Psaltaren 80:9-20
Svenska Folkbibeln 2015
9 (A) Du hämtade en vinstock
från Egypten,
du fördrev hednafolk
och planterade den.
10 Du röjde plats för den,
och den slog rot
och uppfyllde landet.
11 Den täckte bergen med sin skugga
och Guds cedrar med sina grenar,
12 (B) den sträckte ut sina skott till havet
och sina knoppar till floden[a].
13 (C) Varför rev du dess mur
så att alla som passerar
kan plocka av den?
14 Vildsvin från skogen
frossar på den,
markens smådjur äter av den.
15 Gud Sebaot, kom tillbaka!
Blicka ner från himlen och se,
ta hand om denna vinstock!
16 (D) Skydda vad din högra hand
har planterat,
den son du har fostrat åt dig.
17 Den är bränd av eld och nerhuggen,
de går under inför din stränga blick.
18 Håll din hand över mannen
vid din högra sida,
den människoson
du har fostrat åt dig.
19 Då ska vi inte vika från dig.
Ge oss liv, och vi ska åkalla
ditt namn.
20 Herre Gud Sebaot, upprätta oss!
Låt ditt ansikte lysa
så att vi blir frälsta.
Footnotes
- 80:12 floden Eufrat.
Psaltaren 80:9-20
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
9 Du tog en vinranka ut ur Egypten,
du drev bort folken och planterade den.
10 Du röjde marken
och den slog rot, den uppfyllde landet.
11 Bergen täcktes av dess skugga,
mäktiga[a] cederträd av dess grenar.
12 Den bredde ut sina grenar mot havet
och sina skott ända till floden[b].
13 Varför har du brutit ner dess murar,
så att vem som helst som går förbi kan plocka av den?
14 Vildsvin från skogen slukar i sig den,
markens djur äter upp den.
15 Härskarornas Gud, kom tillbaka!
Se ner från himlen och ta hand om denna vinranka,
16 den som du med egen hand har planterat
och låtit växa åt dig.
17 De har huggit ner den och bränt den,
men de ska förgås inför din tillrättavisande blick.
18 Håll din hand över mannen vid din högra sida,
den människoson som du har fostrat.
19 Då ska vi inte mer vika bort från dig.
Håll oss vid liv så att vi alltid kan åkalla ditt namn.
20 Herre, härskarornas Gud,
låt ditt ansikte lysa,
så att vi blir räddade!
Jesaja 27:2-13
Svenska Folkbibeln 2015
2 (A) Sjung på den dagen
om den underbara vingården:
3 (B) Jag, Herren, sköter om den,
ständigt vattnar jag den.
Både dag och natt vaktar jag den
så att ingen ska skada den.
4 (C) Jag hyser ingen vrede.
Hade jag törne och tistel
att strida emot,
skulle jag gå lös på dem
och bränna upp alltsammans.
5 Eller också söker man skydd hos mig
för att sluta fred med mig.
Ja, fred ska man sluta med mig.
6 (D) I kommande dagar ska Jakob slå rot,
Israel grönska och blomstra.
De ska fylla hela världen
med frukt.
7 Har han slagit Israel
så som han slog
dem som slog hans folk?
Eller dräpte han Israel
så som dess dråpare blev dräpta?
8 (E) Nej, noggrant utmätt
gick du till rätta med dem
när de sändes bort.
Han fördrev dem
med sin hårda vind
på östanstormens dag.
9 (F) Men därför blir också
Jakobs skuld försonad,
och detta blir följden
av att deras synd tas bort:
Han krossar alla altarstenar
som när kalksten smulas sönder.
Asherapålar och solstoder[a]
ska inte mer resas.
10 Den befästa staden är öde,
en folktom plats,
övergiven som en öken.
Kalvar betar där och lägger sig där,
de biter av dess kvistar.
11 När grenarna är torra
bryter man av dem,
och kvinnor kommer
och gör upp eld med dem,
för detta är ett folk
utan förstånd.
Därför har deras Skapare
inget förbarmande med dem,
han som har format dem
visar dem ingen nåd.
12 Det ska ske på den dagen
att Herren klappar ut kornen,[b]
ända från den strida floden
till Egyptens bäckravin[c],
och ni ska samlas in en och en,
ni Israels barn.
13 (G) Och det ska ske på den dagen
att man blåser i en stor basun,
och de som var försvunna[d]
i Assyriens land
och fördrivna till Egyptens land
ska då komma och tillbe Herren
på det heliga berget i Jerusalem.
