Jesaja 49-57

Svenska Folkbibeln 2015

        lyssna, ni folk
        som bor i fjärran!
    Herren kallade mig
        redan i moderlivet,
    han nämnde mitt namn
        redan i min mors sköte.
^2 (B) Han gjorde min mun
        till ett skarpt svärd^[a]
    och gömde mig
        i skuggan av sin hand.
    Han gjorde mig till en vass pil
        och dolde mig i sitt koger.
^3 (C) Han sade till mig:
    "Du är min tjänare, Israel,
        genom dig
            vill jag förhärliga mig."
⁴ Men jag tänkte:
    "Förgäves har jag ansträngt mig,
        utan nytta förbrukat min kraft.
    Men min rätt är hos Herren
        och min lön hos min Gud."

⁵ Och nu säger Herren,
    han som från moderlivet
        formade mig till sin tjänare
    för att föra Jakob tillbaka till honom
        så att Israel samlas hos honom,
    för jag är ärad i Herrens ögon
        och min Gud är min styrka –
^6 (D) han säger: Det är för lite
        att du bara är min tjänare
    som upprättar Jakobs stammar
        och för tillbaka de bevarade
            av Israel.
    Jag ska sätta dig
        till ett ljus för hednafolken,
    för att du ska bli min frälsning
        ända till jordens yttersta gräns.^[b]
7 (E) Så säger Herren,
        Israels återlösare, hans Helige,
    till honom som är föraktad
        av varje själ,
    till honom som är avskydd
        av folken,
    till honom som är
        härskares tjänare:
    Kungar ska se det och resa sig,
        furstar ska se det och tillbe
    eftersom Herren är trofast,
        Israels Helige
            som har utvalt dig.

^8 (F) Så säger Herren:
    Jag bönhör dig i nådens tid,
        jag hjälper dig
            på frälsningens dag.
    Jag ska bevara dig
        och göra dig till ett förbund
            för folket,
    för att upprätta landet
        och fördela
            de förödda arvslotterna,^[c]
9 (G) för att säga till de fångna: "Kom ut",
    och till dem som sitter i mörkret:
        "Visa er!"
    De ska finna bete längs vägarna,
        betesmark på alla kala höjder.
^10 (H) De ska varken hungra eller törsta,
    ökenhettan och solen
        ska inte skada dem,
    för deras förbarmare ska leda dem
        och föra dem till vattenkällor.^[d]
11 Jag ska göra alla mina berg
        till jämna vägar,
    och mina banade vägar
        ska byggas höga.
^12 (I) Se, där kommer de fjärran ifrån,
    några från norr
        och andra från väster,
    några från sineernas land^[e].
^13 (J) Jubla, ni himlar,
    och gläd dig, du jord,
        brist ut i jubel, ni berg,
    för Herren tröstar sitt folk
        och förbarmar sig
            över sina betryckta.

^22 (O) Så säger Herren Gud:
    Se, jag ska lyfta min hand till folken,
        resa mitt baner för hednafolken.
    Då ska de komma
        med dina söner i sin famn
    och bära dina döttrar på sina axlar.
^23 (P) Kungar ska vara dina barns vårdare
        och furstinnor dina ammor.
    De ska falla ner för dig
        med ansiktet mot jorden
            och slicka stoftet vid dina fötter.
    Och du ska inse att jag är Herren,
        och att de som hoppas på mig
            inte kommer på skam.

^24 (Q) Kan man ta bytet från den starke
    eller rycka fångarna från tyrannen^[h]?
^25 (R) Ja, så säger Herren:^[i]
    Den starkes fångar
        ska tas ifrån honom,
            bytet ryckas från tyrannen.
    Jag ska själv strida
        mot dina motståndare,
    jag ska själv rädda dina barn.
^26 (S) Jag ska låta dina förtryckare
        äta sitt eget kött
    och bli druckna av sitt eget blod,
        som av sött vin.
    Då ska allt levande förstå
        att jag, Herren, är din Frälsare,
    att Jakobs Mäktige
        är din återlösare.

