Hesekiel 40-48

Svenska Folkbibeln 2015

SYNEN AV GUDSSTADEN (Kap 40-48)

40 ^(A) I det tjugofemte året av vår fångenskap, vid årets början, på tionde dagen i månaden,^[a] i det fjortonde året sedan staden hade blivit intagen, på just den dagen kom Herrens hand över mig, och han förde mig bort dit. ^2 (B) I syner från Gud förde han mig till Israels land och satte ner mig på ett mycket högt berg. På detta låg söderut något som liknade en stad. ^3 (C) Han förde mig dit, och se, där stod en man som såg ut att vara av koppar. Han hade ett snöre av linne^[b] i sin hand samt en mätstång, och han stod i porten. ^4 (D) Mannen sade till mig: ”Människobarn, se med dina ögon och hör med dina öron och lägg märke till allt som jag kommer att visa dig, för du har förts hit för att jag ska visa dig detta. Tala om för Israels hus allt du får se.”

Den östra porten

^5 (E) Och se, där var en mur runt omkring templet. Mätstången som mannen hade i sin hand var sex alnar lång^[c], och varje aln var en handsbredd längre än en vanlig aln. Han mätte murens bredd, den var en stång, och höjden, som också den var en stång. ⁶ Därefter gick han till en port som låg mot öster och steg uppför dess trappsteg. Han mätte portens ena tröskel, som var en stång bred, och sedan den andra tröskeln, som också var en stång bred. ⁷ Varje vaktkammare var en stång lång och en stång bred, och avståndet mellan vaktkamrarna var fem alnar. Tröskeln vid portens förhus på inre sidan var en stång. ⁸ Han mätte upp portens förhus på den inre sidan. Det var en stång. ⁹ Han mätte upp portens förhus. Det var åtta alnar, och pelarna var två alnar. Portens förhus låg på inre sidan.

¹⁰ Det fanns tre vaktkamrar på var sida i porten mot öster. Alla tre var lika stora, och pelarna på båda sidor var lika stora. ¹¹ Han mätte portöppningens bredd, den var tio alnar, och portens längd, den var tretton alnar. ¹² Framför vaktkamrarna fanns en mur som var en aln. En aln var också muren på motsatta sidan. Varje vaktkammare på båda sidorna var sex alnar. ¹³ Han mätte porten från den ena vaktkammarens tak till den andras. Den var tjugofem alnar bred, och dörr låg mot dörr. ¹⁴ Han mätte upp pelarna till sextio alnar. Fram till pelaren nådde förgården runt omkring portbyggnaden. ¹⁵ Avståndet mellan ingångsportens framsida och förhusets framsida vid den inre portöppningen var femtio alnar. ^16 (F) Det fanns gallerförsedda fönster till vaktkamrarna och till deras pelare invändigt i porten runt omkring och likaså i förhusen. Fönstren satt runt omkring invändigt, och pelarna var prydda med palmer^[d].

Den yttre förgården

¹⁷ Han förde mig till den yttre förgården, och jag såg att ett stengolv täckte den, och trettio tempelkamrar var uppbyggda på stengolvet. ¹⁸ Detta gick utefter portarnas sidoväggar, så att det motsvarade portarnas längd. Detta var det nedre stengolvet. ¹⁹ Sedan mätte han avståndet från den nedre portens framsida till den inre förgårdens yttersida. Det var hundra alnar både på östra sidan och på norra.

Den norra porten

²⁰ Sedan mätte han också längden och bredden på den port som låg mot norr på den yttre förgården. ²¹ Också den hade tre vaktkamrar på var sida samt pelare och förhus, lika stora som den förra portens. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred. ²² Fönstren, förhuset och palmdekorationerna i den var lika stora som i den port som låg mot öster, och man steg upp till den på sju trappsteg, och förhuset låg framför dessa. ²³ En port till den inre förgården fanns mitt emot denna port. Det var i norr som i öster, och han mätte avståndet från den ena porten till den andra. Det var hundra alnar.

Den södra porten

²⁴ Sedan förde han mig till södra sidan, och jag såg en port som vette åt söder. Han mätte dess pelare och ­förhus. De var lika stora som de and­ra. ²⁵ Det fanns fönster på den och på förhuset runt omkring, likadana som de andra fönstren. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred.

²⁶ Trappan dit upp utgjordes av sju trappsteg, och förhuset låg framför dessa. Den var på båda sidor prydd med palmer på sina pelare. ²⁷ En port till den inre förgården fanns också på södra sidan. Han mätte avståndet från den ena porten till den andra på södra sidan. Det var hundra alnar.

Portar till den inre förgården

²⁸ Sedan förde han mig till den inre förgården genom södra porten. Han mätte den södra porten, och den var lika stor som de andra. ²⁹ Vaktkamrar, pelare och förhus var lika stora som de andra, och den hade fönster liksom förhuset runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred. ³⁰ Runt omkring fanns förhus, tjugofem alnar långa och fem alnar breda. ³¹ Förhuset låg mot den yttre förgården, och pelarna var prydda med palmer. Uppgången till den utgjordes av åtta trappsteg.

³² Sedan förde han mig till den inre förgårdens östra sida och mätte porten där. Den var lika stor som de andra. ³³ Vaktkamrar, pelare och förhus var lika stora som de andra, och det fanns fönster på den och på förhuset runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred. ³⁴ Förhuset låg mot den yttre förgården, och pelarna var prydda med palmer på båda sidor. Uppgången till det utgjordes av åtta trappsteg.

³⁵ Sedan förde han mig till den norra porten och mätte den. Den var lika stor som de andra. ³⁶ Så var det också med vaktkamrarna, pelarna och förhuset, och det fanns fönster på den runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugofem alnar bred. ³⁷ Det stod pelare vid den yttre förgården, och de var prydda med palmer på båda sidor. Uppgången till den utgjordes av åtta trappsteg.

