Jesaja 42
Svenska Folkbibeln 2015
Herrens tjänare
42 (A) Se, min tjänare som jag stöder,
min utvalde som min själ
glädjer sig över.
Jag har sänt min Ande
över honom.
Han ska utbreda rätten
bland hednafolken.[a]
2 Han ska inte skria eller ropa,
inte låta sin röst höras på gatorna.
3 Ett brutet strå
ska han inte krossa,
en tynande veke
ska han inte släcka.
Han ska i trofasthet utbreda rätten.
4 Han ska inte försvagas
eller brytas ner
förrän han har grundat rätten
på jorden.
Havsländerna väntar
på hans undervisning.
5 (B) Så säger Gud,
Herren som har skapat himlen
och spänt ut den,
han som har brett ut jorden
med allt som växer där,
han som har gett liv åt folket
som bor där
och ande åt dem som vandrar
på den.
6 (C) Jag, Herren,
har kallat dig i rättfärdighet.
Jag ska hålla dig i handen,
jag ska bevara dig
och göra dig till ett förbund
för folket,
till ett ljus för hednafolken,[b]
7 (D) för att du ska öppna blinda ögon
och föra fångar ut ur fängelset,
ur fångenskapen
dem som sitter i mörker.
8 (E) Jag är Herren,
det är mitt namn.
Jag ger inte min ära åt någon annan
eller mitt lov åt avgudabilder.
9 Se, det jag förkunnade förut
har kommit.
Nu förkunnar jag nya ting,
jag låter er höra om dem
innan de visar sig.
En ny sång
10 (F) Sjung en ny sång till Herren,
sjung hans lov från jordens ände,
ni som reser på havet
och allt som finns i det,
ni havsländer med era invånare.
11 Höj din röst,
du öken med dina städer,
ni byar där Kedar bor.
Jubla, ni Selas[c] invånare,
ropa från bergens toppar.
12 Ge Herren ära,
förkunna hans lov i havsländerna.
Herren ska gripa in
13 Herren drar ut som en hjälte,
han eggar upp sig
med en krigares iver.
Han ropar högt, han höjer härskri
och visar sin makt
mot sina fiender.
14 (G) Länge har jag tigit,
jag höll mig stilla,
jag lade band på mig.
Men nu ska jag skrika
som en barnaföderska,
jag ska flämta och flåsa
på samma gång.
15 Jag ska ödelägga berg och höjder
och låta allt deras gräs torka bort.
Jag ska göra strömmar till land
och låta sjöar torka ut.
16 (H) De blinda ska jag leda
på en väg som de inte känner,
på okända stigar
ska jag föra dem fram.
Jag ska göra mörkret framför dem
till ljus
och det ojämna till jämn mark.
Detta är vad jag ska göra,
och jag ska inte överge dem.
17 (I) Men de som litar till avgudabilder
och säger till gjutna bilder:
"Ni är våra gudar",
de ska vika tillbaka
och stå där med skam.
Israels barn är blinda och döva
18 (J) Ni som är döva, hör!
Ni som är blinda, skåda och se!
19 Vem är så blind som min tjänare
och så döv som min
budbärare som jag sänder?
Vem är så blind som min förtrogne,
så blind som Herrens tjänare?
20 (K) Du har sett mycket
men inte tagit vara på det.
Öronen är öppna,
men ingen lyssnar.
21 Herren ville
för sin rättfärdighets skull
låta sin undervisning
komma till makt och ära.
22 Men detta är ett plundrat
och skövlat folk.
De ligger alla bundna i hålor,
gömda i fängelser.
De har utlämnats till plundring
utan att någon räddar,
till skövling utan att någon säger:
"Ge tillbaka."
23 Vem bland er lyssnar på detta,
tar vara på det
och hör för framtiden?
24 Vem har lämnat Jakob till skövling
och Israel åt plundrare?
Är det inte Herren,
som vi syndat mot?
De ville inte vandra på hans vägar
eller höra hans undervisning.
25 (L) Därför öste han sin brinnande vrede
över dem – krigets raseri.
De förbrändes av det runt omkring,
men de besinnade det inte.
De förtärdes av det
men tog det inte till sitt hjärta.