    Var finns er mors
            skilsmässobrev
        som jag förskjutit henne med?
    Eller till vilken
        av mina fordringsägare
            har jag sålt er^[j]?
    Se, för era missgärningar
        blev ni sålda,
    och för era brott
        blev er mor förskjuten.
^2 (U) Varför var ingen där när jag kom?
    Varför svarade ingen
        när jag ropade?
    Är min arm för kort
        för att friköpa er,
    eller har jag ingen kraft
        till att rädda?
    Se, genom min befallning
        torkar jag ut havet
            och gör strömmar till öken.
    Deras fiskar ruttnar
        av brist på vatten och dör av törst.
^3 (V) Jag klär himlen i mörker
    och ger den sorgdräkt att bära.

^4 (W) Herren Gud har gett mig
        en tunga med lärdom,
    så att jag förstår att hjälpa den trötte
        med mina ord.
    Han väcker varje morgon mitt öra,
        väcker det till att lyssna
            som lärjunge.
^5 (X) Herren Gud har öppnat mitt öra,
    och jag har inte varit upprorisk,
        jag har inte dragit mig undan.
^6 (Y) Jag höll fram min rygg
        åt dem som slog mig
    och mina kinder
        åt dem som ryckte ut
            mina skäggstrån.
    Jag dolde inte mitt ansikte
        för hån och spott.^[k]

⁷ Herren Gud ska hjälpa mig,
        därför behöver jag inte skämmas,
    därför gör jag mitt ansikte
        hårt som sten.
    Jag vet att jag inte kommer på skam.
^8 (Z) Den som förklarar mig rättfärdig
        är nära.
    Vem vill då gå till rätta med mig?
        Låt oss träda fram tillsammans.
    Vem är min motpart?
        Låt honom komma fram till mig.
^9 (AA) Se, Herren Gud kommer
    att hjälpa mig.
        Vem ska då döma mig skyldig?
    De ska alla slitas ut som kläder,
        mal ska förtära dem.

¹⁰ Vem bland er fruktar Herren
        och hör hans tjänares röst?
    Även om han vandrar i mörkret
        och inte ser någon ljusning,
    ska han förtrösta på Herrens namn
        och stödja sig på sin Gud.
¹¹ Men se, alla ni som tänder eld
    och omger er
        med brinnande pilar,
    vandra ni i lågorna från er eld
        bland de brinnande pilar ni tänt!
    Av min hand ska detta drabba er:
        ni ska ligga i plågor.

    ni som strävar
        efter rättfärdighet,
            ni som söker Herren!
    Se på klippan ni är uthuggna ur
        och på gruvan ni grävts fram ur.
^2 (AB) Se på er fader Abraham
        och på Sara som födde er.
    För jag kallade honom
        när han ännu var ensam,
    och jag välsignade
        och förökade honom.
^3 (AC) Ja, Herren tröstar Sion,
    han ser med medlidande
        på alla dess ruiner.
    Han gör dess öken lik Eden,
        dess ödemark
            lik Herrens lustgård.
    Fröjd och glädje ska höras därinne,
        tacksägelse och lovsångsljud.

^4 (AD) Hör på mig, du mitt folk,
        lyssna till mig, du mitt folkslag^[l],
    för från mig ska undervisning gå ut,
        jag ska sätta min rätt
            till ett ljus för folken.
^5 (AE) Min rättfärdighet är nära,
    min frälsning är på väg,
        och mina armar ska döma folken.
    Kustländerna väntar på mig
        och hoppas på min arm.
^6 (AF) Lyft er blick till himlen
        och se på jorden därnere,
    för himlen ska försvinna som rök
        och jorden nötas ut
            som en klädnad.
        Dess invånare ska dö som mygg.
    Men min frälsning
        ska bestå för evigt,
    min rättfärdighet ska inte brytas ner.

^7 (AG) Hör på mig,
        ni som känner rättfärdigheten,
    du folk som har min undervisning
        i ditt hjärta.
    Var inte rädda för människors hån,
        frukta inte deras förolämpningar,
^8 (AH) för mal ska förtära dem
    som en klädnad,
        mott ska äta dem som ylle.
    Men min rättfärdighet
        ska bestå för evigt,
    min frälsning från släkte till släkte.

^9 (AI) Vakna, vakna, klä dig i kraft,
        du Herrens arm!
    Vakna som i forna dagar,
        i gångna tider.
    Var det inte du
        som högg Rahab^[m] i bitar,
            som genomborrade draken?
^10 (AJ) Var det inte du
    som torkade ut havet,
        det stora djupets vatten,
    och gjorde havsdjupen till en väg
        där de återlösta kunde gå fram?
^11 (AK) Så ska Herrens friköpta vända hem
        och komma till Sion med jubel.
    Evig glädje ska kröna
        deras huvuden,
    de ska få fröjd och glädje,
        men sorg och suckan ska fly.