^38 (G) Det fanns en tempelkammare med ingång vid pelarna i portarna. Där skulle man skölja brännoffren. ³⁹ I portens förhus stod två bord på var sida, och på dem skulle man slakta brännofferdjuren, synd­offerdjuren och skuldofferdjuren. ⁴⁰ Vid den yttre sidovägg som låg norrut när man steg upp till portens ingång, stod två bord, och vid den andra sidoväggen på portens förhus stod också två bord. ⁴¹ Det stod fyra bord på varje sida vid portens sidoväggar, eller tillsammans åtta bord där offer­djuren skulle slaktas. ⁴² För brännoffret fanns det också fyra bord av huggna stenar, en och en halv aln långa, en och en halv aln breda och en aln höga. På dem skulle man lägga de redskap som man slaktade brännofferdjuren och slaktofferdjuren med. ⁴³ En handsbredd långa dubbelkrokar var fästa på husets insida runt omkring, och på borden skulle offerköttet läggas.

Rum för tempeltjänarna

⁴⁴ Utanför den inre porten fanns på den inre gården två tempelkamrar för sångarna. En låg vid den norra portens sidovägg med sin framsida åt söder, och den andra låg vid den östra portens sidovägg med sin framsida åt norr. ⁴⁵ Han sade till mig: ”Den tempelkammare som vetter åt söder är för de präster som förrättar tjänsten inne i huset. ^46 (H) Den tempelkammare som vetter åt norr är för de präster som förrättar tjänsten vid altaret, alltså för Sadoks söner, som är de av Levis avkomlingar som får träda fram till Herren för att tjänstgöra inför honom.”

⁴⁷ Han mätte förgården. Den var hundra alnar lång och hundra alnar bred, en liksidig fyrkant, och altaret stod framför templet.

Tempelbyggnaden

^48 (I) Sedan förde han mig till husets förhus, och han mätte förhusets pelare. De var fem alnar på varje sida, och var och en av de båda portdörrarna var tre alnar bred. ⁴⁹ Förhuset var tjugo alnar långt och elva alnar brett vid trappan som ledde ditupp. Vid dörrposterna stod en pelare på var sida.

41 Därefter förde han mig till tempelsalen, där han mätte pelarna. På båda sidor var de sex alnar breda – det var bredden på tabernaklet. ^2 (J) Ingången var tio alnar bred, och sidoväggarna vid ingången var fem alnar på vardera sidan. Sedan mätte han salens längd. Den var fyrtio alnar, och dess bredd var tjugo alnar.

³ Därefter gick han in i det innersta rummet, och han mätte pelarna vid ingången. De var två alnar, och ingången var sex alnar. Ingångens bredd var sju alnar. ^4 (K) Han mätte dess längd. Den var tjugo alnar, och dess bredd framför tempelsalen var tjugo alnar. Han sade till mig: ”Detta är det allra heligaste.”

^5 (L) Sedan mätte han tempelväggen. Den var sex alnar tjock, och sido­kamrarnas bredd var fyra alnar runt omkring hela byggnaden. ⁶ Sidokamrarna låg i tre våningar, den ena ovanpå den andra, trettio kamrar i varje våning. Och på den mur som sträckte sig innanför sidokamrarna runt omkring fanns avsatser som de vilade på, för i själva husväggen skulle de inte vara fastbyggda. ⁷ På så sätt blev sidokamrarna bredare ju högre de låg kring byggnaden. För templets kringbyggnad sträckte sig med övervåning ovanpå övervåning runt omkring byggnaden. Därför växte bredden inåt, allteftersom våningen låg högre upp. Från den nedersta våningen steg man upp i den översta genom den mellersta.

⁸ Jag såg att templet låg på en upphöjd sockel, som sträckte sig runtom. Sidokamrarnas grundvalar var nämligen en hel stång höga, sex alnar till kanten. ⁹ Ytterväggen till sidorummen var fem alnar tjock. Den öppna platsen mellan templets sidorum ¹⁰ och de andra rummen hade en bredd av tjugo alnar runt om hela templet. ¹¹ Ingångarna till sidokamrarna låg utåt den öppna platsen, en ingång mot norr och en ingång åt söder. Den öppna platsen var fem alnar bred runt omkring.

¹² Den byggnad som vette mot den avskilda tempelgården på väst­ra sidan var sjuttio alnar bred, och byggnadens mur var fem alnar tjock runt omkring och nittio alnar lång. ¹³ Sedan mätte han byggnaden. Den var hundra alnar lång. Tempelgården och byggnaden med murarna var tillsammans hundra alnar. ¹⁴ Bredden på templets framsida och tempelgården åt öster var tillsammans hundra alnar.

¹⁵ Han mätte också längden på den byggnad som låg invid tempelgården, på dess baksida, samt avsatserna på dess fasad åt båda sidor: De var hundra alnar.

Sedan mätte han tempelsalen, den inre delen och förhallen mot förgården, ¹⁶ trösklarna och gallerfönstren och gallerierna runtom i deras tre våningar. Framför tröskeln var det en panel av trä runtom, från golvet till fönstren, och fönstren var täckta. ¹⁷ Från platsen ovanför dörröppningen och ända till templets inre och yttre rum och på alla väggarna runtom i det inre och yttre rummet fanns det med jämna mellanrum ^18 (M) keruber och palmer. Varje palm stod mellan två keruber, och varje kerub hade två ansikten, ¹⁹ ett människoansikte åt palmen på ena sidan och ett lejonansikte åt palmen på andra sidan. Så var det runt hela huset. ²⁰ Från marken ända upp över ingången fanns bilder av keruber och palmer på templets väggar.