Footnotes
- 42:1f Citeras i Matt 12:18f som profetia om Messias.
- 42:6 Citeras av Paulus i Apg 13:47 som profetia om hedningarnas frälsning.
- 42:11 Kedar … Sela Nordarabiskt ökenfolk samt troligen Petra söder om Döda havet.
Jesaja 42
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Herrens utvalde
42 Detta är min tjänare som jag uppehåller,
min utvalde som jag håller kär!
Jag låter min Ande komma över honom,
han ska föra ut rätten för folken.
2 Han ropar inte, han skriker inte,
han låter inte sin röst höras på gatorna.
3 Han krossar inte ett brutet strå,
han släcker inte en veke som tynar.
Troget för han fram rättvisan.
4 Han ska inte tyna bort eller krossas
förrän han upprättat rättvisan på jorden.
Fjärran länder väntar på hans undervisning[a].”
5 Så säger Gud, Herren,
som har skapat himlarna
och spänt upp dem,
brett ut jorden och allt som kommer upp ur den,
han som ger liv åt människorna
och livsande till alla som bor där:
6 ”Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet.
Jag tar dig vid handen och uppehåller dig.
Jag gör dig till ett förbund för mitt folk
och till ett ljus för alla andra folk.
7 Du ska öppna de blindas ögon
och befria de fångna ur fängelset,
ur fångenskap dem som sitter i mörkret.
8 Jag är Herren.
Det är mitt namn,
jag ger inte min ära till någon annan,
inte mitt lov till avgudar.
9 Det som har varit förut är nu förbi,[b]
nu förkunnar jag något nytt.
Innan det sker ska jag låta er höra om det.
En ny sång
10 Sjung en ny sång till Herren!
Sjung hans pris från jordens alla ändar,
låt havet brusa och allt som finns där,
länderna bortom havet och alla som bor där.
11 Låt öknen och dess städer höja sin röst,
byarna där Kedar bor.
Låt Selas befolkning sjunga av glädje,
ropa från bergens toppar.
12 Ge Herren äran,
förkunna hans lov i länderna bortom havet.
13 Herren drar ut med stor makt,
som en krigare upptänd av stridslust,
han ger upp ett krigsrop
och övervinner sina fiender.
14 Länge har jag varit tyst,
tigit och lagt band på mig,
men nu skriker jag som en kvinna i födslovåndor,
flämtar och drar efter andan på samma gång.
15 Jag ska ödelägga bergen och höjderna
och låta gräset på dem torka bort.
Jag ska förvandla floder till land
och torka ut dammarna.
16 Jag ska leda de blinda på en väg som de inte känner,
föra dem fram längs okända stigar.
Jag ska göra mörkret till ljus framför dem
och göra den oländiga marken jämn.
Detta ska jag göra,
och jag ska inte överge dem.
17 Men de som litar på avgudar och kallar dem gudar
kommer att få ge sig iväg
i skam och förnedring.
Blinda och döva för Herrens ord
18 Hör, ni döva!
Se, ni blinda!
19 Vem är så blind som min tjänare,
så döv som min budbärare?
Vem är så blind som min förtrogne[c],
så blind som Herrens tjänare?
20 Han ser mycket
men bryr sig inte om det.
Han hör, men utan att lyssna.”
21 Herren är rättfärdig,
därför vill han visa
att hans lag är härlig och stor.
22 Men detta är ett plundrat och skövlat folk.
Alla har legat bundna i hålor,
undangömda i fängelser.
De blev utplundrade
men ingen har hjälpt dem,
de har skövlats
men ingen har sagt: ”Ge tillbaka!”.
23 Vem av er vill höra det här,
ta vara på det och lyssna hädanefter?
24 Vem har utlämnat Jakob åt skövling,
Israel åt plundrare?
Var det inte Herren,
han som vi har syndat mot?
De ville inte gå hans vägar
och inte heller lyssna till hans lag.
25 Därför lät han sin brinnande vrede komma över dem
och drabbas av krig och våld.
Men fastän de blev prövade i eld
förstod de inte;
fastän de brändes av lågor
tog de inte varning.
Footnotes
- 42:4 Det hebreiska ordet torah syftar dels på lagen, dels helt enkelt på undervisning. Jfr med Rom 8:2, där det grekiska ordet för lag i Nya Testamentet används för att anspela på denna ”undervisning” av Kristus.