^12 (AL) Jag, jag är den som tröstar er.
    Vem är då du, att du fruktar
        människor som ska dö,
    människobarn som torkar
        som gräs,
^13 (AM) att du glömmer Herren din Skapare
        som har spänt ut himlen
            och lagt jordens grund,
    att du ständigt dagen lång
        är rädd för förtryckarens vrede,
            när han är redo att fördärva?
    Var är nu förtryckarens vrede?
¹⁴ Snart blir fången fri.
    Han ska inte dö och läggas i graven,
        han ska inte lida brist på bröd.
^15 (AN) Jag är Herren din Gud,
    han som rör upp havet
        så att dess vågor dånar,
    Herren Sebaot är hans namn.
^16 (AO) Jag har lagt mina ord i din mun
        och täckt dig med skuggan
            av min hand,
    för att plantera himlen
        och grunda jorden
    och säga till Sion: Du är mitt folk.

²¹ Så hör nu detta, du plågade
    som är drucken, men inte av vin:
²² Så säger Herren,
    din Herre och Gud
        som utför sitt folks sak:
    Se, jag tar bort berusningens bägare
        ur din hand,
    du ska inte dricka mer
        av min vredes bägare.
^23 (AS) Jag ska sätta den i handen
    på dina plågare, de som sade till dig:
        "Fall ner, vi ska gå fram
            över dig!"
    Så gjorde du din rygg till mark,
        en gata för dem att gå på.

    Klä dig i din styrka, Sion,
        klä dig i din högtidsskrud,
            Jerusalem, du heliga stad,
    för ingen oomskuren eller oren
        ska mer komma in i dig.
² Skaka av dig stoftet,
    res dig och ta din plats,
        Jerusalem.
    Lös banden från din hals,
        du fångna dotter Sion,
^3 (AU) för så säger Herren:
        Ni blev sålda för ingenting,
    och ni ska också bli återlösta
        utan pengar.

^4 (AV) Så säger Herren Gud:
    Först drog mitt folk ner till Egypten
        och bodde där som främlingar,
    sedan förtryckte Assur dem
        utan orsak.
^5 (AW) Vad har jag nu här? säger Herren.
        Mitt folk har förts bort
            utan skäl.
    De som härskar över dem skränar,
        säger Herren,
    och mitt namn hånas ständigt,
        dagen lång.
⁶ Därför ska mitt folk
        få lära känna mitt namn,
    därför ska de på den dagen förstå
        att jag är den som talar:
            Här är jag!

^7 (AX) Hur ljuvliga är inte
        glädjebudbärarens steg
    när han kommer över bergen
        och förkunnar frid,
    bär fram goda nyheter
        och förkunnar frälsning
    och säger till Sion:
        "Din Gud är kung!"^[o]
8 (AY) Hör, dina väktare ropar
            med hög röst,
        de jublar tillsammans,
    för de ska med egna ögon få se
        Herren vända tillbaka till Sion.
^9 (AZ) Brist ut i jubel tillsammans,
        ni Jerusalems ruiner,
    för Herren tröstar sitt folk,
        han återlöser Jerusalem.
^10 (BA) Herren visar sin heliga arm
        inför alla folkens ögon,
    alla jordens ändar ska se
        vår Guds frälsning.

^11 (BB) Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån!
        Rör inte vid något orent!
    Gå ut från henne!
        Rena er, ni som bär Herrens kärl^[p].^[q]
12 (BC) Ni ska inte dra ut med hast
        och inte gå bort som flyktingar,
    för Herren går framför er
        och Israels Gud är sist i ert tåg.

    För vem blev Herrens arm
        uppenbarad?^[w]
2 (BH) Som en späd planta
    sköt han upp inför honom,
        som ett rotskott ur torr jord.
    Han hade varken skönhet
        eller majestät när vi såg honom,
    inget utseende som vi drogs till.
^3 (BI) Han var föraktad
        och övergiven av människor,
    en smärtornas man
        och förtrogen med lidande.
    Han var som en
        som man skyler ansiktet för,
    så föraktad att vi inte
        respekterade honom.