Footnotes
- 27:9 altarstenar … Asherapålar och solstoder Rensades bort av kung Hiskia (2 Kung 18:4, 22, 2 Krön 31:1). Ordet för "solstoder" kan också syfta på hedniska rökelsealtaren (2 Krön 30:14).
- 27:12 klappar ut kornen För att skilja agnarna från vetet (jfr Rut 2:17).
- 27:12 floden … Egyptens bäckravin Från Eufrat till Wadi el-Arish, gränsen i sydväst (jfr 2 Kung 24:7).
- 27:13 försvunna Annan översättning: "på väg att gå under".
Jesaja 27:2-13
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Herrens vingård, Israel
2 Sjung på den dagen
om den underbara vingården:
3 ”Jag, Herren, sköter om den.
Jag vattnar den ständigt
och vakar över den dag och natt,
för att ingen ska skada den.
4 Jag hyser ingen vrede.
Men om den ger mig törnen och tistlar,
så ger jag mig i strid mot den
och bränner upp alltsammans,
5 om man nu inte söker beskydd hos mig
för att sluta fred med mig.
Ja, måtte man sluta fred med mig.”
6 I kommande tider ska Jakob slå rot,
Israel ska knoppas och blomma,
för att fylla hela världen med frukt.
7 Har han slagit dem
som han slog dem som slog hans folk?
Eller dräpt dem
som dess dråpare blev dräpta?
8 Nej, du stred mot folket
genom att föra bort det i fångenskap,
de drevs bort med hans stormvind,
som när den heta östanvinden blåser.
9 Så blir också Jakobs skuld försonad,
och detta är priset för borttagandet av hans synd:
Han låter altarnas stenar
krossas som kalkstenar,
och asherapålarna och rökelsealtarna
ska aldrig resas igen.
10 Den befästa staden ligger öde,
en övergiven boplats,
ödslig som en öken.
Där betar och lägger sig kalvarna
och äter upp kvistarna.[a]
11 När grenarna har torkat bryts de av,
och kvinnor kommer
och gör upp eld med dem.
Sådant är detta folk, oförståndigt.
Därför visar deras Skapare ingen barmhärtighet mot dem,
han som format dem visar ingen nåd.
12 Men den dagen ska Herren tröska, från Eufrat och till Egyptens gränsflod, och plocka er samman en efter en, ni israeliter. 13 På den dagen ska ett mäktigt horn ljuda, och de som försvunnit i Assyrien ska komma, liksom de som skingrats i Egypten, och tillbe Herren på det heliga berget i Jerusalem.
Read full chapterFootnotes
- 27:10 Grundtextens innebörd i versens sista del är osäker.
Jeremia 2:21
Svenska Folkbibeln 2015
21 (A) Jag hade planterat dig
som en ädel vinstock, helt äkta.
Hur kunde du då bli en oäkta,
främmande vinstock för mig?
Jeremia 2:21
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
21 Jag planterade dig som ett ädelt vin
av allra bästa slag.
Hur har du kunnat förvandlas för mig
till en oduglig, vildvuxen ranka?
Matteusevangeliet 21:33-46
Svenska Folkbibeln 2015
Liknelsen om de onda vinodlarna
33 (A) Lyssna på en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård. Han satte stängsel runt den, högg ut en vinpress[a] och byggde ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut den till vinodlare och reste bort.
34 När skördetiden närmade sig, sände han sina tjänare till vinodlarna för att få sin del av frukten. 35 Men vinodlarna tog fast hans tjänare. En slog de, en annan dödade de och en tredje stenade de. 36 Återigen sände han andra tjänare, fler än de förra. Men de gjorde på samma sätt med dem.
37 Till sist sände han sin son till dem och sade: Min son kommer de att ha respekt för. 38 (B) Men när vinodlarna fick se sonen sade de till varandra: Här är arvtagaren! Kom, vi dödar honom så får vi hans arv. 39 Och de tog fast honom, kastade ut honom ur vingården och dödade honom. 40 När nu vingårdens herre kommer, vad ska han då göra med dessa vinodlare?"
41 De svarade honom: "Han ska ge de onda en ond död och arrendera ut vingården till andra vinodlare som ger honom frukten i rätt tid." 42 (C) Jesus sade till dem: "Har ni aldrig läst i Skrifterna:[b]
Stenen som husbyggarna förkastade
har blivit en hörnsten.