^21 (N) Tempelsalens dörröppning var fyrkantig, och framsidan av det heligaste hade samma utseende. ^22 (O) Altaret var av trä, tre alnar högt, och två alnar långt. Hörnen, skivan och si­dorna var av trä. Han sade till mig: ”Detta är det bord som ska stå inför Herrens ansikte.” ²³ Både tempelsalen och det heligaste hade två dörrar. ^24 (P) Varje dörr hade två dörrskivor, två vridbara dörrskivor. Den ena dörren hade två dörrskivor och den andra två. ²⁵ På dörrarna till tempelsalen fanns bilder av keruber och palmer liksom på väggarna. På förhusets framsida, utvändigt, låg ett trapphus av trä. ^26 (Q) Gallerförsedda fönster och palmer fanns på båda sidor av förhusets sidoväggar, likaså i husets sidokamrar och i trapphusen.

Templets omgivningar

42 Sedan fördes jag av mannen ut på den yttre förgården på den väg som går åt norr. Han ledde mig till den byggnad med tempelkamrar som låg mitt emot den avskilda tempelgården och mitt emot tempelbyggnaden norrut, ² till långsidan som mätte hundra alnar, med sin ingång i norr och bredden var femtio alnar. ^3 (R) Ut mot den tjugo alnar breda platsen på den inre förgården och ut mot stengolvet på den yttre förgården låg avsatserna på det ena husets främre vägg mitt emot avsatserna på det andra husets främre vägg i tre våningar. ⁴ Framför tempelkamrarna gick en tio alnar bred gång till den inre förgården, en väg om en aln^[e], och ingångarna låg mot norr.

⁵ Men de översta tempelkamrarna var mindre än de andra, för avsatserna på främre väggen tog mer utrymme från dem än från de nedersta och mellersta kamrarna i byggnaden. ⁶ Kamrarna låg nämligen i tre våningar och hade inga pelare så som förgårdarna hade. Därför blev den översta våningens kamrar mer indragna än den nedersta och den mellersta våningens. ⁷ En yttre skiljemur gick utmed tempelkamrarna mot den yttre förgården, framför tempelkamrarna, och den var femtio alnar lång. ⁸ Längden på tempelkammarbyggnaden mot den yttre förgården var femtio alnar, men åt templet till hundra alnar. ⁹ Nedanför dessa tempelkamrar fanns ingången från öster, när man ville komma till dem från den yttre förgården.

¹⁰ Förgårdens mur var som bredast mot öster, och där låg tempelkamrar mitt emot tempelgården och även mitt emot tempelbyggnaden. ¹¹ Framför kamrarna gick en gång, liksom vid tempelkamrarna på norra sidan, och dessa hade samma längd och bredd. Alla utgångar här var som där i fråga om dörrar och andra anordningar. ¹² Som det var med dörrarna på tempelkamrarna mot söder, så fanns också här en dörr vid vilken en väg började, den väg som följde skiljemuren österut, när man gick in i tempelkamrarna.

^13 (S) Sedan sade han till mig: ”De norra och södra tempelkamrarna som ligger mitt emot tempelgården ska vara de heliga tempelkamrar, där prästerna som får träda fram inför Herren ska äta det högheliga. Där ska de förvara det högheliga, såväl matoffer som syndoffer och skuldoffer, för det är en helig plats. ^14 (T) När prästerna har gått in, får de inte gå ut därifrån direkt till den yttre förgården, om de inte där har lämnat kvar de kläder som de har tjänstgjort i, eftersom dessa är heliga. Först när de har klätt sig i andra kläder får de gå ut på den plats som är för folket.”

¹⁵ När han nu hade avslutat mätningen av det inre tempelområdet, förde han mig ut till den port som låg mot öster. Där mätte han platsen runtom. ¹⁶ Han mätte med sin mätstång den östra sidan. Den var efter mätstången 500 stänger. ¹⁷ Därefter mätte han den norra sidan. Den var efter mätstången 500 stänger. ¹⁸ Så mätte han den södra sidan. Den var efter mätstången 500 stänger. ¹⁹ Han vände sig mot västra sidan och mätte med mätstången 500 stänger. ²⁰ Han mätte platsens fyra sidor. Den var omgiven av en mur. Platsens längd var 500 stänger och dess bredd 500 stänger. Den skulle skilja det heliga från det som inte var heligt.

Herrens härlighet kommer

43 Han förde mig till porten, den port som vette åt öster. ^2 (U) Och se, härligheten från Israels Gud kom från öster, och hans röst var som dånet av väldiga vatten, och jorden lystes upp av hans härlighet. ^3 (V) Den syn jag då såg var lik den jag såg när jag kom för att fördärva staden. Det var en syn lik den jag såg vid floden Kebar. Och jag föll ner på mitt ansikte.

⁴ Herrens härlighet kom in i templet genom den port som låg mot öster^[f]. ^5 (W) Och Anden lyfte mig upp och förde mig in på den inre förgården, och se, Herrens härlighet uppfyllde templet.

⁶ Då hörde jag någon tala till mig inifrån templet, medan en man stod bredvid mig. ^7 (X) Han sade till mig: ”Människobarn, detta är platsen för min tron, platsen för mina fötter, där jag vill bo ibland Israels barn för evigt. Och Israels hus ska inte mer orena mitt heliga namn, varken de själva eller deras kungar, genom sitt horeri och sina kungars döda kroppar och sina offerhöjder.

⁸ De som satte sin tröskel bredvid min tröskel och sin dörrpost bredvid min dörrpost, så att bara muren fanns mellan mig och dem, och som orenade mitt heliga namn med sina vidrigheter, dem har jag utrotat i min vrede. ⁹ Men nu måste de avlägsna sitt otuktiga liv och sina kungars döda kroppar från mig. Då ska jag bo ibland dem för alltid.

