2 Moseboken 14:21-31
Svenska Folkbibeln 2015
21 (A) Och Mose räckte ut handen över havet, och Herren drev då undan havet genom en stark östanvind som blåste hela natten. Han gjorde havet till torrt land, och vattnet klövs itu. 22 (B) Israels barn gick rakt genom havet på torr mark, medan vattnet stod som en mur till höger och vänster om dem. 23 Och egyptierna förföljde dem, alla faraos hästar, vagnar och ryttare, och kom efter dem ut till mitten av havet.
24 Men vid morgonväkten[a] såg Herren ner från pelaren av eld och moln på egyptiernas här och förvirrade den. 25 Han lät hjulen på deras vagnar lossna[b] så att det blev svårt för dem att komma fram. Då sade egyptierna: ”Vi måste fly för Israel! Herren strider för dem mot Egypten.”
26 Och Herren sade till Mose: ”Räck ut handen över havet så att vattnet vänder tillbaka över egyptierna, över deras vagnar och ryttare.” 27 Då räckte Mose ut handen över havet, och mot morgonen återvände vattnet till sin vanliga plats. Egyptierna flydde men möttes av det, och Herren strödde ut dem mitt i havet. 28 (C) Vattnet vände tillbaka och täckte vagnarna och ryttarna och hela faraos här[c] som hade kommit efter dem ut i havet. Inte en enda av dem kom undan.
29 Men Israels barn gick rakt[d] genom havet på torr mark, och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem. 30 Så frälste Herren den dagen Israel från egyptiernas hand, och Israel såg egyptierna ligga döda på havets strand. 31 När Israels barn såg den stora makt som Herren hade visat mot egyptierna, fruktade folket Herren. Och de trodde på Herren och på hans tjänare Mose.
Read full chapterFootnotes
- 14:24 morgonväkten Nattens sista tredjedel mellan kl 2 och 6 (se Mått, mynt och tid i Uppslagsdelen).
- 14:25 lossna Andra handskrifter (så Septuaginta och Peshitta): ”fastna”.
- 14:28 täckte … hela faraos här Enligt Josefus och judisk tradition överlevde farao själv. Thutmose III levde till ca 1427 f Kr. Hans mumie finns i dag på Kairomuseet.
- 14:29 gick rakt genom havet Används i 1 Kor 10:1f som en bild av dopet till Kristus.
Psaltaren 114:3-8
Svenska Folkbibeln 2015
3 [a]Havet såg det och flydde,
Jordan vände tillbaka.
4 [b]Bergen hoppade som baggar,
höjderna som lamm.
5 Varför flyr du, hav?
Jordan, varför vänder du tillbaka?
6 Berg, varför hoppar ni som baggar,
ni höjder som lamm?
7 Bäva inför Herren, du jord,
inför Jakobs Gud
8 [c]som gör klippan till vattenrik sjö,
den hårda stenen[d] till vattenkälla.
Footnotes
- 114:3 2 Mos 14:21f, Jos 3:14f, Ps 66:6, 77:17.
- 114:4 2 Mos 19:18, Ps 18:8.
- 114:8 2 Mos 17:6, 4 Mos 20:11, 5 Mos 8:15, Ps 107:35, Jes 48:21.
- 114:8 den hårda stenen Annan översättning: "flintan".
Habackuk 3:8-19
Svenska Folkbibeln 2015
8 (A) Vredgas Herren på floderna?
Brinner din vrede mot strömmarna
eller din harm mot havet,
när du far fram med dina hästar,
med dina segervagnar?
9 (B) Blottad och bar är din båge,
som edsvurna pilar är ditt ord.
Sela
Du låter floder klyva jorden.
10 (C) Bergen ser dig och bävar,
störtregn forsar ner,
djupet höjer sin röst,
det lyfter sina händer mot höjden.
11 (D) Sol och måne står still i sin boning
vid skenet av dina pilar
som flyger,
vid glansen
av ditt blixtrande spjut.
12 I raseri går du fram över jorden,
i vrede trampar du ner
hednafolken.
13 Du drar ut för att frälsa ditt folk,
för att frälsa din smorde.
Du krossar taket
på den gudlöses hus,
du bryter ner det
från tinnarna till grunden. Sela
14 Med hans egna spjut
genomborrar du huvudet
på hans krigare,
när de stormar fram
för att fördriva mig.
Deras glädje är att sluka
den svage i hemlighet.
15 (E) Du far fram med dina hästar
genom havet,
genom väldiga vattens svall.
16 Jag hör det och darrar i mitt innersta,
vid dånet skälver mina läppar.
Röta tränger in i benen i min kropp.
Jag darrar där jag står,
för jag måste stilla vänta
på olyckans dag,
att den drabbar det folk
som angriper oss.
17 Fikonträdet blomstrar inte mer,
och vinstocken ger ingen skörd.
Olivträdets frukt slår fel,
och fälten ger ingen föda.
Fåren rycks bort ur fållorna,
och ingen boskap finns i stallen.
18 (F) Men jag vill jubla i Herren
och glädja mig i min frälsnings Gud.
19 (G) Herren Gud är min styrka.
Han gör mina fötter som hjortens
och låter mig gå fram
över mina höjder.
För sångmästaren, med mitt strängaspel.
Read full chapterSvenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation