2 Moseboken 20:1-35:20

Svenska Folkbibeln 2015

De tio budorden

20 Och Gud talade alla dessa ord:

^2 (A) Jag är Herren din Gud som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

^3 (B) Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig^[a].

^4 (C) Du ska inte göra dig någon bildstod eller avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. ^5 (D) Du ska inte tillbe dem eller tjäna dem, för jag, Herren din Gud, är en nitisk Gud. Jag låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led när man hatar mig, ^6 (E) men visar nåd mot tusentals^[b] när man älskar mig och håller mina bud.

^7 (F) Du ska inte missbruka Herren din Guds namn, för Herren ska inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

^8 (G) Tänk på sabbatsdagen^[c] så att du helgar den. ⁹ Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor. ¹⁰ Men den sjunde dagen är Herren din Guds sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, inte heller din son eller dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, eller främlingen som bor hos dig inom dina portar. ^11 (H) För på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

^{12 (I) [d]}Hedra din far och din mor,^[e] så att du får leva länge i det land som Herren din Gud ger dig.

^13 (J) Du ska inte mörda.^[f]

^14 (K) Du ska inte begå äktenskapsbrott.^[g]

^15 (L) Du ska inte stjäla.^[h]

^16 (M) Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

^17 (N) Du ska inte ha begär^[i] till din nästas hus. Du ska inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Folkets skräck

^18 (O) Allt folket var vittne till dundret och eldslågorna, basunljudet och röken från berget. Och när de såg det, bävade de och höll sig på avstånd. ^19 (P) De sade till Mose: ”Tala du till oss, så ska vi höra. Men låt inte Gud tala till oss, för då kommer vi att dö.” ^20 (Q) Men Mose sade till folket: ”Var inte rädda! Gud har kommit för att sätta er på prov, och för att ni ska frukta honom så att ni inte syndar.” ^21 (R) Folket stod på avstånd, medan Mose gick närmare töcknet där Gud var.

Avgudar och altaren

²² Herren sade till Mose: ”Så ska du säga till Israels barn: Ni har själva sett att jag har talat till er från himlen. ^23 (S) Ni ska inte göra er gudar att ha vid sidan av mig. Gudar av silver eller guld ska ni inte göra åt er. ²⁴ Ett altare av jord ska du göra åt mig, och på det ska du offra dina brännoffer och dina gemenskapsoffer, din småboskap och nötboskap. På varje plats där jag låter mitt namn bli ihågkommet ska jag komma till dig och välsigna dig.

^25 (T) Men om du vill göra ett altare av stenar åt mig, ska du inte bygga det av huggen sten. För om du rör vid den med din mejsel vanhelgar du stenen. ^26 (U) Du får inte heller stiga upp till mitt altare på trappor^[j], så att din nakenhet blottas vid mitt altare.

Lagar om slavar

21 Detta är de lagar du ska lägga fram för dem: ^2 (V) Om du köper en hebreisk slav ska han tjäna dig i sex år, men det sjunde året ska du ge honom fri utan lösen. ³ Om han kom ensam, ska han friges ensam. Om han var gift, ska hans hustru friges tillsammans med honom. ⁴ Om hans herre har gett honom en hustru och om hon har fött söner och döttrar åt honom, ska hustrun och hennes barn tillhöra hennes herre. Endast mannen ska ges fri.

⁵ Men om slaven säger: ”Jag älskar min herre, min hustru och mina barn så mycket att jag inte vill bli fri”, ^6 (W) då ska hans herre föra fram honom inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och genomborra hans öra med en syl. Sedan ska han för alltid vara sin herres slav.

⁷ Om någon säljer sin dotter till slavinna, ska hon inte ges fri^[k] som de andra slavarna. ⁸ Om hennes herre tycker illa om henne sedan han utsett henne åt sig själv, ska han låta henne bli friköpt. Till ett främmande folk har han inte rätt att sälja henne, eftersom han handlat trolöst mot henne. ⁹ Men om han utser henne åt sin son, ska han ge henne en dotters rätt. ¹⁰ Om han tar sig en hustru till, får han inte inskränka på den förras mat, kläder eller äktenskapliga rätt. ¹¹ Om han inte låter henne få sin rätt i dessa tre avseenden, måste han frige henne utan ersättning och utan pengar.

Lagar om personskador

^12 (X) Den som slår någon så att han dör ska straffas med döden. ^13 (Y) Men om han inte avsåg att döda utan Gud lät det ske genom hans hand, ska jag anvisa dig en ort dit han kan fly^[l]. ^14 (Z) Men om någon blir så hatisk mot sin nästa att han dödar honom med list, ska du gripa honom även om han är vid mitt altare. Han måste dö.

¹⁵ Den som slår sin far eller sin mor ska straffas med döden.

^16 (AA) Den som rövar bort en människa ska straffas med döden, vare sig han sedan säljer den han rövat bort eller denna blir funnen hos honom. ^17 (AB) Den som förbannar sin far eller mor^[m] ska straffas med döden.

¹⁸ Om män grälar med varandra och den ene slår den andre med en sten eller med knuten hand, så att han visserligen inte dör men blir sängliggande, ¹⁹ eller om han repar sig och kan gå ute med hjälp av sin stav, då ska den som slog honom vara fri från straff. Men han måste ersätta honom för den tid han varit sängliggande och sörja för att han verkligen blir botad. ²⁰ Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att den slagne dör för hans hand, ska han straffas för det. ²¹ Men han ska inte straffas om den slagne lever en eller två dagar. Det är ju hans egna pengar.

²² Om män kommer i gräl med varandra och någon av dem stöter till en havande kvinna så att hon föder fram sitt foster, men ingen annan olycka sker, då ska han böta vad kvinnans man ålägger honom och betala efter skiljedomares prövning. ^23 (AC) Men om det sker en olycka ska liv ges för liv, ²⁴ öga för öga, tand för tand^[n], hand för hand, fot för fot, ²⁵ brännskada för brännskada, sår för sår och blåmärke för blåmärke.

²⁶ Om någon slår sin slav eller slavinna i ögat och fördärvar det, ska han släppa den skadade fri som ersättning för ögat. ²⁷ Och om någon slår ut en tand på sin slav eller slavinna, ska han släppa den skadade fri som ersättning för tanden.

²⁸ Om en oxe stångar någon till döds, man eller kvinna, ska oxen stenas, och köttet får inte ätas. Men oxens ägare ska vara fri från straff. ^29 (AD) Om oxen tidigare haft vanan att stångas och hans ägare har blivit varnad men ändå inte bevakat honom och oxen då dödar någon, man eller kvinna, ska oxen stenas och även hans ägare dödas. ³⁰ Men om ägaren skulle bli ålagd att betala lösepenning, ska han ge så mycket som han blir ålagd till lösen för sitt liv. ³¹ Samma lag gäller om det är en son eller dotter som blivit stångad av oxen. ³² Men om oxen stångar en slav eller slavinna, ska ägaren betala trettio siklar silver^[o] till den stångades herre och oxen ska stenas.

³³ Om någon öppnar en brunn eller gräver en ny brunn och inte täcker över den och sedan en oxe eller åsna faller ner i den, ³⁴ ska brunnens ägare ge ersättning i pengar till djurets ägare, men den döda kroppen ska vara hans. ³⁵ Om någon har en oxe som stångar en annan oxe så att den dör, ska de sälja den levande oxen och dela betalningen för den. Dessutom ska de dela den döda kroppen. ³⁶ Men om det var känt att oxen redan tidigare brukade stångas och hans ägare ändå inte tog vara på honom, ska han ersätta oxe med oxe, men den döda kroppen ska vara hans.

Skydd för äganderätten

22 ^(AE) Om någon stjäl en oxe eller ett får och slaktar eller säljer djuret, ska han ge fem oxar som ersättning för oxen och fyra får som ersättning för fåret. ² Om tjuven ertappas vid inbrottet och blir slagen till döds, vilar ingen blodskuld på den som försvarar sin egendom. ³ Men om solen hade gått upp när det hände, då är det blodskuld. Tjuven ska ge full ersättning. Äger han ingenting ska han säljas, till betalning för vad han stulit. ⁴ Om det stulna djuret påträffas levande hos honom, antingen det är oxe, åsna eller får, ska han ge dubbel ersättning.

⁵ Om någon låter en åker eller en vingård betas av eller släpper lös sin boskap så att den betar^[p] av en annans åker, ska han ersätta skadan med det bästa från sin egen åker och det bästa från sin vingård. ⁶ Om elden kommer lös och antänder törnhäckar, och sädeskärvar eller oskuren säd eller något annat på åkern blir lågornas rov, ska den som vållat branden ge full ersättning.