- 42:9 Tanken kan också vara att det som förutsagts har gått i uppfyllelse.
- 42:19 Grundtextens innebörd är oviss.
Jesaja 42
Svenska 1917
42 Se, över min tjänare som jag uppehåller, min utkorade, till vilken min själ har behag, över honom har jag låtit min Ande komma; han skall utbreda rätten bland folken.
2 Han skall icke skria eller ropa och icke låta höra sin röst på gatorna.
3 Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en tynande veke skall han icke utsläcka; han skall i trofasthet utbreda rätten.
4 Hans kraft skall icke förtyna eller brytas, intill dess att han har grundat rätten på jorden; havsländerna vänta efter hans lag.
5 Så säger Gud, HERREN, han som har skapat himmelen och utspänt den, han som har utbrett jorden med vad som alstras därav, han som har givit liv åt folket som är därpå och ande åt dem som vandra där:
6 Jag, HERREN, har kallat dig i rättfärdighet, och jag vill fatta dig vid handen och bevara dig och fullborda i dig förbundet med folket och sätta dig till ett ljus för folkslagen,
7 för att du må öppna blinda ögon och föra fångar ut ur fängelset, ja, ur fångenskapen dem som sitta i mörkret.
8 Jag, HERREN, det är mitt namn; och jag giver icke min ära åt någon annan eller mitt lov åt belätena.
9 Se, vad jag förut förkunnade, det har nu kommit. Nu förkunnar jag nya ting; förrän de visa sig, låter jag eder höra om dem.
10 Sjungen till HERRENS ära en ny sång, hans lov från jordens ända, I som faren på havet, så ock allt vad däri är, I havsländer med edra inbyggare;
11 stämmen upp, du öken med dina städer och I byar, där Kedar bor; jublen, I klippornas invånare, ropen från bergens toppar.
12 Given HERREN ära och förkunnen hans lov i havsländerna.
13 HERREN drager ut såsom en hjälte, han eggar upp sig till iver såsom en krigare; han uppgiver härskri, han ropar högt och visar sin makt mot sina fiender.
14 I lång tid har jag tegat, jag höll mig stilla och betvang mig; men nu skall jag höja rop såsom en barnaföderska, jag vill skaffa mig luft och andas ut.
15 Jag skall föröda berg och höjder och låta allt gräs på dem förtorka; jag skall göra strömmar till land och låta allt gräs på dem förtorka; jag skall göra strömmar till land och låta sjöar torka ut.
16 Och de blinda skall jag leda på en väg som de icke känna; på stigar som de icke känna skall jag föra dem. Jag skall göra mörkret framför dem till ljus och det som är ojämnt till jämn mark. Detta är, vad jag skall göra, och jag skall ej rygga mitt ord.
17 Men de som förtrösta på skurna beläten och som säga till gjutna beläten: »I ären våra gudar», de skola vika tillbaka och stå där med skam.
18 Hören, I döve; I blinde, skåden och sen.
19 Vem är blind, om icke min tjänare, och så döv som den budbärare jag sänder åstad?
20 Du har fått se mycket, men du aktar icke därpå; fastän öronen hava blivit öppnade, lyssnar ingen till.
21 Det är HERRENS behag, för hans rättfärdighets skull, att han vill låta sin lag komma till makt och ära.
22 Men detta är ett plundrat och skövlat folk; dess ynglingar äro alla lagda i bojor, och i fängelser hållas de gömda, de hava blivit givna till plundring, och ingen finnes, som räddar, till skövling, och ingen säger: »Giv tillbaka.»
23 Ack att någon bland eder ville lyssna härtill, för framtiden giva akt och höra härpå!
24 Vem har lämnat Jakob till skövling och Israel i plundrares våld? Har icke HERREN gjort det; han, mot vilken vi hava syndat, han, på vilkens vägar man icke ville vandra och på vilkens lag man icke ville höra?
25 Därför utgöt han över dem i sin vrede förtörnelse och krigets raseri. Och de förbrändes därav runt omkring, men besinnade det icke; de förtärdes därav, men aktade icke därpå.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.