^4 (BJ) Men det var våra sjukdomar han bar,
        våra smärtor tog han på sig,
    medan vi såg honom som hemsökt,
        slagen av Gud och pinad.^[x]
5 (BK) Han blev genomborrad för våra brott,
        slagen för våra synder.
    Straffet blev lagt på honom
        för att vi skulle få frid,
    och genom hans sår är vi helade.
^6 (BL) Vi gick alla vilse som får,
        var och en gick sin egen väg.
    Men all vår skuld
        lade Herren på honom.

^7 (BM) Han blev misshandlad,
    men han ödmjukade sig
        och öppnade inte sin mun.
    Som ett lamm som förs bort
        för att slaktas,
    som ett får som är tyst
        inför dem som klipper det,
    så öppnade han inte sin mun.^[y]
8 (BN) Genom våld och dom
        blev han borttagen.
    Vem i hans släkte betänker
        att när^[z] han rycktes bort
            från de levandes land,
    blev han plågad på grund av
        mitt folks brott?
^9 (BO) Han fick sin grav
    bland de ogudaktiga
        men var hos en rik vid sin död,
    för han hade inte gjort något orätt,
        och inget svek fanns i hans mun.^[aa]

^10 (BP) Det var Herrens vilja
        att slå honom och låta honom lida.
    När du gör hans liv
        till ett skuldoffer^[ab],
    får han se avkomlingar
        och leva länge,
    och Herrens vilja ska ha framgång
        genom hans hand.
^11 (BQ) Genom den möda
    hans själ har utstått
        får han se^[ac] och bli tillfreds.
    Genom sin kunskap^[ad] förklarar
        min rättfärdige tjänare
            de många rättfärdiga,
    och han bär deras skulder.

^12 (BR) Därför ska jag ge honom
    de många^[ae] som hans del,
        och de starka ska han få som byte,
    eftersom han utgav sitt liv i döden
        och räknades bland förbrytare,^[af]
    han som bar de mångas synd
        och gick in i överträdarnas ställe^[ag].

        du som inte har fött barn!
    Brist ut i jubel och ropa av fröjd,
        du som inte har haft födslovärkar,
    för den ensamma har många barn,
        fler än den som har en man,
            säger Herren.^[ah]

² Utvidga platsen för ditt tält,
    spänn ut tältdukarna där du bor
        och håll inte tillbaka.
    Gör dina tältlinor långa
        och dina pluggar starka,
³ för du ska breda ut dig
        åt både höger och vänster^[ai].
    Dina avkomlingar
        ska få hedningar som arv
    och på nytt befolka
        ödelagda städer.
⁴ Var inte rädd,
        för du ska inte behöva skämmas.
    Var inte blyg,
        för du ska inte bli förödmjukad.
    Nej, du ska glömma
        din ungdoms skam,
    och din änketids förakt
        ska du inte minnas mer,
^5 (BT) för han som skapat dig är din man,
        Herren Sebaot är hans namn.
    Israels Helige är din återlösare,
        han som kallas hela jordens Gud.
⁶ Som en övergiven kvinna i hjärtesorg
        kallade Herren dig,
    och som en förkastad
        ungdomshustru,
    säger din Gud.

^7 (BU) Ett kort ögonblick övergav jag dig,
    men i stor barmhärtighet
        vill jag nu samla dig.
⁸ När min vrede vällde fram
    dolde jag ett ögonblick
        mitt ansikte för dig,
    men nu vill jag med evig nåd
        förbarma mig över dig,
    säger Herren din återlösare.
^9 (BV) Jag ska göra som vid Noas flod.
    Liksom jag gav min ed
        att Noas flod inte mer
            skulle drabba jorden,
    så ger jag nu min ed att inte mer
        vredgas på dig eller bestraffa dig.
^10 (BW) Även om bergen viker bort
        och höjderna vacklar,
    så ska min nåd inte vika från dig
        eller mitt fridsförbund vackla,
    säger Herren din förbarmare.

^11 (BX) Du arma, så drabbad av stormar
        utan att få någon tröst,
    nu ska jag mura dina stenar
        med spetsglans^[aj]
    och lägga din grund med safirer.
¹² Jag ska göra dina tinnar av rubiner,
        dina portar av kristall^[ak]
    och hela din ringmur av ädla stenar.
^13 (BY) Alla dina barn
        ska bli Herrens lärjungar,
    och dina barns frid ska vara stor.^[al]
14 I rättfärdighet ska du bli befäst.
    Förtryck ska vara fjärran från dig,
        du har inget att frukta.
    Skräcken ska vara borta,
        den ska inte komma dig nära.
^15 (BZ) Om någon angriper dig
        kommer det inte från mig,
    den som angriper dig
        ska falla för dig.