⁷ Om någon anförtror åt en annan att förvara pengar eller annan egendom och det blir stulet i hans hus, ska tjuven ge dubbel ersättning om han ertappas. ⁸ Skulle tjuven inte bli ertappad, ska husets ägare föras fram inför Gud, för att det ska fastställas om han har förgripit sig på sin nästas egendom. ⁹ Om det blir fråga om olagligt tillgrepp – det kan gälla oxe eller åsna, får eller kläder eller något annat som har gått förlorat – och någon påstår att det är så, ska båda parternas sak komma inför Gud. Den som Gud då dömer skyldig ska ersätta den andre dubbelt.

¹⁰ Om någon lämnar en åsna, en oxe eller ett får eller vilket husdjur som helst i förvar hos en annan, och djuret dör eller blir skadat eller bortrövat utan att någon ser det, ¹¹ då ska de båda ingå en ed inför Herren, för att det ska komma fram om den ene inte har förgripit sig på den andres egendom. Denna ed ska ägaren anta, och den andre behöver inte ge någon ersättning. ¹² Men om djuret har blivit stulet från honom, ska han ersätta ägaren för det. ¹³ Har det blivit ihjälrivet, ska han föra fram djuret som bevis. För det ihjälrivna djuret behöver han inte ge någon ersättning.

¹⁴ Om någon lånar ett djur av en annan och det blir skadat eller dör då ägaren inte är närvarande, ska han ge full ersättning. ¹⁵ Är ägaren närvarande, behöver han inte ge någon ersättning. Om djuret var hyrt, utgör hyressumman ersättning.

Socialt ansvar

^16 (AF) Om någon förför en jungfru som inte är trolovad och ligger med henne, ska han ge en brudgåva för henne och ta henne till hustru. ¹⁷ Om hennes far vägrar att ge henne åt honom, ska mannen betala en så stor summa pengar som man brukar ge i brudgåva för en jungfru.

^18 (AG) En häxa ska du inte låta leva.

^19 (AH) Var och en som har samlag med ett djur ska straffas med döden.

²⁰ Den som offrar åt andra gudar och inte endast åt Herren ska vigas^[q] åt förintelse.

^21 (AI) En främling ska du inte förödmjuka eller förtrycka. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. ^22 (AJ) Änkor och faderlösa ska ni inte behandla illa. ^23 (AK) Om ni behandlar dem illa, ska jag sannerligen höra deras rop när de ropar till mig. ²⁴ Min vrede ska upptändas och jag ska döda er med svärd, så att era egna hustrur blir änkor och era barn faderlösa.

^25 (AL) Om du lånar ut pengar till någon fattig hos dig som tillhör mitt folk, ska du inte handla som en ockrare mot honom. Kräv inte någon ränta av honom. ^26 (AM) Om du tar manteln i pant^[r] av din nästa, ska du ge den tillbaka åt honom innan solen går ner. ²⁷ Manteln är ju det enda täcke han har, och med den skyler han sin kropp. Vad ska han annars ha när han sover? Om han ropar till mig ska jag höra, för jag är barmhärtig.

^28 (AN) Gud ska du inte häda, och en ledare för ditt folk ska du inte förbanna.

^29 (AO) Du ska inte dröja att bära fram som gåva av det som fyller din lada och av det som kommer från din vinpress. Den förstfödde av dina söner ska du ge åt mig. ^30 (AP) På samma sätt ska du göra med din nötboskap och småboskap. I sju dagar ska de stanna hos sina mödrar, men på åttonde dagen ska du ge dem åt mig.

^31 (AQ) Ni ska vara mina heliga. Köttet av ett djur som blivit ihjälrivet på marken ska ni inte äta utan kasta det åt hundarna.

Rättfärdighet och barmhärtighet

23 ^(AR) Du ska inte sprida ett falskt rykte. Du ska inte stödja den ogudaktige genom att bli ett falskt vittne. ² Du ska inte följa mängden och rätta dig efter den i det onda, så att du vränger rätten när du vittnar i något mål. ^3 (AS) Du ska inte vara partisk för den fattige i hans rättssak.

^4 (AT) Om du träffar på din fiendes oxe eller åsna, som har kommit vilse, ska du föra djuret tillbaka till honom. ^5 (AU) Och om du ser din oväns åsna ligga nertyngd under sin börda, ska du inte lämna mannen utan hjälp. Du måste på allt sätt hjälpa honom.

⁶ Du ska inte i någon rättssak förvanska rätten för den fattige som du har hos dig. ⁷ Håll dig långt ifrån orätt sak. Du ska inte döda den som är oskyldig och har rätt, för jag frikänner inte någon som är skyldig. ^8 (AV) Du ska inte ta mutor, för mutor förblindar de klarsynta och förvränger de rättfärdigas ord. ^9 (AW) En främling ska du inte förtrycka. Ni vet själva hur främlingen känner det, eftersom ni har varit främlingar i Egyptens land.

Sabbatsåret och sabbatsdagen

^10 (AX) I sex år ska du beså din jord och bärga dess gröda. ¹¹ Men det sjunde året ska du låta den vila och ligga i träda^[s], för att de fattiga i ditt folk ska få sin föda från den. Det som de lämnar kvar får markens djur äta. På samma sätt ska du göra med din vingård och din olivplantering. ^12 (AY) Under sex dagar ska du utföra ditt arbete, men på sjunde dagen ska du vila, så att din oxe och din åsna får vila och din slavinnas son och främlingen kan återhämta sig.

^13 (AZ) Se till att ni i allt håller det jag har sagt er. Andra gudars namn ska ni inte nämna. De får inte höras från din mun.

De tre stora högtiderna

^14 (BA) Tre gånger om året ska du hålla högtid åt mig. ^15 (BB) Det osyrade brödets högtid ska du fira. Sju dagar ska du äta osyrat bröd, som jag har befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv^[t], eftersom det var då du drog ut ur Egypten. Men ingen ska träda fram inför mitt ansikte med tomma händer. ^16 (BC) Skördehögtiden^[u] ska du fira när du skördar förstlingsfrukten av ditt arbete, det du sått på marken. Bärgningshögtiden^[v] ska du fira vid årets slut, när du bärgar in frukten av ditt arbete från marken. ^17 (BD) Tre gånger om året ska alla av manligt kön träda fram inför Herren Gud.

^18 (BE) Du ska inte offra blodet av mitt slaktoffer tillsammans med något som är syrat. Fettet av mitt högtidsoffer får inte lämnas kvar över natten till morgonen.

^19 (BF) Det bästa av din marks förstlingsfrukter ska du föra till Herren din Guds hus.

Du ska inte koka en killing i mjölken från dess mor.^[w]

Löfte om Kanaans land

^20 (BG) Se, jag sänder en ängel framför dig, och han ska bevara dig på vägen och föra dig till den plats som jag har förberett. ^21 (BH) Ta dig till vara för honom och lyssna till hans röst. Var inte upprorisk mot honom. Han kommer inte att förlåta era överträdelser, för mitt namn är i honom.

^22 (BI) Men om du uppmärksamt lyssnar till hans röst och gör allt som jag säger, ska jag bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner. ²³ Min ängel ska gå framför dig och föra dig till amoreernas, hetiternas, perisseernas, kananeernas, hiveernas och jebusiternas land, och jag ska utrota dem. ^24 (BJ) Du ska inte tillbe deras gudar och inte tjäna dem eller göra som man gör där, utan du ska slå ner dem grundligt och krossa deras stoder. ^25 (BK) Ni ska tjäna Herren er Gud, och han ska välsigna din mat och din dryck och ta bort sjukdom från dig. ^26 (BL) I ditt land ska det då inte finnas någon kvinna som får missfall eller är ofruktsam. Dina dagars tal ska jag göra fullt.

^27 (BM) Jag ska sända skräck för mig framför dig och vålla förvirring bland alla de folk som du kommer till, och jag ska driva alla dina fiender på flykten för dig. ^28 (BN) Och jag ska sända panik^[x] framför dig för att jaga undan hiveerna, kananeerna och hetiterna för dig. ²⁹ Men jag ska inte driva undan dem för dig på ett enda år, för att landet inte ska bli en ödemark där vilddjuren förökar sig och blir dig övermäktiga. ³⁰ Steg för steg ska jag driva bort dem för dig, tills du har förökat dig så att du kan ta landet till din arvedel. ^31 (BO) Jag ska låta ditt lands gränser gå från Röda havet till filisteernas hav och från öknen till floden,^[y] för jag ska ge landets invånare i er hand och du ska driva bort dem från dig. ^32 (BP) Du ska inte sluta förbund med dem eller deras gudar. ^33 (BQ) De ska inte bo kvar i ditt land. Annars kan de få dig att synda mot mig. Om du tjänar deras gudar blir det en snara för dig.

Förbundet vid Sinai

24 Till Mose sade han: ”Kom upp till Herren, du själv och Aron, Nadab och Abihu samt sjuttio av de äldste i Israel. Fall ner och tillbe på avstånd. ² Endast Mose får komma fram till Herren. De andra ska inte komma fram, och folket får inte heller gå upp med honom.”