Herren har gjort den till detta,
underbart är det i våra ögon.
43 Därför säger jag er: Guds rike ska tas ifrån er och ges åt ett folk som bär dess frukt. 44 Den som faller på den stenen blir krossad, och den som stenen faller på blir söndersmulad."[c]
45 Översteprästerna och fariseerna hörde hans liknelser, och de förstod att det var dem som han talade om. 46 De ville gripa honom men var rädda för folket, eftersom man ansåg att han var en profet.
Read full chapterFootnotes
- 21:33 vinpress Vinpressen bestod av två små bassänger uthuggna i klippan. I den övre trampade man druvorna (Amos 9:13) så att druvsaften rann ner i den nedre (Hagg 2:17).
- 21:42 Ps 118:22f. Annan översättning: "… underbar är den i våra ögon".
- 21:44 Vers 44 saknas i några handskrifter (återfinns i Luk 20:18).
Matteus 21:33-46
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Liknelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård
(Mark 12:1-12; Luk 20:9-19)
33 Hör nu på en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort. 34 När det så blev dags att skörda, sände han några tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans.
35 Men lantbrukarna tog fast tjänarna, misshandlade en, dödade en annan och stenade en tredje. 36 Då sände jordägaren dit ännu fler tjänare, men samma sak hände igen. 37 Till slut sände ägaren sin son, för han tänkte: ’Honom ska de väl ändå visa respekt för.’
38 Men när lantbrukarna fick se sonen, sa de till varandra: ’Här kommer arvtagaren. Kom så dödar vi honom och lägger beslag på den själva!’ 39 Så tog de fast sonen, släpade ut honom ur vingården och dödade honom.
40 Vad ska nu vingårdsägaren göra med dessa lantbrukare när han kommer tillbaka?” 41 Översteprästerna och folkets ledare svarade: ”Han kommer helt säkert att döda dem, och sedan arrenderar han ut vingården till andra som ger honom hans del av skörden när det är dags.”
42 Då sa Jesus till dem: ”Har ni aldrig läst i Skrifterna:
’Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna
har blivit en hörnsten.
Det är Herrens verk
och förunderligt i våra ögon.’[a]
43 Därför säger jag er att Guds rike ska tas ifrån er och överlämnas till ett folk som bär dess frukt. 44 Den som snubblar på den stenen blir krossad, och den som stenen faller på blir söndersmulad.[b]”
45 När översteprästerna och fariseerna hörde Jesus liknelser, förstod de att det var dem han talade om. 46 Därför ville de arrestera honom genast, men de var rädda för folket, som ansåg att Jesus var en profet.
Read full chapterFootnotes
- 21:42 Se Ps 118:22-23. Jesus förklarar än en gång att profetiorna om Messias handlar om honom.
- 21:44 Jfr Dan 2:34 och Jes 8:14-15.
Markusevangeliet 12
Svenska Folkbibeln 2015
Liknelsen om de onda vinodlarna
12 (A) Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: "En man planterade en vingård. Han satte stängsel runt den, högg ut en vinpress[a] och byggde ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut den till vinodlare och reste bort.
2 När tiden var inne sände han en tjänare till vinodlarna för att få sin del av vingårdens frukt. 3 Men de tog fast honom, slog honom och skickade i väg honom tomhänt. 4 Då sände han en annan tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och förnedrade. 5 Sedan sände han ännu en, och honom dödade de. Han sände också många andra: några slog de, andra dödade de.
6 Nu hade han en enda kvar, sin älskade son. Till sist sände han honom till dem och tänkte: De kommer att ha respekt för min son. 7 Men vinodlarna sade till varandra: Här är arvtagaren! Kom, vi dödar honom, så blir arvet vårt. 8 Och de tog fast honom, dödade honom och kastade ut honom ur vingården.
9 Vad ska nu vingårdens herre göra? Han ska komma och döda vinodlarna och ge vingården till andra. 10 (B) Har ni inte läst det här stället i Skriften:[b]
Stenen som husbyggarna förkastade
har blivit en hörnsten.
11 Herren har gjort den till detta,
underbart är det i våra ögon."[c]
12 Då ville de gripa honom, men vågade inte för folket. De förstod att det var med tanke på dem som han hade berättat liknelsen. Och de lämnade honom och gick sin väg.