^10 (Y) Men du människobarn, förkunna nu för Israels hus om detta tempel så att de skäms för sina synder. Låt dem mäta byggnadsverket. ¹¹ Om de då skäms för allt som de har gjort, så upplys dem om och beskriv för deras ögon templets plan och inredning, med utgångar och ingångar, alla former och alla stadgar och lagar som gäller, så att de ger akt på hela dess form och alla lagar om det och följer dem. ¹² Så är lagen om templet: På toppen av berget ska hela området runt omkring vara högheligt. Detta är lagen om templet.

Altaret och dess invigning

^13 (Z) Dessa var måtten på altaret i ­alnar, varje aln var en handsbredd längre än en vanlig aln. Dess sockel var en aln hög och en aln bred, och kantlisten på ramen, runt omkring utmed kanten, var en fjärdedels aln hög. Detta var altarets underlag. ¹⁴ Avståndet från sockeln vid marken upp till den nedre avsatsen var två alnar, och bredden var en aln. Avståndet från den mindre avsatsen upp till den större var fyra alnar, och bredden var en aln. ¹⁵ Altarhärden var fyra alnar hög, och från altarhärden stod de fyra hornen upp. ¹⁶ Altarhärden var tolv alnar lång och tolv alnar bred, så att dess fyra sidor bildade en liksidig fyrkant. ¹⁷ Avsatsen var fjorton alnar lång och fjorton alnar bred utefter sina fyra sidor. Kanten runt omkring den var en halv aln, och dess sockel sträckte sig en aln runtom. Altarets trappsteg vette åt öster.

¹⁸ Då sade han till mig: ”Människo­barn, så säger Herren Gud: Detta är stadgarna angående altaret för den dag då det blir upprest, för att man ska offra brännoffer och stänka blod på det. ^19 (AA) Då ska du ge en ungtjur till syndoffer åt de levitiska prästerna, som är av Sadoks familj och som får träda fram till mig för att göra tjänst inför mig, säger Herren Gud. ^20 (AB) Och du ska ta av blodet och stryka på altarets fyra horn och på avsatsens fyra hörn och på kanten runtom. På det sättet ska du rena det och bringa försoning för det. ^21 (AC) Sedan ska du ta syndoffertjuren och bränna upp den utanför helgedomen på en bestämd plats som hör till tempel­området.

²² Nästa dag ska du föra fram en felfri bock till syndoffer, och man ska rena altaret med den på samma sätt som man renade det med tjuren. ²³ När du så har slutfört reningen, ska du föra fram en felfri ungtjur och en felfri bagge av småboskapen. ^24 (AD) Du ska föra fram dem inför Herren, och prästerna ska strö salt på dem och offra dem som brännoffer åt Herren.

^25 (AE) Under sju dagar ska du dagligen offra en bock till syndoffer. En ungtjur och en bagge av småboskapen, båda felfria, ska också offras. ^26 (AF) Under sju dagar ska man på detta sätt bringa försoning för altaret och rena det och inviga det. ^27 (AG) Men sedan dessa dagar har gått ska prästerna på åttonde dagen och i framtiden offra era brännoffer och gemenskapsoffer på altaret. Och jag ska då vara nådig mot er, säger Herren Gud.”

Det nya templets tjänare

44 Därefter förde han mig tillbaka mot helgedomens yttre port, den som vette åt öster. Den var nu stängd. ^2 (AH) Herren sade till mig: ”Denna port ska förbli stängd och inte mer öppnas, och ingen ska gå in genom den, för Herren, Israels Gud, har gått in genom den. Därför ska den vara stängd. ^3 (AI) Men fursten, eftersom han är furste, ska få sitta där och äta sitt bröd inför Herrens ansikte. Han ska då gå in genom portens förhus, och samma väg ska han gå ut igen.”

^4 (AJ) Sedan förde han mig genom norra porten till platsen framför huset. Jag fick då se hur Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus. Då föll jag ner på mitt ansikte. ⁵ Herren sade till mig: ”Människobarn, ge akt på och se med dina ögon och hör med dina öron allt som jag nu säger till dig om alla stadgar angående Herrens hus och om alla lagar som rör det. Lägg märke till ingången till huset och helgedomens alla utgångar. ^6 (AK) Säg till Israels hus, det upproriska: Så säger Herren Gud: Nu får det vara nog med alla era vidrigheter, ni av Israels hus. ^7 (AL) Ni har låtit främlingar med oomskuret hjärta och oomskuret kött komma in i min helgedom och vara där, så att mitt hus har blivit vanhelgat, medan ni bar fram min mat, fett och blod. Mitt förbund har därmed brutits, för att inte tala om alla era andra vidrigheter. ⁸ Ni har inte själva utfört tjänsten vid mina heliga föremål, utan ni har satt andra att göra tjänst åt er i min helgedom.

⁹ Så säger Herren Gud: Ingen främling med oomskuret hjärta och oomskuret kött får komma in i min helgedom, ingen av de främlingar som finns bland Israels barn. ¹⁰ Också de leviter som övergav mig när Israel for vilse, de som själva for vilse och övergav mig och följde sina avgudar, de måste bära sin missgärning. ¹¹ De ska i min helgedom svara för vakttjänstgöringen vid husets portar och annan tjänstgöring i huset. De ska slakta brännoffer och slaktoffer åt folket och ska stå inför dem och betjäna dem. ¹² Eftersom de betjänade dem inför deras avgudar och därmed var en orsak till synd för Israels folk, därför har jag svurit med upplyft hand, säger Herren Gud, att de ska få bära sin missgärning. ^13 (AM) De ska inte få komma mig nära för att tjäna som präster inför mig eller för att komma nära mina heliga föremål, de högheliga, utan de ska bära sin skam och de avskyvärda synder som de begått. ¹⁴ Jag ska låta dem sköta om tempelbyggnaden och utföra allt arbete i den och allt som där ska göras.

