(A) Din tunga tänker ut fördärv,
    den är som en vässad rakkniv.
        Du begår svek.
Du älskar ont mer än gott,
    lögn mer än att tala sanning. Sela
Du älskar allt tal som skadar,
    du falska tunga.

Därför ska Gud
        riva ner dig för alltid,
    gripa dig och rycka dig
        ur din hydda,
    utrota dig ur de levandes land. Sela

(B) De rättfärdiga ska se det och frukta,
    de ska le åt honom:
(C) "Där är en man som inte
        gjorde Gud till sin borg!
    Han litade till sin stora rikedom,
        han sökte styrka
            genom att roffa åt sig[a]."

10 (D) Men jag är som ett grönskande
        olivträd i Guds hus,
    jag förtröstar på Guds nåd
        i evigheters evighet.
11 (E) Jag ska tacka dig i evighet
        för det du har gjort.
    Inför dina trogna
        ska jag hoppas på ditt namn,
            för det är gott.

Read full chapter

Footnotes

  1. 52:9 roffa åt sig   Annan översättning: "fördärva".

Din tunga tänker ut fördärv,
    den är vass som en rakkniv,
    och liksom dina handlingar full av svek.
Du älskar det onda mer än det goda,
    lögn mer än sanning. Séla
Du älskar ord som ger skada
    och tal som är svekfullt.

Men Gud kommer att slå ner dig för alltid,
    gripa dig, dra iväg dig från ditt tält
    och utrota dig från de levandes land. Séla
De rättfärdiga ska se det och bli rädda.
    De kommer att skratta åt honom:
”Se, här är en man som inte gjorde Gud till sin fästning,
    utan litade på sin rikedom
    och sökte styrka i sitt fördärv.”

10 Men jag är som ett olivträd,
    som grönskar i Guds hus.
För alltid och i evighet
    förtröstar jag på Guds nåd.
11 Jag vill för evigt prisa dig för vad du gjort,
inför dina fromma hoppas på ditt namn,
    ty det är gott.

Read full chapter

11 (A) Vore jag rättfärdig
    om jag tillät orätt våg
        och falska vikter i väskan?
12 Eftersom de rika i staden
        är fulla av våld
    och invånarna talar lögn
        med falsk tunga i sin mun,
13 (B) måste jag slå dig med sår
        som inte läks
    och lägga dig i ruiner
        för dina synders skull.
14 (C) Du ska äta men inte bli mätt,
        hunger ska plåga dig.
    Det du får undan
        ska du inte kunna rädda,
    och vad du räddar
        ska jag ge åt svärdet.
15 (D) Du ska så men inte få skörda,
    pressa oliver men inte
        få smörja dig med oljan,
    och druvmust men inte
        få dricka vinet.
16 Man håller fast vid Omris stadgar
    och allt som Ahabs hus[a] har gjort.
        Ni följer deras råd.
    Därför ska jag göra dig
        till en ödemark
    och stadens invånare till åtlöje,
        och ni ska få bära
            mitt folks förakt.

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:16 Omris stadgar … Ahabs hus   Nordrikeskungarnas avfällighet (1 Kung 16:25f).

11 Skulle jag acceptera fiffel med vågen
    och falska vikter i väskan?
12 Stadens rika män är våldsbenägna,
    dess invånare är lögnare
    och talar med bedräglig tunga.
13 Därför har jag nu tagit itu med dig [a]
    för att straffa dig
och lägga dig i ruiner
    för dina synders skull.
14 Du ska äta utan att bli mätt
    och ständigt gå hungrig.
Du försöker spara
    men kan ändå inte rädda något,[b]
och det du räddar
    överlämnar jag åt svärdet.
15 Du ska så
    men inte skörda.
Du ska pressa oliver
    men inte få smörja dig med oljan.
Du ska trampa druvor
    men inte få dricka vinet.
16 Man följer Omris stadgar
    och gör som Achavs släkt.
Ni har följt deras råd.
    Därför ska jag låta dig ödeläggas
och stadens invånare bli till åtlöje.
    Ni får bära mitt folks[c] förakt.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:13 Eller …gjort dig sjuk…
  2. 6:14 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 6:16 Enligt Septuaginta folkens.