg ska jag trampa ner dem.
    Oket ska då lyftas av dem
och bördan från deras axlar.”

26 Detta är mitt beslut för hela jorden,
    och detta är den hand som sträcker sig över alla folk.
27 För härskarornas Herre har beslutat det,
    och vem kan göra det om intet?
Han har räckt ut sin hand,
    och vem kan hindra honom?

Profetia över filistéerna

28 Denna profetia kom samma år som kung Achas dog:
29     Gläd dig inte, Filisteen,
över att staven som slog dig är sönderbruten.
    För från ormens rot ska det komma en giftorm,
dess frukt ska bli en flygande orm.
30     De fattigaste bland fattiga ska finna bete
och de arma vila i trygghet.
    Men er ska jag utplåna med hungersnöd
och slå ihjäl varje överlevande.

31 Gråt, du port! Klaga, du stad!
    Du, hela Filisteen, ska smälta bort.
För en rök kommer norrifrån,
    och ingen sackar efter i fiendernas led.[b]
32 Vad ska man svara det främmande folkets sändebud?
    Herren har grundat Sion,
och där finner de betryckta bland hans folk sin tillflykt.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 14:19 Det är osäkert om de stupade ska läggas i stengravar eller: gropar; i det senare fallet trampas alla på samma sätt som kadaver (men du ligger finns inte i grundtexten utan är ett nödvändigt tillägg om tolkningen i texten är rätt).
  2. 14:31 Grundtextens innebörd är osäker.

35 (A) eller vid jorden, för den är pallen för hans fötter, eller vid Jerusalem, för det är den store Kungens stad.

Read full chapter

35 eller vid jorden, för jorden är pallen under hans fötter, eller vid Jerusalem, för Jerusalem är den store Kungens stad.[a]

Read full chapter

Footnotes

  1. 5:35 Jfr Jes 66:1 och Ps 48:3.