^15 (AN) Men de levitiska präster som tjänstgjorde vid min helgedom, nämligen Sadoks söner, när de andra israeliterna for vilse och gick bort ifrån mig, de ska få träda fram till mig för att göra tjänst inför mig. De ska stå inför mitt ansikte för att offra fett och blod åt mig, säger Herren Gud. ^16 (AO) De ska gå in i min helgedom, och de ska träda fram till mitt bord för att tjänstgöra inför mig och utföra vad som ska utföras åt mig. ^17 (AP) När de kommer in i den inre förgårdens portar, ska de ta på sig linnekläder. De får inte ha på sig något av ylle, när de gör tjänst i den inre förgårdens portar och inne i templet. ^18 (AQ) De ska ha huvudbonader av linne på huvudet och benkläder av linne runt höfterna. De får inte klä sig i något som gör att de svettas. ^19 (AR) När de sedan går ut på den yttre förgården, till folket på den yttre förgården, ska de ta av sig de kläder som de gjort tjänst i och lämna kvar dem i helgedomens tempelkamrar och klä sig i andra kläder, så att de inte gör folket heligt med sina kläder.

^20 (AS) De ska inte raka huvudet, men inte heller låta håret växa fritt utan klippa sitt huvudhår kort. ^21 (AT) Vin får ingen präst dricka när han har kommit in på den inre förgården. ^22 (AU) En änka eller en frånskild kvinna får han inte ta till hustru utan endast en jungfru av Israels släkt. Men han får ta en änka, om hon är änka efter en präst. ^23 (AV) De ska lära mitt folk att skilja mellan heligt och oheligt och undervisa dem om skillnaden mellan orent och rent. ^24 (AW) I rättstvister ska de uppträda som domare och ska döma efter mina bud. Mina lagar och stadgar ska de iaktta vid alla mina högtider, och mina sabbater ska de hålla heliga.

^25 (AX) Ingen av dem får orena sig genom att gå in till en död. Endast genom far eller mor, son eller dotter eller bror, eller genom en syster som inte har tillhört någon man får han orena sig. ^26 (AY) Men när han därefter har blivit ren, måste han vänta ytterligare sju dagar, ²⁷ och den dag, då han går in i helgedomen, på den inre förgården, för att göra tjänst i helgedomen, ska han bära fram ett syndoffer för sig, säger Herren Gud.

^28 (AZ) Detta ska vara deras arvedel, att jag själv är deras arvedel. Ni ska inte ge dem någon egendom i Israel, för jag själv är deras egendom. ^29 (BA) Matoffret, syndoffret och skuldoffret ska de äta, och allt tillspillogivet i Israel ska tillhöra dem. ^30 (BB) Det första av förstlingsfrukterna och alla slags offergåvor, vad ni än bär fram som offergåva, ska tillhöra prästerna. Det första av ert mjöl ska ni ge åt prästen, för att välsignelse ska vila över ditt hus. ^31 (BC) Inget självdött eller ihjälrivet djur får prästerna äta, vare sig fågel eller boskapsdjur.

Landets fördelning

45 ^(BD) När ni genom lottkastning fördelar landet, ska ni som offergåva åt Herren ge en helig del av landet. Denna del ska vara 25 000 alnar lång och 10 000 alnar bred^[g] och vara helig till hela sitt omfång runtom. ^2 (BE) Av denna ska man ta en liksidig fyrkant till helgedomen, 500 alnar i längd och 500 alnar i bredd, och till utmark runtom 50 alnar. ³ Av det heliga området ska du stycka av en del, 25 000 alnar i längd och 10 000 i bredd och där ska helgedomen, det allra heligaste, ligga. ^4 (BF) Detta är en helig del av landet, och den ska tillhöra prästerna som gör tjänst i helgedomen, dem som får träda fram för att göra tjänst inför Herren. Detta ska vara en plats åt dem för deras hus, men också en helig plats för helgedomen. ^5 (BG) Och ett stycke, 25 000 alnar i längd och 10 000 i bredd, ska förutom 20 tempelkamrar tillhöra leviterna, som gör tjänst i templet, som deras egendom. ^6 (BH) Åt staden ska ni ge ett område som är 5 000 alnar brett och 25 000 alnar långt och som gränsar till det heliga offergärdsområdet. Det ska tillhöra hela Israels hus.

^7 (BI) Fursten ska få ett område på båda sidor om det heliga offergärdsområdet och stadens egendom. Det ska gränsa till det heliga offergärds­området och stadens egendom, dels på västra sidan västerut, dels på östra sidan österut. I längd ska det motsvara en stamlotts utsträckning från västra gränsen till östra. ⁸ Detta ska vara hans egendom i Israel. Mina furstar ska då inte mer förtrycka mitt folk, utan de ska låta Israels hus få behålla sitt land såsom det fördelats till deras stammar.

^9 (BJ) Så säger Herren Gud: Nu får det vara nog, ni Israels furstar! Upphör med våld och förtryck och handla rätt och rättfärdigt. Driv inte längre mitt folk från hus och hem, säger Herren Gud. ^10 (BK) Riktig^[h] våg, riktigt efamått, riktigt batmått ska ni ha. ¹¹ Efan och batmåttet ska hålla samma mått^[i], så att batmåttet rymmer tiondelen av en homer liksom efan rymmer tiondelen av en homer, för efter homern ska man bestämma måtten. ^12 (BL) Sikeln ska innehålla tjugo gera. Tjugo siklar, tjugofem siklar och femton siklar^[j] ska minan innehålla hos er.