^3 (BR) När Mose kom och förkunnade för folket alla Herrens ord och föreskrifter, svarade allt folket med en mun: ”Allt som Herren har sagt vill vi göra.” ⁴ Och Mose skrev ner alla Herrens ord.

Nästa morgon steg han upp tidigt och byggde ett altare nedanför berget och reste där tolv stoder för Israels tolv stammar. ⁵ Han sände israeliternas unga män att offra tjurar som brännoffer och gemenskapsoffer åt Herren. ⁶ Och Mose tog hälften av blodet och slog det i skålar och den andra hälften av blodet stänkte han på altaret. ⁷ Han tog förbundsboken och läste upp den för folket, och de sade: ”Allt som Herren har sagt vill vi göra och lyda.” ^8 (BS) Då tog Mose blodet och stänkte på folket och sade: ”Se, detta är blodet för det förbund som Herren har slutit med er i enlighet med alla dessa ord.”^[z]

⁹ Mose och Aron, Nadab och Abihu och sjuttio av de äldste i Israel gick dit upp. ^10 (BT) De fick se Israels Gud, och under hans fötter var som ett golv av safir^[aa], likt själva himlen i klarhet. ¹¹ Men han lät inte sin hand drabba de främsta av Israels barn. De skådade Gud, och de åt och drack.

Mose på Sinai

¹² Herren sade till Mose: ”Stig upp till mig på berget och bli kvar där, så ska jag ge dig stentavlorna med lagen och budorden som jag har skrivit till undervisning för dem.” ¹³ Då gav sig Mose av tillsammans med sin tjänare Josua, och Mose steg upp på Guds berg. ¹⁴ Men till de äldste sade han: ”Vänta på oss här tills vi kommer tillbaka till er. Aron och Hur är hos er, och den som har en rättslig fråga får vända sig till dem.” ^15 (BU) Mose steg sedan upp på berget, och molnskyn täckte berget. ¹⁶ Herrens härlighet vilade på Sinai berg och molnskyn täckte berget i sex dagar, men på sjunde dagen kallade han på Mose ur skyn. ^17 (BV) Och Herrens härlighet såg för Israels barn ut som en förtärande eld på toppen av berget. ^18 (BW) Mose gick mitt in i molnskyn och steg upp på berget. Sedan blev han kvar på berget i fyrtio dagar och fyrtio nätter.

TABERNAKLET (Kap 25-31)

Offergåvor till tabernaklet

25 Herren sade till Mose: ^2 (BX) ”Säg till Israels barn att de samlar in en offergåva åt mig. Den ska samlas in från alla dem som har ett hjärta som är villigt att ge. ³ Detta är den offergåva som ni ska ta av dem: guld, silver och koppar, ⁴ mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, fint lingarn och gethår, ⁵ rödfärgade fårskinn, tahasskinn^[ab], akacieträ, ⁶ olja till ljusstaken, kryddor till smörjelseoljan och till den väldoftande rökelsen ⁷ samt onyxer och infattningsstenar till efoden^[ac] och bröstskölden.

^8 (BY) De ska göra en helgedom åt mig, så att jag kan bo mitt ibland dem. ^9 (BZ) Tabernaklet med alla dess tillbehör ska ni göra helt enligt de mönsterbilder som jag visar dig. Så ska ni göra.

Förbundsarken

^10 (CA) De ska göra en ark^[ad] av akacieträ, två och en halv aln lång, en och en halv aln bred och en och en halv aln hög. ¹¹ Du ska överdra den med rent guld på insidan och utsidan och du ska göra en guldkant runt den. ¹² Du ska gjuta fyra ringar av guld till den och sätta dem över de fyra fötterna på arken, två ringar på den ena sidan och två ringar på den andra. ¹³ Och du ska göra stänger av akacieträ och överdra dem med guld. ¹⁴ Stängerna ska du skjuta in i ringarna på sidorna av arken, så att man kan bära arken med dem, ¹⁵ och de ska sitta kvar i ringarna på arken. De får inte tas bort ur dem. ^16 (CB) I arken ska du lägga vittnesbördet som jag ska ge dig.

¹⁷ Du ska göra en nådastol^[ae] av rent guld, två och en halv aln lång och en och en halv aln bred.

¹⁸ Och du ska göra två keruber^[af] av guld. I hamrat arbete ska du göra dem och sätta dem vid de båda ändarna av nådastolen. ¹⁹ Sätt en kerub vid ena änden och en vid den andra. I ett stycke med nådastolen ska ni göra keruberna vid dess båda ändar. ^20 (CC) Keruberna ska breda ut sina vingar uppåt så att de täcker nådastolen med sina vingar. Deras ansikten ska vara vända mot varandra. Mot nådastolen ska kerubernas ansikten vara vända. ²¹ Du ska sätta nådastolen ovanpå arken och i arken ska du lägga vittnesbördet som jag ska ge dig. ^22 (CD) Där ska jag göra mig känd för dig. Och från nådastolen, från platsen mellan de båda keruberna som står på vittnesbördets ark, ska jag tala med dig om allt som jag genom dig ska befalla Israels barn.

Bordet för skådebröden

^23 (CE) Du ska också göra ett bord^[ag] av akacieträ, två alnar långt, en aln brett och en och en halv aln högt. ²⁴ Du ska överdra det med rent guld och du ska göra en guldkant runt omkring det. ²⁵ Runt bordet ska du göra en handsbred list och runt omkring den ska du göra en kant av guld. ²⁶ Till bordet ska du göra fyra ringar av guld och sätta ringarna i de fyra hörnen vid de fyra benen.

²⁷ Ringarna ska sitta vid listen som hållare för stänger så att bordet kan bäras. ²⁸ Du ska göra stängerna av akacieträ och överdra dem med guld, och med dem ska bordet bäras. ²⁹ Till bordet ska du också göra fat, skålar, kannor och bägare som man ska utgjuta dryckesoffren med. Av rent guld ska du göra dem. ^30 (CF) Du ska alltid ha skådebröd^[ah] på bordet inför mitt ansikte.

Ljusstaken

^31 (CG) Du ska göra en ljusstake^[ai] av rent guld. I hamrat arbete ska den göras med sin fotställning och stam. Dess skålar, knoppar och blommor ska göras i ett stycke med den. ³² Sex armar ska utgå från ljusstakens sidor, tre armar från ena sidan och tre armar från andra sidan. ³³ På den ena armen ska det vara tre skålar, formade som mandelblommor, vardera bestående av en knopp och en blomma, och på den andra armen likaså tre skålar, formade som mandelblommor, vardera bestående av en knopp och en blomma. Så ska det vara på de sex armar som utgår från ljusstaken.

³⁴ Men på själva ljusstaken ska det finnas fyra skålar formade som mandelblommor med sina knoppar och blommor. ³⁵ En knopp ska sättas under det första armparet som utgår från ljusstaken i ett stycke med den, en knopp under det andra armparet i ett stycke med den, och en knopp under det tredje armparet i ett stycke med den, alltså under de sex armar som utgår från ljusstaken. ³⁶ Och deras knoppar och armar ska vara i ett stycke med den, allt ett enda hamrat arbete av rent guld.

^37 (CH) Du ska göra sju lampor till den. Lamporna ska sättas upp så att de kastar sitt sken över platsen framför den. ³⁸ Även lamptänger och brickor till den ska du göra av rent guld. ³⁹ Av en talent^[aj] rent guld ska man göra ljusstaken med alla dessa tillbehör.

^40 (CI) Se till att du gör detta efter den mönsterbild som har visats för dig på berget.^[ak]

Tabernaklet

26 ^(CJ) Tabernaklet^[al] ska du göra av tio tygvåder, vävda av tvinnat fint lingarn och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn. I konstvävnad med keruber på ska du göra dem. ² Varje våd ska vara tjugoåtta alnar lång och fyra alnar^[am] bred, alla våderna med samma mått. ³ Fem av våderna ska fogas samman med varandra och likaså ska de andra fem våderna fogas samman med varandra. ⁴ Du ska sätta öglor av mörkblått garn i kanten på den ena våden ytterst på det hopfogade stycket, och så ska du också göra i kanten på den våd som sitter ytterst i det andra hopfogade stycket. ⁵ Femtio öglor ska du sätta på ena våden och femtio öglor ska du sätta ytterst på motsvarande våd i det andra hopfogade stycket, så att öglorna svarar mot varandra.

⁶ Och du ska göra femtio hakar av guld och foga samman våderna med dem, så att tabernaklet bildar en helhet.

^7 (CK) Du ska göra tygvåder av gethår till ett tält över tabernaklet. Elva sådana våder ska du göra. ⁸ Varje våd ska vara trettio alnar lång och fyra alnar^[an] bred, de elva våderna ska ha samma mått.