Skatt till kejsaren
13 (C) Sedan sände de några fariseer och herodianer till honom för att snärja honom genom något som han sade. 14 De kom till honom och sade: "Mästare, vi vet att du är ärlig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du lär oss sanningen om Guds väg[d]. Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren[e] eller inte? Ska vi betala eller inte betala?"
15 Men Jesus förstod deras hyckleri och sade till dem: "Varför prövar ni mig? Ge mig en denar[f] och låt mig se på den." 16 De räckte fram en, och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" De svarade: "Kejsarens." 17 Då sade Jesus till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." Och de var förundrade över honom.
De dödas uppståndelse
18 Till Jesus kom också några saddukeer[g], de som påstår att det inte finns någon uppståndelse. De frågade honom: 19 "Mästare, Mose har gett oss föreskriften att om någon har en bror som dör och efterlämnar hustru men inga barn, då ska han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.[h] 20 Nu fanns det sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men han dog och efterlämnade inga barn. 21 Den andre gifte sig med henne, men också han dog barnlös. På samma sätt gick det med den tredje. 22 Ingen av de sju efterlämnade några barn. Sist av alla dog kvinnan. 23 Vid uppståndelsen, när de uppstår, vems hustru blir hon då? Alla sju var ju gifta med henne."
24 Jesus sade till dem: "Tar ni inte fel, just för att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? 25 När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan de är som änglarna i himlen.
26 (D) Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst i Moses bok vid stället om törnbusken hur Gud sade till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud?[i] 27 Han är inte de dödas Gud, utan de levandes. Ni misstar er grundligt."
Det viktigaste budet
28 (E) En av de skriftlärda[j] som hade hört dem diskutera insåg att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram och frågade honom: "Vilket är det främsta av alla buden?" 29 Jesus svarade: "Det främsta är detta: Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en.[k] 30 Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. 31 (F) Sedan kommer detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa."[l]
32 (G) Den skriftlärde sade: "Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han. 33 (H) Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förnuft och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer." 34 När Jesus hörde att mannen hade svarat klokt, sade han till honom: "Du är inte långt från Guds rike." Sedan vågade ingen fråga honom något mer.
Är Messias Davids son?
35 (I) Medan Jesus undervisade i templet frågade han: "Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids son? 36 (J) David har själv sagt genom den helige Ande: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter[m].[n] 37 David själv kallar honom Herre[o]. Hur kan han då vara Davids son?"
Jesus varnar för de skriftlärda
Den stora folkmassan lyssnade gärna på Jesus, 38 (K) och i sin undervisning sade han: "Akta er för de skriftlärda, som njuter av att gå runt i långa mantlar och bli hälsade på torgen 39 och få de främsta platserna i synagogorna och hedersplatserna vid festmåltiderna. 40 De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De ska få en så mycket strängare dom."
Änkans offergåva
41 (L) Jesus satte sig mitt emot offerkistan[p] och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. 42 Där kom också en fattig änka och lade i två små kopparmynt[q], ett par ören.
43 (M) Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: "Jag säger er sanningen: Den här fattiga änkan gav mer än alla de andra som lade något i offerkistan. 44 Alla andra gav av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt som hon hade att leva på."
Read full chapterFootnotes
- 12:1 vinpress Vinpressen bestod av två små bassänger uthuggna i klippan. I den övre trampades druvorna (Amos 9:13) så att druvsaften rann ner i den nedre (Hagg 2:17).
- 12:10f Ps 118:22f. Annan översättning: "… underbar är den i våra ögon".
- 12:10f Ps 118:22f. Annan översättning: "… underbar är den i våra ögon".
- 12:14 Guds väg Se not till Matt 22:16.
- 12:14 att betala skatt till kejsaren En tvistefråga, eftersom skatten innebar att erkänna Roms överhöghet. Detta såg de nationalistiska seloterna som ett svek mot Israels Gud, medan fariseerna och saddukeerna accepterade situationen.
- 12:15 denar Ett litet romerskt silvermynt, värt en hel dagslön för den enkle arbetaren (Matt 20:2).
- 12:18 saddukeer Aristokratiska präster som samarbetade med romarna och vakade över ordningen i templet (Apg 4:1f).
- 12:19 5 Mos 25:5f.
- 12:26 2 Mos 3:6.
- 12:28 de skriftlärda var oense med saddukeerna i frågan om uppståndelsen (jfr Apg 23:6f).
- 12:29f 5 Mos 6:4f.
- 12:31 3 Mos 19:18.