Offer och heliga dagar

¹³ Detta är den offergåva ni ska ge: En sjättedels efa av var homer^[k] vete och en sjättedels efa av var homer korn, ¹⁴ dessutom den föreskrivna gåvan av olja, som mäts i bat: En tiondels bat av var kor – som är ett mått på tio bat och lika med en homer. Tio bat utgör en homer. ¹⁵ Dessutom ska ni av småboskapen från Israels vattenrika betesmarker ge ett djur på varje tvåhundratal till matoffer, brännoffer och gemenskapsoffer för att bringa försoning åt folket, säger Herren Gud.

¹⁶ Allt folket i landet måste ge denna offergåva åt fursten i Israel. ¹⁷ Men fursten måste bära fram brännoffer, matoffer och dryckesoffer på högtiderna, nymånaderna och sabbaterna, vid alla Israels högtidsdagar. Han ska skaffa fram syndoffer, matoffer, brännoffer och gemenskapsoffer för att bringa försoning åt Israels hus.

^18 (BM) Så säger Herren Gud: På första dagen i första månaden ska du ta en felfri ungtjur och rena helgedomen. ¹⁹ Prästen ska ta lite av syndoffrets blod och stryka på templets dörrposter och på altaravsatsens fyra hörn och på dörrposten till den inre förgårdens port. ^20 (BN) Så ska du göra också på sjunde dagen i månaden, för den som av misstag eller av okunnighet har syndat. På detta sätt ska ni bringa försoning för templet.

^21 (BO) På fjortonde dagen i första måna­den ska ni fira påskhögtid. I sju dagar ska ni hålla högtid, och ni ska då äta osyrat bröd. ^22 (BP) På den dagen ska fursten för sig själv och för allt folket i landet offra en tjur till syndoffer. ²³ Men under högtidens sju dagar ska han varje dag som brännoffer åt Herren offra sju tjurar och sju baggar, alla felfria, och dagligen en bock som syndoffer. ^24 (BQ) Som matoffer ska han offra en efa till varje tjur och en efa till varje bagge och en hin olja^[l] till varje efa. ^25 (BR) På femtonde dagen i sjunde månaden och under högtidens sju dagar ska han bära fram likadana offer, likadana syndoffer, brännoffer och matoffer och lika mycket olja.

Furstens offer

46 Så säger Herren Gud: Den inre förgårdens port, den som vetter åt öster, ska vara stängd under de sex arbetsdagarna, men på sabbatsdagen ska den öppnas. Likaså ska den öppnas på nymånadsdagen. ^2 (BS) Då ska fursten utifrån gå in genom portens förhus och ställa sig vid portens dörrpost. Prästerna ska förrätta hans brännoffer och hans gemenskapsoffer, och han ska tillbe på portens tröskel och sedan gå ut. Men porten ska inte stängas förrän på kvällen. ³ Folket i landet ska på sabbater och nymånader tillbe inför Herren vid ingången till samma port.

⁴ Brännoffret som fursten ska bära fram åt Herren på sabbatsdagen ska utgöras av sex felfria lamm och en felfri bagge. ^5 (BT) Som matoffer ska han bära fram en efa till baggen och till lammen så mycket han vill ge som matoffer, och till varje efa ska han offra en hin olja.

^6 (BU) På nymånadsdagen ska han bära fram en felfri ungtjur, sex lamm och en bagge, alla felfria. ⁷ Som matoffer ska han offra en efa till tjuren och en efa till baggen och till lammen så mycket han vill ge, och till varje efa ska han offra en hin olja. ^8 (BV) När fursten vill gå in, ska han gå genom portens förhus, och samma väg ska han gå ut igen.

⁹ När folket i landet kommer inför Herrens ansikte vid högtiderna, ska den som har gått in genom norra porten för att tillbe gå ut genom södra porten, och den som har gått in genom södra porten ska gå ut genom norra porten. Ingen ska gå tillbaka genom samma port som han har kommit in genom, utan han ska gå ut genom den motsatta. ¹⁰ När de går in ska fursten gå in tillsammans med dem. När de går ut ska de gå ut samtidigt.

^11 (BW) Vid fester och högtider ska matoffret vara en efa till varje tjur och en efa till varje bagge och till lammen så mycket han vill ge, samt en hin olja till varje efa. ¹² När furs­ten vill offra ett frivilligt offer, vare sig det är ett brännoffer eller ett gemenskapsoffer som frivilligt offer åt Herren, ska man öppna för honom den port som vetter åt öster, och han ska offra sitt brännoffer och sitt gemenskapsoffer så som han brukar göra på sabbatsdagen. Därefter ska han gå ut, och man ska stänga porten efter honom.

Det dagliga offret

^13 (BX) Varje dag ska du som brännoffer åt Herren bära fram ett felfritt årsgammalt lamm. Du ska offra ett sådant varje morgon. ¹⁴ Till det ska du varje morgon som matoffer bära fram en sjättedels efa samt en tredjedels hin^[m] olja för att fukta mjölet. Detta matoffer åt Herren ska vara en bestående stadga och gälla för alltid. ¹⁵ De ska offra lammet och matoffret och oljan varje morgon som ständigt ­brännoffer.

Bestämmelser för fursten

¹⁶ Så säger Herren Gud: Om fursten ger någon av sina söner en gåva av sin arvedel, ska det tillhöra hans söner. Det är deras egendom som arv. ^17 (BY) Men om han ger en gåva av sin arvedel åt någon av sina tjänare, ska den tillhöra tjänaren fram till friåret^[n]. Då ska den återgå till fursten. Hans arv tillhör endast hans söner. Dem ska det tillhöra.