⁹ Fem av våderna ska du foga samman för sig och de sex andra våderna för sig. Den sjätte våden ska du lägga dubbel på framsidan av tältet. ¹⁰ Du ska sätta femtio öglor i kanten på den våd som sitter ytterst i det ena hopfogade stycket och femtio öglor i kanten på den våd som sitter ytterst i det andra hopfogade stycket. ¹¹ Du ska också göra femtio hakar av koppar och föra in dem i öglorna och foga samman tältet så att det bildar en helhet. ¹² Beträffande den överskjutande delen av tältets våder ska halva den våd som blir över hänga ner på baksidan av tabernaklet. ¹³ Den aln på vardera sidan som blir över på längden av tältets våder ska hänga ner på båda sidorna av tabernaklet för att täcka över det. ¹⁴ Dessutom ska du göra ett överdrag av rödfärgade fårskinn till tältet och ett överdrag av tahasskinn att lägga ovanpå.

^15 (CL) Brädorna till tabernaklet ska du göra av akacieträ, och de ska stå upprätt. ¹⁶ Tio alnar lång och en och en halv aln^[ao] bred ska varje bräda vara. ¹⁷ Varje bräda ska ha två tappar som är hopfogade med varandra. Så ska du göra med alla brädorna till tabernaklet. ¹⁸ Och av tabernaklets brädor ska du sätta tjugo på södra sidan, åt söder, ¹⁹ och göra fyrtio fotstycken av silver och sätta dem under de tjugo brädorna, två fotstycken under varje bräda för dess två tappar.

²⁰ På tabernaklets andra sida, den norra, ska du också sätta tjugo brädor ²¹ med fyrtio fotstycken av silver, två fotstycken under varje bräda. ²² På tabernaklets baksida, åt väster, ska du sätta sex brädor ²³ och på tabernaklets hörn, på baksidan, två brädor. ²⁴ De ska vara dubbla nertill och även dubbla upptill, till den första ringen. Så ska det vara med dem båda. De ska sättas i de båda hörnen. ²⁵ Det blir alltså åtta brädor med sina fotstycken av silver, sexton fotstycken, två under varje bräda.

²⁶ Och du ska göra tvärstänger av akacieträ: fem till de brädor som är på tabernaklets ena sida, ²⁷ fem tvärstänger till de brädor som är på tabernaklets andra sida och fem tvärstänger till de brädor som är på tabernaklets baksida, åt väster. ²⁸ Den mellersta tvärstången, som sitter mitt på brädorna, ska gå tvärs över från den ena änden till den andra. ²⁹ Brädorna ska du överdra med guld och ringarna på dem där tvärstängerna ska skjutas in, ska du göra av guld. Också tvärstängerna ska du överdra med guld. ^30 (CM) Sätt sedan upp tabernaklet som det ska vara, så som det har visats för dig på berget.

^31 (CN) Du ska göra ett förhänge av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. Det ska göras i konstvävnad med keruber på. ³² Du ska hänga upp det på fyra stolpar av akacieträ. Stolparna ska vara överdragna med guld och ha krokar av guld, och de ska stå på fyra fotstycken av silver. ³³ Du ska hänga upp förhänget^[ap] i hakarna och föra dit vittnesbördets ark och ställa den innanför förhänget. Förhänget ska för er skilja det heliga från det allra heligaste.

³⁴ Och du ska sätta nådastolen på vittnesbördets ark inne i det allra heligaste.

³⁵ Bordet ska du ställa utanför förhänget på tabernaklets norra sida och ljusstaken mitt emot bordet på tabernaklets södra sida. ³⁶ För ingången till tältet ska du göra ett draperi i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. ³⁷ Till draperiet ska du göra fem stolpar av akacieträ och överdra dem med guld. Krokarna på dem ska vara av guld, och till stolparna ska du gjuta fem fotstycken av koppar.

Brännofferaltaret

27 ^(CO) Du ska göra altaret av akacieträ, fem alnar långt och fem alnar brett – altaret ska alltså vara liksidigt och fyrkantigt – och tre alnar^[aq] högt. ² Och du ska göra horn till det och sätta i de fyra hörnen. Hornen ska vara i ett stycke med altaret, och du ska överdra det med koppar. ³ Du ska göra kärl till det att föra bort askan i, liksom skovlar, skålar, gafflar och fyrfat. Alla dessa tillbehör ska du göra av koppar. ⁴ Du ska göra ett galler till altaret, ett nät av koppar, och på nätet ska du sätta fyra ringar av koppar i de fyra hörnen. ⁵ Du ska sätta det nertill under avsatsen på altaret, så att nätet når upp till mitten av altaret. ⁶ Du ska göra stänger till altaret, stänger av akacieträ, och överdra dem med koppar. ⁷ Stängerna ska skjutas in i ringarna, så att de sitter på båda sidorna av altaret när man bär det. ⁸ Ihåligt och av plankor ska du göra det. Så som det har visats för dig på berget ska det göras.

Tabernaklets förgård

^9 (CP) Du ska också göra en förgård till tabernaklet. För den södra sidan, åt söder, ska omhängen till förgården göras av tvinnat fint lingarn, hundra alnar långa, för den ena sidan. ¹⁰ Stolparna till dem ska vara tjugo med sina tjugo fotstycken av koppar, men stolparnas krokar och band ska vara av silver. ¹¹ På samma sätt ska omhängen göras för den norra långsidan, hundra alnar långa. Stolparna till dem ska vara tjugo med tjugo fotstycken av koppar, men stolparnas krokar och band ska vara av silver. ¹² Förgårdens västra kortsida ska ha omhängen som är femtio alnar långa. Stolparna till dem ska vara tio med tio fotstycken. ¹³ Förgårdens bredd på framsidan, åt öster, ska vara femtio alnar. ¹⁴ Omhängena ska vara femton alnar^[ar] långa på den ena sidan av den med tre stolpar och tre fotstycken. ¹⁵ På den andra sidan ska omhängena också vara femton alnar långa med tre stolpar och tre fotstycken.

¹⁶ Till förgårdens port ska göras ett draperi, tjugo alnar långt,^[as] i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn, med fyra stolpar och fyra fotstycken. ¹⁷ Alla stolparna runt förgården ska ha band av silver och krokar av silver, men deras fotstycken ska vara av koppar. ¹⁸ Förgården ska vara hundra alnar lång och femtio alnar bred utefter hela längden med fem alnar^[at] höga omhängen av tvinnat fint lingarn, och fotstyckena ska vara av koppar. ¹⁹ Alla tillbehör för tjänsten i tabernaklet och alla tältpluggar till tabernaklet och förgården ska vara av koppar.

Skötseln av ljusstaken

^20 (CQ) Du ska befalla Israels barn att bära fram till dig ren olja av stötta oliver^[au] till ljusstaken, så att lamporna kan sättas upp dagligen. ²¹ I uppenbarelsetältet, utanför förhänget framför vittnesbördet, ska Aron och hans söner sköta den från kväll till morgon inför Herrens ansikte. Det ska vara en evig stadga från släkte till släkte bland Israels barn.

Prästernas kläder

28 ^(CR) Du ska låta din bror Aron och hans söner med honom träda fram till dig ur kretsen av Israels barn för att tjäna som präster åt mig, Aron själv och hans söner Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar. ^2 (CS) Och du ska göra heliga kläder åt din bror Aron till ära och prydnad. ^3 (CT) Säg till alla era konstbegåvade män, som jag har fyllt med vishetens ande, att de ska göra kläder åt Aron för hans vigning till präst åt mig. ⁴ Detta är de kläder de ska göra: bröstsköld, efod, kåpa, rutmönstrad tunika, turban och bälte. De ska göra dessa heliga kläder åt din bror Aron och hans söner för att Aron ska tjäna som präst åt mig. ⁵ Och de ska ta av guldet och det mörkblå, purpurröda och karmosinröda garnet och det fina lingarnet.

Efoden

^6 (CU) Efoden ska göras i konstvävnad av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. ⁷ Den ska ha två axelstycken som ska fästas ihop med varandra. Vid sina båda ändar ska den fästas ihop. ⁸ Skärpet som ska sitta på efoden ska göras i samma vävnad och i ett stycke med den: av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. ⁹ Du ska sedan ta två onyxstenar och på dem gravera in namnen på Israels söner, ¹⁰ sex av namnen på den ena stenen och de sex andra namnen på den andra, i födelseordning. ¹¹ Som när en juvelerare graverar sigill ska du rista in namnen på Israels söner på de båda stenarna och infatta dem i ett flätverk av guld. ¹² Du ska sätta de båda stenarna på efodens axelstycken, stenar till påminnelse för Israels barn. Aron ska bära deras namn på sina axlar inför Herrens ansikte till en påminnelse. ¹³ Och du ska göra flätverk av guld ¹⁴ och två kedjor av rent guld. Du ska tvinna dem som snoddar, och fästa de snodda kedjorna vid flätverken.