^16 (CA) Se, jag skapar smeden,
        som blåser upp kolelden
    och formar ett vapen
        genom sitt arbete.
    Jag skapar också fördärvaren
        till att förstöra.
^17 (CB) Inget vapen som smids mot dig
        ska ha framgång,
    och varje tunga som angriper dig
        ska du i domen döma skyldig.
    Detta är Herrens tjänares arvedel,
        och deras rättfärdighet
    kommer från mig, säger Herren.

        kom till vattnet!
    Och ni som inte har pengar,
        kom och köp säd och ät!
    Ja, kom och köp säd utan pengar
        och vin och mjölk för ingenting.
^2 (CD) Varför ger ni pengar
        för det som inte är bröd,
    era inkomster
        för det som inte mättar?
    Hör på mig, så får ni äta gott
        och er själ njuta av feta rätter.
^3 (CE) Vänd ert öra hit och kom till mig!
        Hör, så får er själ leva!
    Jag vill sluta ett evigt förbund
        med er,
    den trofasta nåd
        som jag lovade David.^[am]
4 (CF) Se, honom har jag satt
    till ett vittne för folken,
        till en furste och ledare för folken.
⁵ Du ska kalla på ett folk
        du inte känner,
    ett hednafolk som inte känner dig
        ska skynda till dig
    för Herren din Guds skull,
        Israels Helige,
    för han har förhärligat dig.

^6 (CG) Sök Herren
        medan han låter sig finnas,
    åkalla honom medan han är nära.
^7 (CH) Den ogudaktige ska lämna sin väg,
        den orättfärdige sina tankar
    och vända om till Herren,
        så ska han förbarma sig
            över honom,
    och till vår Gud,
        för han vill gärna förlåta.

^8 (CI) Mina tankar är inte era tankar,
    och era vägar är inte mina vägar,
        säger Herren.
^9 (CJ) Nej, liksom himlen
        är högre än jorden,
    så är mina vägar högre än era vägar
        och mina tankar högre än
            era tankar.
¹⁰ Liksom regnet och snön
        faller från himlen
    och inte återvänder dit
        utan vattnar jorden
    så att den blir fruktbar och grönskar
        och ger säd till att så
            och bröd till att äta,^{[an]
11 (CK)} så ska det vara med ordet
        som går ut från min mun.
    Det ska inte komma tillbaka
        till mig förgäves
    utan att ha gjort vad jag vill
        och utfört vad jag sänt det till.

^12 (CL) Med glädje ska ni dra ut,
        i frid ska ni föras fram.
    Bergen och höjderna
        ska brista ut i jubel inför er,
    markens alla träd
        ska klappa i händerna.
^13 (CM) I stället för törnsnår
        ska cypresser växa upp,
    i stället för nässlor
        ska myrten växa upp.
    Det ska bli till ära för Herren,
        ett evigt tecken
            som inte ska utplånas.

    Håll fast vid det som är rätt,
        handla rättfärdigt,
    för snart ska min frälsning komma
        och min rättfärdighet
            uppenbaras.
^2 (CO) Salig är den människa som gör så,
    den människoson
        som håller fast vid det,
    som tar vara på sabbaten
        och inte ohelgar den,
    som avhåller sin hand
        från att göra något ont.

^3 (CP) Främlingen som sluter sig
        till Herren ska inte säga:
    "Herren kommer att skilja mig
        från sitt folk."
    Inte heller ska eunucken^[ao] säga:
        "Jag är ett förtorkat träd."
⁴ För så säger Herren:
    De eunucker^[ap] som tar vara
        på mina sabbater,
    som väljer det jag finner glädje i
        och håller fast vid mitt förbund,
^5 (CQ) åt dem ska jag
        i mitt hus och inom mina murar
    ge ett minnesmärke och ett namn,
        en välsignelse som är bättre
            än söner och döttrar.
    Jag ska ge dem ett evigt namn
        som inte ska utplånas.
⁶ De främlingar som sluter sig
        till Herren
    och vill tjäna honom
        och älska Herrens namn
            och vara hans tjänare,
    alla som tar vara på sabbaten
        och inte ohelgar den,
    som håller fast vid mitt förbund,
^7 (CR) dem ska jag föra till mitt heliga berg
    och ge dem glädje
        i mitt bönehus.
    Deras brännoffer och slaktoffer
        ska tas emot på mitt altare,
    för mitt hus ska kallas
        ett bönens hus för alla folk.^[aq]
8 (CS) Så säger Herren Gud,
        han som samlar Israels fördrivna:
    Ännu fler ska jag samla till honom,
        till hans församling.