^18 (BZ) Fursten får inte ta något av folkets arvedel så att han tränger ut dem från deras egendom. Endast av sin egen egendom ska han låta sina söner ärva, för att ingen av mitt folk ska trängas undan från den egendom som är hans.”

Platserna där offren tillreds

¹⁹ Han förde mig genom den ingång som låg vid sidan om porten till de heliga tempelkamrar som var bestämda för prästerna och som ­vette åt norr, och jag såg att det fanns en plats längst in mot väster. ²⁰ Han sade till mig: ”Detta är den plats där präst­erna ska koka skuldoffret och syndoffret och där de ska baka matoffret för att inte behöva bära ut det på den yttre förgården och därmed göra folket heligt.”

²¹ Därefter förde han mig ut på den yttre förgården och lät mig gå fram till förgårdens fyra hörn, och jag såg då att i vart och ett av förgårdens hörn fanns en gård. ²² I förgårdens fyra hörn fanns kringbyggda gårdar, fyrtio alnar långa och trettio alnar breda^[o]. De fyra hörngårdarna var lika stora. ²³ Runt omkring dem gick en mur, runt omkring alla fyra, och nertill i muren runt omkring hade man inrättat eldstäder för kokning. ^24 (CA) Han sade till mig: ”Detta är de kök där templets tjänare ska koka folkets slaktoffer.”

Tempelkällan

47 ^(CB) Sedan förde han mig tillbaka till husets ingång, och där fick jag se vatten rinna fram^[p] under husets tröskel på östra sidan, för husets framsida låg mot öster, och vattnet flöt ner under husets södra sida, söder om altaret. ² Sedan förde han mig ut genom norra porten och ledde mig fram på en yttre väg till den yttre porten, den som vette åt öster. Där fick jag se vatten välla fram från den södra sidan.

³ Sedan gick mannen med ett mät­snöre i handen ett stycke mot öster och mätte upp tusen alnar och lät mig gå genom vattnet, och det räckte mig till vristen. ⁴ Sedan mätte han upp ytterligare tusen alnar och lät mig där gå genom vattnet, och det räckte mig till knäna. Ännu en gång mätte han upp tusen alnar och lät mig gå genom vattnet som då räckte mig till höfterna. ⁵ Ytterligare en gång mätte han upp tusen alnar, och nu var det en ström som jag inte kunde vada över. Vattnet gick så högt att man måste simma. Det var en ström som man inte kunde komma över.

⁶ Han sade till mig: ”Har du sett det, du människobarn?” Sedan förde han mig tillbaka upp på flodens strand. ⁷ När jag kom tillbaka, såg jag många träd längs stränderna på båda sidor om floden. ⁸ Då sade han till mig: ”Detta vatten rinner fram mot den östra delen av landet och flyter ner över Hedmarken och sedan ut i havet^[q]. Vattnet som bröt fram rinner till havet, och vattnet blir då sunt.

⁹ Överallt dit den dubbla strömmen kommer upplivas alla levande varelser som rör sig i stim. Och fiskarna blir där mycket talrika, för när detta vatten kommer dit blir vattnet sunt, och allt får liv där strömmen rinner fram.

¹⁰ Fiskare ska stå utmed den från En-Gedi^[r] ända till En-Eglajim, och hela den sträckan ska vara som ett enda fiskeläge. Det ska där finnas fiskar av olika slag och i stor mängd alldeles som i Stora havet^[s]. ¹¹ Men de gölar och dammar som finns där blir inte sunda utan ska tjäna till salt­beredning. ^12 (CC) Och vid strömmens båda stränder ska alla slags fruktträd växa upp. Deras löv ska inte vissna och deras frukt ska inte ta slut. Varje månad ska träden bära ny frukt, för deras vatten kommer från helge­domen. Deras frukter ska tjäna till föda och deras löv till läkedom.

Det heliga landets gränser

^13 (CD) Så säger Herren Gud: Dessa är de gränser efter vilka ni ska utskifta landet som arvedel åt Israels tolv stammar. Josef ska ha två lotter. ^14 (CE) Ni ska få det till arvedel, den ena stammen såväl som den andra. Därför att jag med upplyft hand lovade att ge det åt era fäder ska detta land bli er arvedel.

^15 (CF) Detta ska vara landets gräns på norra sidan: Från Stora havet längs Hetlonsvägen, där vägen går till Sedad, ¹⁶ Hamat, Berota, Sibrajim, som ligger mellan Damaskus och Hamats områden, det mellersta Haser, som ligger vid Havrans gräns. ¹⁷ Så ska gränsen gå från havet till Hasar-Enon vid Damaskus gräns och vidare allt längre norrut upp mot Hamats gräns. Detta är norra sidan.

¹⁸ På östra sidan ska gränsen börja mellan Havran och Damaskus och gå mellan Gilead och Israels land och utgöras av Jordan. Från nordgränsen neråt till det östra havet, ska ni mäta ut den. Detta är östra sidan.

^19 (CG) På sydsidan ska gränsen gå från Tamar till Meribots vatten vid Kadesh, längs bäckfåran^[t] fram till Stora havet. Detta är den södra gränsen. ²⁰ På västra sidan ska gränsen utgöras av Stora havet och gå från sydgränsen till en punkt mitt emot det ställe där vägen går till Hamat. Detta är västra sidan.

²¹ Ni ska utskifta detta land åt er efter Israels stammar. ^22 (CH) Ni ska dela ut det genom lottkastning till arvedel åt er själva och åt främlingarna, som bor och föder barn ibland er. De ska vara för er så som infödda bland Israels barn. De ska med er få arvslott bland Israels stammar. ²³ I den stam där främlingen bor ska ni ge honom hans arvedel, säger Herren Gud.