Bröstskölden

^15 (CV) Du ska göra en bröstsköld för domsutslag i konstvävnad på samma sätt som efoden. Av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn ska du göra den. ¹⁶ Den ska vara fyrkantig och dubbelvikt, en halv aln^[av] lång och en halv aln bred. ¹⁷ Du ska förse den med infattade stenar^[aw] i fyra rader: i första raden karneol, topas och smaragd, ¹⁸ i andra raden granat, safir och kalcedon, ¹⁹ i tredje raden hyacint, agat och ametist ²⁰ och i fjärde raden krysolit, onyx och jaspis. De ska vara infattade i flätverk av guld. ²¹ Stenarna ska vara tolv efter namnen på Israels söner, en för varje namn. Varje sten ska bära namnet på en av de tolv stammarna, ingraverat som på ett sigill.

²² Till bröstskölden ska du göra flätade kedjor så som man gör snoddar, och av rent guld. ²³ Du ska göra två ringar av guld till bröstskölden och sätta dem i två av bröstsköldens hörn. ²⁴ Du ska fästa de två guldsnoddarna vid de båda ringarna i bröstsköldens hörn. ²⁵ De båda snoddarnas andra ändar ska du fästa vid de två flätverken och sedan fästa dem på framkanten av efodens axelstycken. ²⁶ Du ska göra två ringar av guld och sätta dem i de båda andra hörnen på bröstskölden, vid den kant som är vänd in mot efoden. ²⁷ Och du ska göra två ringar av guld och fästa dem nertill på framsidan av efodens båda axelstycken där efoden fästes ihop ovanför skärpet. ²⁸ Bröstskölden ska knytas fast med en mörkblå snodd, som går från dess ringar in i efodens ringar så att den sitter ovanför efodens skärp för att inte lossna från efoden.

²⁹ Aron ska bära namnen på Israels söner i domsskölden på sitt hjärta när han går in i helgedomen, till en ständig påminnelse inför Herrens ansikte. ^30 (CW) I domsskölden ska du lägga urim och tummim,^[ax] så att de ligger på Arons hjärta när han går inför Herren. Aron ska så alltid bära Israels barns dom på sitt hjärta inför Herrens ansikte.

De övriga prästkläderna

^31 (CX) Efodkåpan ska du göra helt och hållet i mörkblått. ³² Mitt på den ska vara en öppning för huvudet, och öppningen ska omges med en vävd kant som på en pansarskjorta för att kåpan inte ska slitas sönder. ³³ Runt kåpans nedre fåll ska du sätta granatäpplen av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, och bjällror av guld mellan dem runt om, ³⁴ en bjällra av guld och ett granatäpple och åter en bjällra av guld och ett granatäpple runt hela fållen av kåpan. ³⁵ Aron ska bära denna kåpa när han gör tjänst, så att det hörs när han går in i helgedomen inför Herrens ansikte och när han går ut. Då ska han inte dö.

^36 (CY) Du ska också göra en skinande platta av rent guld, och på den ska du ingravera som på ett sigill: Helgad åt Herren. ³⁷ Du ska fästa den med ett mörkblått snöre och den ska sitta på turbanen, på framsidan av turbanen. ³⁸ Den ska sitta på Arons panna och Aron ska bära den skuld som häftar vid de heliga offer som Israels barn bär fram, alla deras heliga gåvor. Den ska ständigt sitta på hans panna så att Herren kan ta emot dem med glädje.

^39 (CZ) Du ska också väva tunikan i rutmönster av fint lingarn, och du ska göra en turban av fint lingarn och ett bälte i brokig väv. ⁴⁰ Också åt Arons söner ska du göra tunikor. Och du ska göra bälten åt dem och huvor till ära och prydnad. Detta ska du klä på din bror Aron och hans söner, ^41 (DA) och du ska smörja^[ay] dem och viga dem till präster^[az] och helga dem, så att de kan tjäna som präster åt mig.

⁴² Du ska göra byxor av linne åt dem för att skyla deras kön. De ska räcka från höfterna ner på låren. ⁴³ Aron och hans söner ska ha dem på sig när de går in i uppenbarelsetältet eller träder fram till altaret för att göra tjänst i helgedomen, så att de inte drar på sig skuld och drabbas av döden. Detta ska vara en evig stadga för honom och hans avkomlingar efter honom.

Föreskrifter om prästvigningen

29 ^(DB) Detta är vad du ska göra med dem för att helga dem till att bli mina präster: Ta en ungtjur och två baggar, felfria djur, ² osyrat bröd och osyrade kakor bakade med olja och osyrade tunnkakor smorda med olja. Av fint vetemjöl ska du baka dem. ³ Du ska lägga dem i samma korg och bära fram dem i korgen som en offergåva när du för fram tjuren och de båda baggarna.

^4 (DC) Sedan ska du föra fram Aron och hans söner till uppenbarelsetältets ingång och tvätta dem med vatten. ⁵ Du ska ta kläderna och sätta på Aron tunikan, efodkåpan, själva efoden och bröstskölden och fästa ihop efoden på honom med efodens skärp. ⁶ Du ska sätta turbanen på hans huvud och fästa det heliga diademet på turbanen. ⁷ Och du ska ta smörjelseoljan och hälla på hans huvud och smörja honom. ⁸ Hans söner ska du föra fram och sätta på dem tunikor. ⁹ Du ska spänna fast bälten på Aron och hans söner och sätta på dem huvor. Och de ska ha rätten till prästämbetet för evigt. Så ska du viga Aron och hans söner till präster.

^10 (DD) Du ska föra fram tjuren till uppenbarelsetältet, och Aron och hans söner ska lägga händerna på tjurens huvud. ¹¹ Sedan ska du slakta tjuren inför Herrens ansikte vid ingången till uppenbarelsetältet. ¹² Du ska ta av tjurens blod och stryka det med fingret på altarets horn. Men resten av blodet ska du hälla ut vid altarets fot. ^13 (DE) Du ska ta allt det fett som omsluter inälvorna, leverfettet och de båda njurarna med det fett som är på dem, och bränna det på altaret. ^14 (DF) Men tjurens kött och hud och hans tarminnehåll ska du bränna upp i eld utanför lägret. Det är ett syndoffer.

^15 (DG) Du ska ta den ena baggen, och Aron och hans söner ska lägga händerna på baggens huvud. ¹⁶ Sedan ska du slakta den och ta av dess blod och stänka det runt omkring på altaret.

¹⁷ Men själva baggen ska du stycka och tvätta inälvorna och fötterna och lägga dem på styckena och huvudet. ¹⁸ Och du ska bränna hela baggen på altaret. Det är ett brännoffer åt Herren, en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren.

^19 (DH) Därefter ska du ta den andra baggen, och Aron och hans söner ska lägga händerna på hans huvud. ²⁰ Och du ska slakta baggen och ta lite av blodet och stryka på Arons högra örsnibb, på hans söners högra örsnibb, på tummen på deras högra hand och på stortån på deras högra fot. Men resten av blodet ska du stänka runt omkring på altaret. ²¹ Och du ska ta något av blodet på altaret och av smörjelseoljan och stänka på Aron och hans kläder och på hans söner och deras kläder. Då blir Aron själv och hans kläder heliga, och även hans söner och deras kläder blir heliga.

²² Och du ska ta fettet på baggen, svansfettet och det fett som omsluter inälvorna, leverfettet och de båda njurarna med det fett som finns på dem och dessutom det högra lårstycket. Detta är prästvigningsbaggen. ²³ Du ska ta en rund brödkaka, en oljebrödskaka och en tunnkaka ur korgen med de osyrade bröden som står inför Herrens ansikte. ²⁴ Och du ska lägga allt detta i händerna på Aron och hans söner och lyfta det som ett lyftoffer^[ba] inför Herren. ²⁵ Sedan ska du ta det ur deras händer och bränna det på altaret, ovanpå brännoffret, till en ljuvlig doft inför Herrens ansikte. Det är ett eldsoffer åt Herren.

²⁶ Du ska ta bringan av Arons prästvigningsbagge och lyfta den som ett lyftoffer inför Herrens ansikte, och detta ska vara din del. ²⁷ Du ska helga lyftofferbringan och offergärdslåret, det som har lyfts och offrats som offergåva, de delar av prästvigningsbaggen som ska tillhöra Aron och hans söner. ^28 (DI) Aron och hans söner ska få detta av Israels barn som en rättighet för all framtid, för det är en offergåva. Det ska vara en gåva från Israels barn av deras gemenskapsoffer^[bb], deras gåva till Herren.

²⁹ Arons heliga kläder ska hans söner ha efter honom. Klädda i dem ska de bli smorda och vigda till sin tjänst. ³⁰ I sju dagar ska den av Arons söner som blir präst i hans ställe sätta på sig dessa kläder, när han går in i uppenbarelsetältet för att göra tjänst i helgedomen. ³¹ Du ska ta prästvigningsbaggen och koka köttet på en helig plats. ^32 (DJ) Baggens kött och brödet som är i korgen ska Aron och hans söner äta vid ingången till uppenbarelsetältet. ³³ De ska äta det som användes till att bringa försoning när de vigdes till präster och helgades, men ingen främmande får äta av det eftersom det är heligt. ³⁴ Om något av prästvigningsköttet eller brödet blir över till nästa morgon ska du bränna upp det i eld. Det får inte ätas, för det är heligt.

³⁵ I allt ska du göra med Aron och hans söner så som jag har befallt dig. I sju dagar ska deras prästvigning vara. ³⁶ Varje dag ska du offra en tjur som syndoffer till försoning och rena altaret genom att du bringar försoning för det. Och du ska smörja det för att helga det. ³⁷ I sju dagar ska du bringa försoning för altaret och helga det. Altaret blir då högheligt, och var och en som rör vid det blir helig.

Det dagliga offret

^38 (DK) Detta är vad du ska offra på altaret varje dag för all framtid: två årsgamla lamm. ³⁹ Det ena lammet ska du offra på morgonen och det andra i skymningen. ⁴⁰ Till det första lammet ska du offra en tiondels efa fint mjöl, begjutet med en fjärdedels hin^[bc] olja av stötta oliver och som dryckesoffer en fjärdedels hin vin. ⁴¹ Det andra lammet ska du offra i skymningen. Med likadant matoffer och dryckesoffer som på morgonen ska du offra det till en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren.

^42 (DL) Från släkte till släkte ska detta vara ert dagliga brännoffer inför Herrens ansikte vid ingången till uppenbarelsetältet. Där ska jag uppenbara mig för er och tala med dig. ^43 (DM) Där ska jag uppenbara mig för Israels barn och den platsen ska bli helgad genom min härlighet. ⁴⁴ Jag ska helga uppenbarelsetältet och altaret, och Aron och hans söner ska jag helga till präster åt mig. ^45 (DN) Jag ska bo mitt ibland Israels barn och vara deras Gud. ^46 (DO) Och de ska inse att jag är Herren deras Gud, som förde dem ut ur Egyptens land för att bo mitt ibland dem. Jag är Herren deras Gud.

Rökelsealtaret

30 ^(DP) Du ska göra ett altare att tända rökelse på. Av akacieträ ska du göra det. ² Det ska vara fyrkantigt, en aln långt och en aln brett, och två alnar^[bd] högt. Hornen ska göras i ett stycke med altaret. ³ Du ska överdra det med rent guld, både ovansidan och väggarna runt omkring, likaså hornen. Du ska också göra en kant av guld runt altaret. ⁴ Två ringar av guld ska du göra till det och sätta dem under kanten på två sidor. På två motsatta sidostycken ska du sätta dem som hållare för stänger, så att man kan bära altaret med dem. ⁵ Stängerna ska du göra av akacieträ och överdra dem med guld. ^6 (DQ) Du ska ställa altaret framför förhänget framför vittnesbördets ark. Det ska stå framför nådastolen som är ovanpå vittnesbördet, där jag ska uppenbara mig för dig.

⁷ Aron ska tända väldoftande rökelse på altaret^[be]. Varje morgon när han gör i ordning lamporna ska han tända rökelse. ⁸ Aron ska också tända rökelse när han sätter upp lamporna i skymningen. Detta ska vara det dagliga rökelseoffret inför Herrens ansikte från släkte till släkte. ^9 (DR) Ni ska inte låta någon främmande rökelse komma på det och inte heller brännoffer eller matoffer och ni ska inte utgjuta något dryckesoffer på det. ^10 (DS) En gång om året ska Aron bringa försoning^[bf] för altarets horn. Med blod från försoningssyndoffret ska han en gång om året bringa försoning för det, släkte efter släkte. Det är högheligt för Herren.

Lösepenningen

¹¹ Herren sade till Mose: ^12 (DT) När du räknar antalet av Israels barn som ska mönstras, ska var och en vid mönstringen ge åt Herren en lösepenning för sitt liv så att ingen straffdom drabbar dem vid mönstringen. ¹³ Var och en som tas upp bland de mönstrade ska ge en halv sikel^[bg] efter helgedomssikelns^[bh] vikt, sikeln räknad till tjugo gera^[bi], en halv sikel som offergåva åt Herren. ¹⁴ Var och en som tas upp bland de mönstrade, den som är tjugo år gammal eller mer, ska ge detta som en offergåva åt Herren. ¹⁵ Den rike ska inte ge mer och den fattige inte mindre än en halv sikel när ni ger offergåvan åt Herren som lösen för ert liv. ¹⁶ Du ska ta emot lösensumman från Israels barn och ge den till arbetet vid uppenbarelsetältet. Detta ska vara en påminnelse för Israels barn inför Herrens ansikte, att lösen betalas för era själar.

Kopparkaret

¹⁷ Herren sade till Mose: ^18 (DU) Du ska göra ett kar av koppar med en fotställning av koppar att användas till tvättning, och du ska ställa det mellan uppenbarelsetältet och altaret och hälla vatten i det. ¹⁹ Aron och hans söner ska tvätta sina händer och fötter med vatten från det. ²⁰ När de går in i uppenbarelsetältet ska de tvätta sig med vatten för att de inte ska dö, så även när de träder fram till altaret för att göra tjänst genom att tända eldsoffer åt Herren. ²¹ De ska tvätta sina händer och fötter för att inte dö. Detta ska vara en evig stadga för dem, för Aron själv och hans efterkommande från släkte till släkte.

Smörjelseoljan

²² Herren sade vidare till Mose: ²³ Ta kryddor av finaste slag: femhundra siklar flytande myrra, hälften så mycket doftande kanel, alltså tvåhundrafemtio siklar, tvåhundrafemtio siklar doftande kalmus, ²⁴ femhundra siklar kassia efter helgedomssikelns vikt och en hin^[bj] olivolja. ^25 (DV) Av detta ska du göra en helig smörjelseolja, en doftande blandning, en konstmässigt beredd salva. Det ska vara en helig smörjelseolja. ^26 (DW) Med denna olja ska du smörja uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark, ²⁷ bordet med alla dess tillbehör, ljusstaken med dess tillbehör, rökelsealtaret, ²⁸ brännofferaltaret med alla dess tillbehör och slutligen karet med dess fotställning. ²⁹ Du ska helga dessa föremål så att de blir högheliga. Och var och en som rör vid dem blir helig.

³⁰ Aron och hans söner ska du smörja och helga till präster åt mig. ³¹ Du ska säga till Israels barn: Detta ska vara min heliga smörjelseolja från släkte till släkte. ³² Smörj inte någon annan människas kropp med den och gör inte heller någon annan smörjelseolja med denna sammansättning. Helig är den, och helig ska den vara för er. ³³ Den som gör en sådan blandning och använder något av den på en obehörig ska utrotas ur sitt folk.

Rökelsen

^34 (DX) Herren sade till Mose: Ta väldoftande kryddor, stakte, sjönagel och galbanum^[bk] och dessutom rent rökelseharts, lika mycket av varje slag, ³⁵ och gör rökelse av dem, en konstmässigt beredd blandning, saltad^[bl], ren och helig. ^36 (DY) En del av den ska du stöta till pulver och lägga framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet, där jag ska uppenbara mig för dig. Höghelig ska den vara för er. ³⁷ Den rökelse ni gör med denna sammansättning får ni inte göra åt er själva. Den ska vara helig för dig inför Herren. ³⁸ Den som gör en sådan för att njuta av doften ska utrotas ur sitt folk.

Konsthantverkaren Besalel

31 Herren sade till Mose: ^2 (DZ) Se, jag har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam. ³ Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, ⁴ så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, ⁵ slipa stenar för infattning och snida i trä och utföra alla slags arbeten.

⁶ Och se, jag har gett honom Oholiab,^[bm] Ahisamaks son av Dans stam, till medhjälpare. Åt alla era konstnärligt begåvade män har jag gett vishet i hjärtat att utföra allt som jag har gett dig befallning om: ^7 (EA) uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark, nådastolen på den, alla tillbehör för uppenbarelsetältet, ⁸ bordet med dess tillbehör, ljusstaken av rent guld med alla dess tillbehör, rökelsealtaret, ⁹ brännofferaltaret med alla dess tillbehör, karet med dess fotställning, ¹⁰ de vävda kläderna och prästen Arons heliga kläder, hans söners prästkläder, ¹¹ smörjelseoljan och den väldoftande rökelsen till helgedomen. I allt ska de utföra sitt arbete så som jag har befallt dig.