- 12:36 Ps 110:1. I psalmen talar Gud Fadern till Messias, Guds Son (jfr Apg 2:34f, 1 Kor 15:25).
- 12:36 under dina fötter Ett uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).
- 12:37 David själv kallar honom Herre Profeten David erkänner den kommande Frälsaren som sin Herre (jfr 1 Petr 1:10f) trots att denne är hans ättling (Rom 1:3).
- 12:41 offerkistan Skattkammaren vid kvinnornas förgård hade enligt Mishna tretton trumpetformade hål för folkets tempelskatt och frivilliga gåvor till omkostnader för offer.
- 12:42 kopparmynt Grek. leptón, det minsta myntet. 128 leptá motsvarade en denar eller dagslön.
Markus 12
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Liknelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård
(Matt 21:33-46; Luk 20:9-19)
12 Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: ”En man planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort. 2 När det blev dags att skörda, sände han en av sina tjänare till lantbrukarna för att hämta en del av vingårdens skörd. 3 Men de tog fast tjänaren, misshandlade honom och skickade honom tillbaka tomhänt.
4 Ägaren sände då en annan av sina tjänare, men de slog honom i huvudet och förolämpade honom. 5 Nästa tjänare som han sände dödade de. Han sände flera andra, men en del misshandlade de, andra slog de ihjäl. 6 Till slut fanns det bara en kvar att sända, ägarens egen älskade son. Honom sände han iväg som den siste, för han tänkte: ’Honom ska de väl ändå visa respekt för.’
7 Men lantbrukarna sa till varandra: ’Här kommer arvtagaren. Kom så dödar vi honom, och då blir arvet vårt!’ 8 Så tog de fast sonen och dödade honom och slängde kroppen utanför vingården.
9 Vad ska nu vingårdsägaren göra? Jo, han kommer själv dit och dödar lantbrukarna och ger sedan vingården till andra. 10 Har ni inte läst det här stället i Skriften:
’Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna
har blivit en hörnsten.
11 Detta är Herrens verk
och förunderligt i våra ögon.’ ”[a]
12 De ville arrestera Jesus genast, eftersom de förstod att det var dem han syftade på i liknelsen, men de var rädda för folket. Därför lämnade de honom och gick därifrån.
Ska man betala skatt till kejsaren?
(Matt 22:15-22; Luk 20:20-26)
13 De skickade nu några fariseer och anhängare till Herodes[b] för att lura Jesus att säga något som de kunde sätta dit honom för. 14 Och de kom och sa till honom: ”Mästare, vi vet att du är uppriktig. Du låter dig inte påverkas av människor och ser inte till personen, utan lär oss i sanning Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren. Ska vi göra det eller inte?”
15 Men Jesus förstod att de hycklade och sa: ”Varför försöker ni sätta mig på prov? Ta hit en denar så får jag titta på den.” 16 Då gav de honom ett mynt, och han frågade dem: ”Vems bild är det här, och vems underskrift?”
”Kejsarens”, svarade de.
17 ”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans och Gud det som är Guds.” Och de blev förvånade över hans svar.
Ska de döda uppstå?
(Matt 22:23-33; Luk 20:27-40)
18 Sedan kom några saddukeer[c] till Jesus. De påstår att det inte finns någon uppståndelse, och därför frågade de:
19 ”Mästare, Mose skrev att om en man dör och lämnar efter sig hustru men inga barn, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror.[d] 20 Nu fanns det sju bröder. Den äldste gifte sig, men dog utan att lämna några barn efter sig. 21 Därför gifte sig bror nummer två med änkan, men dog utan att lämna några barn efter sig, likadant den tredje 22 och alla sju; inga lämnade efter sig några barn. Sedan dog också kvinnan. 23 När de nu uppstår från de döda, vems hustru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne.”
24 Jesus svarade: ”Är det inte därför ni tar så fel eftersom ni förstår varken Skriften eller Guds kraft? 25 När de döda uppstår ska de inte gifta sig eller bli bortgifta, utan vara som änglarna i himlen.
26 Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då aldrig läst i Moseböckerna om törnbusken, där Gud säger till Mose: ’Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.’[e] 27 Gud är inte en gud för döda, utan för levande.[f] Ni tar fullständigt fel.”
Vilket bud är viktigast?
(Matt 22:34-40; Luk 10:25-28)
28 En av de skriftlärda som stod där och lyssnade till diskussionen var mycket imponerad av det svar Jesus gett, och frågade därför: ”Vilket är det viktigaste av alla buden?”