Fördelningen av landet

48 ^(CI) Detta är namnen på stammarna:

Vid norra gränsen längs efter Het­lonsvägen, där vägen går till Hamat, vidare bort mot Hasar-Enan – med Damaskus gräns i norr och längs med Hamat – där ska Dan ha en lott, så att hela sträckan från östra sidan till västra tillhör honom.

² Närmast Dans område ska Asher ha en lott från östra sidan till västra.

³ Närmast Ashers område ska Naf­tali ha en lott från östra sidan till västra.

⁴ Närmast Naftalis område ska Ma­nasse ha en lott från östra sidan till västra.

⁵ Närmast Manasses område ska Ef­raim ha en lott från östra sidan till västra.

⁶ Närmast Efraims område ska Ru­ben ha en lott från östra sidan till västra.

⁷ Närmast Rubens område ska Juda ha en lott från östra sidan till västra.

^8 (CJ) Närmast Juda område ska från östra sidan till västra sidan det område sträcka sig som ni ska ge som gåva till Herren. Ni ska som gåva ge 25 000 alnar i bredd och lika mycket i längd som en stamlott från östra till västra sidan. Helgedomen ska ligga där i mitten. ⁹ Det område ni ger som gåva åt Herren ska vara 25 000 alnar i längd och 10 000 i bredd.

¹⁰ Av detta heliga område som ni ger som gåva ska ett stycke tillhöra prästerna, i norr 25 000 alnar, i väster 10 000 alnar i bredd, i öster likaså 10 000 alnar i bredd och i söder 25 000 i längd, och Herrens helgedom ska ligga där i mitten. ^11 (CK) Det ska tillhöra prästerna, dem av Sadoks söner som har blivit helgade och som har gjort tjänst åt mig och som inte for vilse som leviterna gjorde när de andra israeliterna for vilse. ¹² Därför ska en särskild del av den offergåva som avstyckats från landet tillhöra dem som ett högheligt område invid leviternas. ^13 (CL) Men leviterna ska få ett område som motsvarar prästernas, i längd 25 000 alnar och i bredd 10 000, längden överallt 25 000 och bredden 10 000. ¹⁴ De får inte sälja eller byta bort något av det. De får heller inte på annat sätt överlåta det bästa av landet åt någon annan, för det är helgat åt Herren.

^15 (CM) Men de 5 000 alnar som blir över på bredden invid de 25 000 ska vara en allmänning för staden, dels att bo på, dels som utmark. Och staden ska ligga där i mitten. ¹⁶ Detta är stadens mått: Norra sidan 4 500 alnar, södra sidan 4 500, på östra sidan 4 500 och västra sidan 4 500.^[u]

¹⁷ Staden ska ha en utmark som norrut sträcker sig 250 alnar, söder­ut 250, österut 250 och västerut 250 alnar. ¹⁸ Det som återstår av marken längs det heliga området blir 10 000 alnar österut och 10 000 västerut, och det sträcker sig utmed det heliga området. Avkastningen av detta område ska tjäna till föda åt stadens invånare. ¹⁹ Stadens arbetare från Israels alla stammar ska bruka det. ^20 (CN) Hela den del som ni ska avskilja ska vara 25 000 alnar långt och 25 000 brett och bilda en fyrkant. Ni ska överlämna denna heliga gåva till staden som dess egendom.

^21 (CO) Fursten ska få vad som blir över på båda sidor om det heliga området och stadens område. Det gäller marken fram till det 25 000 alnar breda heliga området, ända till östra gränsen, och likaså västerut marken fram till det 25 000 alnar breda området, ända till västra gränsen. Båda dessa områden som går parallellt med stam­lotterna ska tillhöra fursten. Det heliga området med helgedomen ska ligga mitt emellan dem. ²² Från leviternas område och från stadens område, som ligger mitt emellan furs­tens områden, ska det som ligger mellan Juda sydgräns och Benjamins nordgräns tillhöra fursten.

²³ Sedan följer de återstående stammarna. Först ska Benjamin ha en lott, från östra sidan till västra.

²⁴ Närmast Benjamins område ska Simeon ha en lott, från östra sidan till västra.

²⁵ Närmast Simeons område ska Isaskar ha en lott, från östra sidan till västra.

²⁶ Närmast Isaskars område ska Sebulon ha en lott, från östra sidan till västra.

²⁷ Närmast Sebulons område ska Gad ha en lott, från östra sidan till västra.

^28 (CP) Närmast Gads område, på dess södra sida, ska gränsen gå från Tamar över Meribas vatten vid Kadesh och vidare till bäckfåran fram till Stora havet.

²⁹ Detta är det land som ni genom lottkastning ska fördela till arvedel åt Israels stammar.

Detta ska vara deras stamlotter, säger Herren Gud.

³⁰ Följande utgångar ska staden ha: På norra sidan ska den mäta 4 500 alnar, ^31 (CQ) och av stadens portar, uppkallade efter Israels stammar, ska tre ligga i norr: Den första är Rubens port, den andra Juda port och den tredje Levi port. ³² På östra sidan ska den också mäta 4 500 alnar, och ha tre portar: Den första är Josefs port, den andra Benjamins port och den tredje Dans port. ³³ På samma sätt ska också den södra sidan hålla ett mått på 4 500 alnar och ha tre portar: Den första Simeons port, den andra Isaskars port, den tredje Sebulons port. ³⁴ Västra sidan ska mäta 4 500 alnar och ha tre portar: Den första är Gads port, den andra Ashers port, den tredje Naftalis port.

^35 (CR) Runtom ska staden mäta 18 000 alnar, och för all framtid ska dess namn vara: Herren är här.