Sabbaten

¹² Herren sade till Mose: ^13 (EB) Säg till Israels barn: Mina sabbater ska ni hålla, för de är ett tecken mellan mig och er från släkte till släkte, för att ni ska veta att jag är Herren som helgar er. ^14 (EC) Ni ska hålla sabbaten, för den är helig för er. Den som vanhelgar den ska straffas med döden, för var och en som på den dagen gör något arbete ska utrotas ur sitt folk. ^15 (ED) Sex dagar ska man arbeta, men den sjunde dagen är en sabbat för vila, helgad åt Herren. Var och en som utför något arbete på sabbatsdagen ska straffas med döden. ¹⁶ Israels barn ska hålla sabbaten och fira den släkte efter släkte som ett evigt förbund. ¹⁷ Den är ett evigt tecken mellan mig och Israels barn. För på sex dagar gjorde Herren himmel och jord, men på sjunde dagen upphörde han med sitt verk och vilade.

^18 (EE) När Gud hade talat färdigt med Mose på Sinai berg, gav han honom vittnesbördets två tavlor, tavlor av sten, skrivna med Guds finger.

Guldkalven

32 ^(EF) När folket såg att det dröjde innan Mose kom ner från berget, samlades de kring Aron och sade till honom: ”Kom och gör oss en gud, som ska gå framför oss. För vad som har hänt den där Mose som förde oss upp ur Egyptens land, det vet vi inte.”^{[bn] 2} Då sade Aron till dem: ”Ta guldringarna som era hustrur, era söner och era döttrar har i öronen och ge dem till mig.”

³ Då tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen och bar dem till Aron. ^4 (EG) Han tog emot guldet och formade det med en mejsel^[bo] och gjorde av det en gjuten^[bp] kalv^[bq]. Och de sade: ”Här är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land.” ⁵ När Aron såg det, byggde han ett altare framför den och utropade: ”I morgon är det en Herrens högtid.” ^6 (EH) Nästa dag steg de upp tidigt och offrade brännoffer och bar fram gemenskapsoffer. Folket satte sig för att äta och dricka och reste sig för att roa sig.^[br]

^7 (EI) Då sade Herren till Mose: ”Gå dit ner, för ditt folk som du har fört upp ur Egyptens land drar fördärv över sig. ⁸ De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem att gå. De har gjort sig en gjuten kalv som de har tillbett och offrat åt och sagt: ”Här är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land.” ⁹ Herren sade ytterligare till Mose: ”Jag har sett detta folk, och se, det är ett hårdnackat folk. ¹⁰ Låt mig nu vara, så att min vrede kan brinna mot dem och förtära dem. Dig ska jag göra till ett stort folk.”

^11 (EJ) Men Mose bönföll inför Herren sin Gud och sade: ”Herre, varför skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du har fört ut ur Egyptens land med stor kraft och stark hand? ^12 (EK) Varför skulle egyptierna få säga: Till deras olycka har han fört ut dem för att döda dem bland bergen och utrota dem från jordens yta? Vänd dig från din glödande vrede och ångra det onda du har i sinnet mot ditt folk. ^13 (EL) Kom ihåg Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, som du med ed vid dig själv har lovat: Jag ska göra era efterkommande lika talrika som stjärnorna på himlen, och hela det land som jag har talat om ska jag ge åt era efterkommande. De ska få det till arvedel för evigt.”

^14 (EM) Då ångrade Herren det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.

^15 (EN) Mose vände om och gick ner från berget med vittnesbördets två tavlor i händerna. Det var skrivet på tavlornas båda sidor, både på framsidan och på baksidan. ^16 (EO) Tavlorna var Guds verk och skriften var Guds skrift, inristad på tavlorna.

¹⁷ Josua hörde oväsendet när folket skrek, och han sade till Mose: ”Det hörs krigsrop i lägret.” ¹⁸ Men han svarade:

^19 (EP) När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen, upptändes hans vrede. Han kastade ifrån sig tavlorna och slog sönder dem nedanför berget. ^20 (EQ) Och han tog kalven som de hade gjort, brände den i eld, krossade den till stoft, strödde det i vattnet och lät Israels barn dricka^[bs] det. ²¹ Och Mose sade till Aron: ”Vad har folket gjort med dig, eftersom du har förlett dem att begå en så stor synd?” ²² Aron svarade: ”Var inte vred, herre! Du vet själv att folket är ont. ²³ De sade till mig: Gör oss en gud som kan gå framför oss, för vi vet inte vad som hänt med den där Mose som förde oss upp ur Egyptens land. ²⁴ Då sade jag till dem: Den som har guld ska ta av sig det. Och de gav det åt mig. Jag kastade det i elden, och ut kom denna kalv.”

²⁵ Mose såg att folket var lössläppt eftersom Aron hade släppt greppet om dem, till skadeglädje för deras fiender. ²⁶ Mose ställde sig i porten till lägret och ropade: ”Alla som tillhör Herren ska komma hit till mig!” Då samlades alla leviterna kring honom, ^27 (ER) och han sade till dem: ”Så säger Herren, Israels Gud: Alla ska spänna på sig svärdet och gå fram och tillbaka genom lägret från port till port och döda var och en sin bror, sin vän eller släkting.” ²⁸ Leviterna gjorde som Mose hade sagt, och på den dagen föll omkring tretusen män av folket. ²⁹ Och Mose sade: ”Invig er i dag^[bt] till Herrens tjänst, eftersom ni har stått emot era egna söner och bröder. Så ska han i dag ge er sin välsignelse.”

³⁰ Nästa dag sade Mose till folket: ”Ni har begått en stor synd. Jag ska nu stiga upp till Herren. Kanske jag kan bringa försoning för er synd.” ³¹ Mose gick tillbaka till Herren och sade: ”O, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. ^32 (ES) Men förlåt dem nu deras synd. Om inte, så utplåna mig ur boken som du skriver i.”

^33 (ET) Men Herren svarade Mose: ”Den som har syndat mot mig, honom ska jag utplåna ur min bok. ³⁴ Gå nu och för folket dit jag har sagt dig. Se, min ängel ska gå framför dig. Men när dagen för min straffdom kommer ska jag straffa dem för deras synd.”

³⁵ Och Herren slog folket för att de hade gjort kalven, den som Aron gjorde.

Uppbrott från Horebs berg

33 ^(EU) Herren sade till Mose: ”Bryt upp och dra härifrån, du själv och folket som du har fört upp ur Egypten, till det land som jag med ed lovade åt Abraham, Isak och Jakob, då jag sade: Åt din avkomma ska jag ge det. ^2 (EV) Jag ska sända en ängel framför dig och driva bort kananeerna, amoreerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna ^3 (EW) och föra dig till ett land som flödar av mjölk och honung. Jag ska inte själv gå upp med dig. Eftersom du är ett hårdnackat folk kunde jag då förgöra dig under vägen.” ⁴ När folket hörde det stränga talet blev de sorgsna, och ingen tog på sig sina smycken.

⁵ Och Herren sade till Mose: ”Säg till Israels folk: Ni är ett hårdnackat folk. Om jag bara för ett ögonblick gick med dig skulle jag förgöra dig. Men lägg nu av dig dina smycken så ska jag besluta vad jag ska göra med dig.” ⁶ Folket tog då av sig smyckena och var utan dem alltifrån vistelsen vid berget Horeb.

Uppenbarelsetältet

⁷ Mose tog tältet och slog upp det utanför lägret, långt ifrån lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga Herren måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret. ⁸ Så ofta Mose gick ut till tältet stod allt folket upp. Var och en ställde sig vid ingången till sitt tält och såg efter Mose tills han hade kommit in i tältet. ⁹ Varje gång Mose kom in i tältet sänkte molnstoden sig och blev stående vid ingången till tältet, och Herren talade med Mose. ¹⁰ När allt folket såg molnstoden stå vid ingången till tältet reste sig alla och bugade sig till marken, var och en vid ingången till sitt tält. ^11 (EX) Och Herren talade med Mose ansikte mot ansikte, som när en man talar med en annan. Sedan vände Mose tillbaka till lägret. Men hans tjänare Josua, Nuns son, som var en ung man, lämnade inte tältet.

Mose får se Herrens härlighet

¹² Mose sade till Herren: ”Se, du säger till mig: Led detta folk dit upp! Men du har inte låtit mig veta vem du vill sända med mig, fastän du har sagt: Jag känner dig vid namn och du har funnit nåd för mina ögon. ^13 (EY) Om jag nu har funnit nåd för dina ögon, så låt mig förstå dina vägar och lära känna dig, så att jag finner nåd för dina ögon. Och tänk på att detta folk är ditt folk.”

¹⁴ Herren sade: ”Min närvaro ska gå med dig och låta dig få ro.” ¹⁵ Han svarade: ”Om din närvaro inte går med ska du inte alls låta oss dra upp härifrån. ¹⁶ För hur skulle man kunna veta att jag och ditt folk har funnit nåd för dina ögon, om inte genom att du går med oss så att jag och ditt folk utmärks bland alla andra folk på jorden?” ¹⁷ Herren svarade Mose: ”Det du har begärt ska jag också göra, för du har funnit nåd för mina ögon och jag känner dig vid namn.”

¹⁸ Mose sade: ”Låt mig få se din härlighet.” ^19 (EZ) Han svarade: ”Jag ska låta all min godhet gå förbi framför dig och jag ska ropa ut namnet ’Herren’ inför dig. Jag ska vara nådig mot den jag vill vara nådig mot och förbarma mig över den jag vill förbarma mig över.^{[bu] 20 (FA)} Men mitt ansikte kan du inte få se, för ingen människa kan se mig och leva.” ²¹ Sedan sade Herren: ”Se, här är en plats nära intill mig. Ställ dig där på klippan. ²² När min härlighet går förbi ska jag ställa dig i en klyfta i klippan, och jag ska låta min hand vara över dig tills jag har gått förbi. ²³ Sedan ska jag ta bort min hand, och då ska du få se mig på ryggen. Men mitt ansikte kan ingen se.”

De nya stentavlorna

34 ^(FB) Herren sade till Mose: ”Hugg ut två stentavlor åt dig, likadana som de förra. På dem ska jag skriva samma ord som stod på de förra tavlorna, som du slog sönder. ² Var redo tidigt i morgon. Du ska då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på bergets topp för att möta mig där. ³ Ingen får komma upp tillsammans med dig, och ingen får visa sig på hela berget. Får och kor får inte heller beta framför berget.”

⁴ Mose högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och tidigt nästa morgon gick han upp på Sinai berg som Herren hade befallt honom. Han tog med sig de båda stentavlorna. ⁵ Då steg Herren ner i molnskyn och ställde sig^[bv] där nära intill honom och ropade ut Herrens namn. ^6 (FC) Och Herren gick förbi honom där han stod och ropade: ”Herren! Herren! – en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och stor i nåd och sanning. ^7 (FD) Han bevarar nåd mot tusenden och förlåter brott, synd och skuld, men låter ingen bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barn och barnbarn till tredje och fjärde led.”

⁸ Då böjde sig Mose hastigt ner mot jorden och tillbad. ⁹ Han sade: ”Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon, så må Herren gå mitt ibland oss, fastän det är ett hårdnackat folk. Och förlåt oss vår synd och skuld och gör oss till din arvedel.”

Förbundet förnyas

^10 (FE) Herren svarade: ”Se, jag sluter ett förbund: Inför hela ditt folk ska jag göra sådana under som inte har gjorts på hela jorden eller hos något folk. Och hela det folk som du är mitt ibland ska se Herrens gärning, för det som jag gör med dig är förunderligt stort. ¹¹ Rätta dig efter det jag i dag befaller dig. Se, jag ska driva bort amoreerna, kananeerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna för dig. ^12 (FF) Ta dig till vara för att sluta förbund med invånarna i det land dit du kommer, så att de inte blir till en snara för dig. ^13 (FG) I stället ska ni bryta ner deras altaren, krossa deras stoder och hugga ner deras asherapålar^[bw]. ^14 (FH) Du ska inte tillbe någon annan gud, för Herren heter Nitisk, en nitisk Gud är han. ^15 (FI) Du ska inte sluta något förbund med invånarna i landet, eftersom de trolöst håller sig till sina gudar och offrar åt dem. När de då inbjuder dig kommer du att äta av deras offer. ^16 (FJ) Du kommer också att ta deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar trolöst håller sig till sina gudar kommer de också att förleda dina söner att trolöst hålla sig till dem.

^17 (FK) Du ska inte göra några gjutna gudar åt dig.

^18 (FL) Du ska fira det osyrade brödets högtid. I sju dagar ska du äta osyrat bröd, så som jag har befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv. Det var i månaden Aviv som du drog ut ur Egypten.

^19 (FM) Allt som först kommer ut ur moderlivet är mitt, liksom allt förstfött av hankön bland din boskap, det må vara oxe eller får. ^20 (FN) Men ett förstfött åsneföl ska du lösa ut med ett lamm, och om du inte vill lösa ut det ska du krossa nacken på det. Varje förstfödd bland dina söner ska du lösa ut. Ingen ska träda fram inför mitt ansikte med tomma händer.

^21 (FO) Sex dagar ska du arbeta, men på sjunde dagen ska du vila. Också under plöjningstiden och skördetiden ska du ha vilodag.

^22 (FP) Du ska fira veckohögtiden^[bx] när du skördar det första vetet och bärgningshögtiden^[by] vid årets slut. ^23 (FQ) Tre gånger om året ska alla dina män träda fram inför Herren Gud, Israels Gud, ²⁴ för jag ska driva undan folk för dig och utvidga ditt område. Ingen ska stå efter ditt land, när du tre gånger om året drar upp för att träda fram inför Herren din Guds ansikte.

^25 (FR) Du ska inte offra blodet av mitt slaktoffer tillsammans med något som är syrat.

Påskhögtidens slaktoffer ska inte lämnas kvar över natten till morgonen.

^26 (FS) Det bästa av din marks förstlingsfrukter ska du föra till Herren din Guds hus.

Du ska inte koka en killing i mjölken från dess mor.”

^27 (FT) Herren sade till Mose: ”Skriv upp dessa ord åt dig, för i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel.” ^28 (FU) Och han blev kvar där hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta och dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio budorden^[bz].

Strålglansen från Moses ansikte

^29 (FV) När Mose sedan kom ner från Sinai berg och hade med sig vittnesbördets båda tavlor på vägen ner, visste han inte att hans ansiktes hy strålade^[ca] efter att han hade talat med Herren. ³⁰ Aron och alla Israels barn såg Mose, och se, hans ansiktes hy strålade. Och de var rädda för att komma nära honom. ³¹ Men Mose ropade till dem. Då vände Aron och församlingens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem. ³² Sedan kom alla Israels barn fram till honom, och han gav dem alla de bud som Herren hade sagt honom på Sinai berg.

^33 (FW) När Mose hade talat färdigt till dem hängde han en slöja för ansiktet^[cb]. ³⁴ Varje gång som Mose trädde fram inför Herrens ansikte för att tala med honom tog han av sig slöjan tills han gick ut igen. När han kom ut, talade han till Israels barn det som han fått befallning om. ³⁵ Och Israels barn såg att Moses ansikte strålade, och Mose hängde slöjan över ansiktet igen tills han gick in för att tala med Herren.

Regler för sabbaten

35 Mose samlade hela Israels församling och sade till dem: ”Detta är vad Herren har befallt er att göra. ^2 (FX) Under sex dagar ska ni utföra ert arbete, men den sjunde dagen ska vara helig för er, en Herrens sabbat för vila. Var och en som utför något arbete på den dagen ska dödas. ³ Ni ska inte göra upp eld på sabbaten, var ni än bor.”

Material till tabernaklet

⁴ Mose sade till hela Israels församling: ”Detta är vad Herren har befallt: ^5 (FY) Ta upp bland er en offergåva åt Herren. Var och en som har ett hjärta som är villigt till det ska bära fram denna offergåva åt Herren: guld, silver och koppar, ⁶ mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, fint lingarn och gethår, ⁷ rödfärgade fårskinn, tahasskinn, akacieträ, ⁸ olja till ljusstaken, kryddor till smörjelseoljan och till den väldoftande rökelsen ⁹ samt onyxstenar och infattningsstenar till efoden och bröstskölden.

¹⁰ Alla konstnärligt begåvade män bland er ska komma och tillverka allt det som Herren har befallt: ^11 (FZ) tabernaklet, dess tält och överdraget till det, dess hakar, brädor, tvärstänger, stolpar och fotstycken, ^12 (GA) arken med dess stänger, nådastolen och det täckande förhänget, ^13 (GB) bordet med dess stänger och alla tillbehör och skådebröden, ^14 (GC) ljusstaken med dess tillbehör och lampor, oljan till ljusstaken, ^15 (GD) rökelsealtaret med dess stänger, smörjelseoljan och den väldoftande rökelsen, draperiet för ingången till tabernaklet, ¹⁶ brännofferaltaret med det koppargaller som hör till det, stängerna och alla dess tillbehör, karet med dess fotställning, ¹⁷ omhängena till förgården, dess stolpar och fotstycken, draperiet för porten till förgården, ¹⁸ tabernaklets och förgårdens tältpluggar med deras tältlinor ¹⁹ samt kläderna till tjänsten i helgedomen, prästen Arons heliga kläder och hans söners prästkläder.”

Folkets offergåvor

²⁰ Israels hela församling gick då bort ifrån Mose.