29 Jesus svarade: ”Det viktigaste budet är: ’Lyssna, Israel, Herren är vår Gud. Herren är en. 30 Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.’[g]
31 Det näst viktigaste budet är: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv.’[h] Inget bud är viktigare än dessa.”
32 Den skriftlärda svarade: ”Mästare, du har rätt. Det är sant att Gud är en, och det finns ingen annan. 33 Och att älska honom av hela sitt hjärta, av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och sin medmänniska som sig själv, är viktigare än alla brännoffer och andra offer.”
34 När Jesus hörde hur klokt mannen svarade, sa han: ”Du är inte långt från Guds rike.” Och efter det vågade ingen ställa några fler frågor till honom.
Är Messias ättling till David?
(Matt 22:41-46; Luk 20:41-44)
35 När Jesus senare undervisade folket på tempelplatsen, frågade han:
”Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids Son? 36 David har ju själv sagt, ledd av Anden:
’Herren sa till min Herre:
Sätt dig på min högra sida
tills jag har lagt dina fiender under dina fötter.’[i]
37 David kallar honom för Herre, hur skulle han då kunna vara hans Son?”
Folkskarorna lyssnade gärna till honom.
Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral
(Matt 23:1-7; Luk 11:43-46; 20:45-47)
38 Han fortsatte sin undervisning:
”Akta er för de skriftlärda, som gillar att gå omkring i långa dräkter och bli hälsade på torgen, 39 ta plats på främsta raden i synagogan och sitta vid honnörsborden under festerna. 40 De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De kommer att straffas desto hårdare.”
En fattig änka ger allt hon har
(Luk 21:1-4)
41 Sedan gick Jesus och satte sig mittemot kammaren, där offerkistorna stod, och såg hur folk kom och lade sina pengar i dem. Många som var rika lade dit stora summor. 42 Men så kom en fattig änka och lade dit två kopparslantar, alltså ett öre.
43 Då kallade han till sig sina lärjungar och sa till dem: ”Sannerligen säger jag er: den där fattiga änkan gav mer i offerkistan än alla de andra, 44 för de gav bara en liten del av sitt överflöd. Men hon, som är så fattig, lade dit allt hon ägde, allt vad hon hade att leva på.”
Read full chapterFootnotes
- 12:11 Se Ps 118:22-23. Jesus förklarar här att profetiorna om Messias handlar om honom.
- 12:13 Se not till 3:6.
- 12:18 Se not till Matt 3:7.
- 12:19 Se 5 Mos 25:5-6; arvtagare syftar på en förstfödd son som skulle ärva den avlidne.
- 12:26 Se 2 Mos 3:6.
- 12:27 Gud talar om Abraham, Isak och Jakob som levande, trots att de varit döda i hundratals år.
- 12:30 Se 5 Mos 6:4-5.
- 12:31 Se 3 Mos 19:18.
- 12:36 Se Ps 110:1.
Lukasevangeliet 20:9-47
Svenska Folkbibeln 2015
Liknelsen om de onda vinodlarna
9 (A) Sedan började han berätta denna liknelse för folket: "En man planterade en vingård. Han arrenderade ut den till vinodlare och reste bort för en längre tid.
10 (B) När tiden var inne sände han en tjänare till vinodlarna för att de skulle ge honom hans del av vingårdens frukt. Men vinodlarna slog honom och skickade i väg honom tomhänt. 11 Då sände han en annan tjänare. Också honom slog de och förnedrade och skickade i väg tomhänt. 12 Sedan sände han en tredje tjänare. Men även honom slog de blodig och kastade ut.
13 Då sade vingårdens herre: Vad ska jag göra? Jag ska sända min älskade son. Honom ska de väl ha respekt för. 14 Men när vinodlarna fick se honom, samrådde de med varandra och sade: Här är arvtagaren! Vi dödar honom, så blir arvet vårt. 15 Och de kastade ut honom ur vingården och dödade honom.
Vad ska nu vingårdens herre göra med dem? 16 Han ska komma och döda dessa vinodlare och ge vingården till andra." När de hörde detta, sade de: "Det får inte hända!" 17 (C) Men han såg på dem och frågade: "Vad menas då med det här stället i Skriften: Stenen som husbyggarna förkastade har blivit en hörnsten?[a] 18 (D) Den som faller på den stenen blir sönderslagen, och den som stenen faller på blir krossad."