        men ingen bryr sig om det.
    Fromma människor rycks bort,
        utan att någon inser
    att den rättfärdige tas bort
        för att slippa ondskan.
^2 (CW) Han går in i friden.
    De som vandrar sin väg rakt fram
        kommer till vila på sina läger.

^3 (CX) Men ni, kom fram hit,
        ni söner till spåkvinnor,
    ni barn till äktenskapsbrytare
        och prostituerade.
^4 (CY) Vem gör ni er lustiga över?
    Mot vem spärrar ni upp munnen
        och räcker ut tungan?
    Är ni inte upprorets barn,
        lögnens avkomma,
^5 (CZ) ni som under alla gröna träd
        brinner av lust till avgudarna^[ar],
    ni som slaktar era barn^[as] i dalarna
        nere i bergsklyftorna.
⁶ Ravinens hala stenar är din del,
        de, just de, är din lott.
    Åt dem utgjuter du dryckesoffer
        och bär fram matoffer.
    Ska jag vara nöjd med sådant?
^7 (DA) Du ordnade din bädd
        på höga och stora berg,
    dit gick du för att offra slaktoffer.
⁸ Bakom dörren och dörrposten
        satte du ditt minnestecken.
    Du övergav mig, klädde av dig,
        steg upp i din säng
        och gjorde den rymlig.
    Du ingick förbund med dem
        som du älskade att gå i säng med,
            du såg dem nakna.
⁹ Du gick till kungen^[at] med olja
    och använde många
        väldoftande salvor.
    Du sände dina budbärare
        till fjärran land,
    ja, ända ner till dödsriket.
¹⁰ Du blev trött av din långa färd,
        men du sade inte:
            "Det är lönlöst."
    Så länge du kunde röra din hand,
        mattades du inte.

^11 (DB) Vem var du rädd för och fruktade,
        eftersom du bedrog mig?
    Du har inte kommit ihåg mig
        eller brytt dig om mig.
    Jag har varit tyst,
        och det sedan länge –
    är det därför du inte fruktar mig?
^12 (DC) Men jag ska visa hur det är
    med din rättfärdighet
        och dina verk,
    de kommer inte att hjälpa dig.
^13 (DD) När du ropar
        får din avgudasamling rädda dig.
    En vind ska ta med dem allihop,
        en fläkt ska föra bort dem.
    Men den som tar sin tillflykt
        till mig
    ska få landet till arvedel
        och mitt heliga berg
            till besittning.

^14 (DE) Man ska säga:
        "Bana väg, bana och röj väg!
    Ta bort stötestenarna
        från mitt folks väg!"
^15 (DF) För så säger den höge
        och upphöjde,
    han som tronar för evigt
        och heter "den Helige":
    Jag bor i det höga och heliga
        men också hos den
            som är förkrossad
        och har en ödmjuk ande,
    för att ge liv
        åt de ödmjukas ande,
    för att ge liv
        åt de förkrossades hjärtan.
^16 (DG) Jag ska inte gå till rätta för evigt,
        inte ständigt vredgas,
    för då skulle deras ande
        försmäkta inför mig,
    de själar som jag själv har skapat.

^17 (DH) Jag var vred
        över hans girighetssynd,
    jag slog honom och
        dolde mig i min vrede.
    Men han vände sig bort
        och gick den väg han själv ville.
¹⁸ Jag har sett hans vägar,
    men jag vill bota honom
        och leda honom.
    Jag vill ge tröst åt honom
        och hans sörjande,
^19 (DI) skapa lovsång på deras läppar,
    frid för den som är fjärran
        och frid för den som är nära,
            säger Herren.
    Jag ska bota honom.
^20 (DJ) Men de gudlösa
    är som ett upprört hav
        som inte kan vara stilla,
    vars vågor rör upp dy och smuts.
^21 (DK) Det finns ingen frid
        för de ogudaktiga,
            säger min Gud.^[au]