19 (E) De skriftlärda och översteprästerna ville då gripa honom på en gång, men de vågade inte för folket. De förstod att det var dem som han hade talat om i liknelsen.
Skatt till kejsaren
20 (F) De höll Jesus under uppsikt och skickade ut några spioner som skulle låtsas vara ärliga för att få fast honom för något som han sade, så att de kunde utlämna honom åt ståthållarens makt och myndighet. 21 De frågade honom: "Mästare, vi vet att du talar och undervisar rätt och inte tar parti för någon utan lär ut sanningen om Guds väg. 22 Är det tillåtet för oss att betala skatt till kejsaren[b] eller inte?"
23 Men han genomskådade deras list och sade till dem: 24 "Visa mig en denar[c]. Vems bild och inskrift har den?" De svarade: "Kejsarens." 25 (G) Han sade till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." 26 De lyckades inte få fast honom för något som han sade inför folket utan teg, förundrade över hans svar.
Frågan om uppståndelsen
27 (H) Sedan kom det fram några saddukeer[d], de som förnekar att det finns en uppståndelse. De frågade Jesus: 28 (I) "Mästare! Mose gav oss föreskriften[e] att om någon har en bror som är gift men dör barnlös, så ska han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror. 29 Nu fanns där sju bröder. Den förste tog sig en hustru men dog barnlös. 30 Den andre 31 och den tredje gifte sig med henne, och så gjorde alla sju, men de dog och efterlämnade inga barn. 32 Till slut dog också kvinnan. 33 Så vems hustru blir hon vid uppståndelsen? Alla sju var ju gifta med henne."
34 Jesus svarade dem: "De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. 35 Men de som anses värdiga att nå den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. 36 De kan inte dö längre, för de är som änglarna och är Guds barn, eftersom de är uppståndelsens barn.
37 Men att de döda uppstår, det har också Mose visat vid stället om törnbusken, när han kallar Herren Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud.[f] 38 (J) Han är inte de dödas Gud utan de levandes. För honom är alla levande."
39 Då sade några av de skriftlärda: "Mästare, bra sagt[g]!" 40 Sedan vågade de inte ställa någon mer fråga till honom.
Vem Messias är
41 Jesus sade till dem: "Hur kan man säga att Messias är Davids son? 42 (K) David säger ju själv i Psaltaren:[h] Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida 43 (L) tills jag lagt dina fiender som en pall under dina fötter.[i] 44 David kallar honom alltså Herre[j]. Hur kan han då vara hans son?"
Jesus varnar för de skriftlärda
45 Medan allt folket hörde på sade Jesus till sina lärjungar: 46 (M) "Akta er för de skriftlärda, som njuter av att gå runt i långa mantlar och älskar att bli hälsade på torgen och få de främsta platserna i synagogorna och hedersplatserna vid festmåltiderna. 47 De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De ska få en så mycket strängare dom."
Read full chapterFootnotes
- 20:17 Ps 118:22.
- 20:22 att betala skatt till kejsaren En tvistefråga, eftersom skatten innebar att erkänna Roms överhöghet. Detta såg de nationalistiska seloterna som ett svek mot Israels Gud, medan fariseerna och saddukeerna accepterade situationen.
- 20:24 denar Ett litet romerskt silvermynt, värt en hel dagslön för den enkle arbetaren (Matt 20:2).
- 20:27 saddukeer Aristokratiska präster som samarbetade med romarna och vakade över ordningen i templet (Apg 4:1f).
- 20:28 Mose gav oss föreskriften Se 5 Mos 25:5-6.
- 20:37 2 Mos 3:6.
- 20:39 bra sagt De skriftlärda fariseerna var motståndare till saddukeerna (jfr Apg 23:6f).
- 20:42f Ps 110:1. I psalmen talar Gud Fadern till Messias, Guds Son (jfr Apg 2:34f, 1 Kor 15:25).
- 20:43 som en pall under dina fötter Ett uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).
- 20:44 David kallar honom alltså Herre Profeten David erkänner den kommande Frälsaren som sin Herre (jfr 1 Petr 1:10f) trots att denne är hans ättling (Rom 1:3).
Lukas 20:9-47
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Liknelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård
(Matt 21:33-46; Mark 12:1-12)
9 Sedan berättade han för folket denna liknelse: ”En man planterade en vingård och arrenderade ut den till några lantbrukare medan han själv reste bort för en längre tid. 10 När det så blev dags att skörda, sände han en av sina tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans. Men de överföll tjänaren och skickade tillbaka honom tomhänt. 11 Ägaren sände då en annan tjänare, men han blev misshandlad och förolämpad och skickades iväg tomhänt. 12 Också en tredje tjänare sändes dit, men även honom slog de blodig och kastade ut.
13 ’Vad ska jag göra?’ sa ägaren. ’Jo, jag sänder min egen älskade son. Honom visar de väl respekt för.’
14 Men när lantbrukarna fick se sonen, sa de till varandra: ’Här kommer arvtagaren. Kom så dödar vi honom, och då blir arvet vårt!’ 15 Så släpade de ut sonen ur vingården och dödade honom.”
”Vad ska nu vingårdsägaren göra med dem?” frågade Jesus. 16 ”Jo, han kommer själv dit och dödar dem och ger sedan vingården till andra.”
När de hörde detta, sa de: ”Nej! Det får aldrig hända!”
17 Men Jesus såg på dem och sa: ”Vad betyder då det som står skrivet:
’Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna
har blivit en hörnsten.’[a]
18 Var och en som snubblar på den stenen blir krossad, och den som stenen faller på blir söndersmulad.[b] ”
19 De skriftlärda och översteprästerna ville arrestera Jesus genast, men de var rädda för folket. De förstod att det var dem han syftade på i liknelsen.
Ska man betala skatt till kejsaren?
(Matt 22:15-22; Mark 12:13-17)
20 Medan de väntade på sitt tillfälle, skickade de iväg några som skulle låtsas vara rättfärdiga och som var ute efter att få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för, för att sedan kunna överlämna honom åt landshövdingens makt och myndighet.
21 ”Mästare”, frågade de honom, ”vi vet att du har rätt när du talar och undervisar. Du låter dig inte påverkas av människor, utan lär oss i sanning Guds väg. 22 Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?”
23 Men Jesus genomskådade deras list och sa: 24 ”Visa mig en denar. Vems bild finns på den, och vems underskrift?”
”Kejsarens”, svarade de.
25 ”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans och Gud det som är Guds.”
26 De lyckades alltså inte sätta fast honom för något han sa när folket hörde på. De förvånades över hans svar och blev alldeles tysta.
Ska de döda uppstå igen?
(Matt 22:23-33; Mark 12:18-27)
27 Sedan kom några saddukeer[c] till honom. De påstår att det inte finns någon uppståndelse, så de frågade:
28 ”Mästare, Mose skrev att om en man dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror.[d] 29 Nu fanns det sju bröder. Den äldste gifte sig och dog barnlös. 30 Bror nummer två 31 och tre gifte sig med änkan, och så fortsatte det tills alla sju hade varit gifta med henne och dött utan att lämna några barn efter sig. 32 Till slut dog också kvinnan. 33 När de nu uppstår från de döda, vems hustru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne.”
34 Jesus svarade saddukeerna: ”Den här tidsålderns människor gifter sig och blir bortgifta. 35 De som anses värdiga att få vara med i den kommande tidsåldern och uppstå från de döda, de ska inte gifta sig eller bli bortgifta. 36 De kan inte heller dö, utan ska vara som änglarna. De är Guds barn, för de har uppstått. 37 Att de döda uppstår bevisar också Mose när han talar om törnbusken. Han kallar Herren för Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.[e] 38 Gud är alltså inte en gud för döda, utan för levande. Alla är levande för honom.”
39 ”Det var bra svarat, Mästare”, sa några av de skriftlärda. 40 Och sedan vågade ingen ställa några fler frågor till honom.
Är Messias ättling till David?
(Matt 22:41-46; Mark 12:35-37)
41 Sedan frågade Jesus dem: ”Hur kan man säga att Messias är Davids Son? 42 David själv skrev ju i Psaltaren:
’Herren sa till min Herre:
Sätt dig på min högra sida,
43 tills jag har lagt dina fiender
som en pall under dina fötter.’[f]
44 David kallar honom för Herre, hur skulle han då kunna vara Davids Son?”
Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral
(Matt 23:1-7; Mark 12:38-39)
45 Medan folket lyssnade sa Jesus till sina lärjungar: 46 ”Akta er för de skriftlärda, som älskar att gå omkring i långa dräkter och gärna vill bli hälsade på torgen, ta plats på främsta raden i synagogan och sitta vid honnörsborden under festerna. 47 De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De kommer att straffas desto hårdare.”
Read full chapterSvenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.