Jesus i hedningarnas Galileen

^12 (A) När Jesus fick höra att Johannes hade blivit fängslad, drog han sig undan till Galileen.

^17 (A) Herodes hade nämligen låtit gripa och binda Johannes och sätta honom i fängelse på grund av Herodias^[a], hustru till hans bror Filippus. Herodes hade gift sig med henne, ¹⁸ men Johannes hade sagt till honom: "Det är inte tillåtet^[b] att du har din brors hustru." ¹⁹ Herodias hatade honom och ville döda honom, men hon kunde inte ^20 (B) eftersom Herodes hade respekt för Johannes. Han visste att Johannes var en rättfärdig och helig man, och skyddade honom. När han hörde honom blev han många gånger villrådig^[c]. Ändå lyssnade han gärna på honom.

²¹ Så kom en dag ett lämpligt tillfälle, när Herodes firade sin födelsedag med en fest för sina stormän och befälhavare och de främsta i Galileen. ²² Då kom Herodias dotter in och dansade, och Herodes och hans bordsgäster blev så förtjusta att kungen sade till flickan: "Be mig om vad du vill, så ska du få det." ²³ Han svor på det och sade till henne: "Vad du än ber om ska jag ge dig, ända till hälften av mitt rike."

²⁴ Då gick hon ut och frågade sin mor: "Vad ska jag be om?" Hon svarade: "Johannes Döparens huvud." ²⁵ Flickan skyndade genast in till kungen och bad: "Jag vill att du genast ger mig Johannes Döparens huvud på ett fat!" ²⁶ Kungen blev djupt bedrövad, men för edens och gästernas skull ville han inte neka henne. ²⁷ Han skickade genast i väg en bödel och befallde honom att hämta Johannes Döparens huvud. Denne gick då bort och halshögg honom i fängelset. ²⁸ Och han bar fram hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin mor.

²⁹ När Johannes lärjungar fick höra det, kom de och hämtade hans döda kropp och lade den i en grav.

Jesus mättar fem tusen

^30 (C) Apostlarna samlades nu hos Jesus och berättade för honom allt vad de hade gjort och vad de hade undervisat om. ^31 (D) Han sade till dem: "Kom med till en öde plats där ni kan få vara ensamma och vila er lite." Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta. ³² De gav sig av i båten till en öde plats för att få vara för sig själva.

³³ Men folk såg att de for iväg och många fick veta det, och de skyndade dit till fots från alla städerna och kom fram före dem. ^34 (E) När Jesus steg ur båten såg han en stor skara människor. Han förbarmade sig över dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem grundligt.

^35 (F) Timmen var redan sen när hans lärjungar kom till honom och sade: "Platsen här är ödslig och timmen är redan sen. ³⁶ Skicka i väg dem, så att de kan gå till gårdarna och byarna här omkring och köpa sig något att äta." ³⁷ Men han svarade: "Ge ni dem att äta." De frågade honom: "Ska vi gå och köpa bröd för tvåhundra denarer^[d] och ge dem att äta?" ³⁸ Han sade till dem: "Hur många bröd har ni? Gå och se efter." De tog reda på det och sade: "Fem bröd och två fiskar."

³⁹ Då befallde han att de skulle låta alla slå sig ner i gröngräset i skilda matlag, ⁴⁰ och de satte sig ner i grupper om hundra eller femtio. ⁴¹ Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud^[e], bröt bröden och gav åt sina lärjungar för att de skulle sätta fram åt folket. Han delade också ut av de två fiskarna åt dem alla. ⁴² Och alla åt och blev mätta, ⁴³ och man plockade tolv korgar fulla med brödbitar och fisk. ⁴⁴ Det var fem tusen män som hade ätit^[f].

Jesus går på vattnet

^45 (G) Strax därefter befallde Jesus sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg över till Betsaida^[g], medan han själv sände i väg folket. ⁴⁶ Och när han hade tagit farväl av dem, gick han upp på berget för att be.

⁴⁷ På kvällen var båten mitt ute på sjön, och Jesus var ensam kvar på land. ⁴⁸ Han såg hur lärjungarna slet med rodden, för de hade vinden emot sig. Mot slutet av natten^[h] kom han till dem, gående på sjön, och han skulle just gå förbi dem. ⁴⁹ När de fick se honom gå på sjön trodde de att det var ett spöke, och de skrek, ⁵⁰ för alla såg honom och blev förskräckta. Men han talade genast med dem och sade till dem: "Var lugna. Det Är Jag^[i]. Var inte rädda." ^51 (H) Sedan steg han upp till dem i båten, och vinden lade sig. De var helt utom sig av häpnad, ⁵² för de hade inte förstått detta med bröden. Deras hjärtan var förhärdade.

Jesus botar sjuka i Gennesaret

^53 (I) När de hade kommit över sjön nådde de land vid Gennesaret och lade till där. ⁵⁴ Så snart de steg ur båten kände folk igen Jesus, ⁵⁵ och folk skyndade ut i hela den trakten och började bära de sjuka på bårar till platsen där de hörde att han var. ⁵⁶ Överallt där han gick in, i byar, städer eller gårdar, lade man de sjuka på de öppna platserna och bad honom att de bara skulle få röra vid hörntofsen^[j] på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev friska^[k].

^19 (A) Men landsfursten Herodes blev tillrättavisad av Johannes för sitt förhållande med sin brors hustru Herodias^[a] och för allt annat ont som han hade gjort. ²⁰ Då lade Herodes till allt det andra att han dessutom satte Johannes i fängelse.

Jesu dop

^21 (B) När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Medan han bad, öppnades himlen ^22 (C) och den helige Ande sänkte sig över honom i fysisk gestalt som en duva. Och från himlen kom en röst: "Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje."

Jesu släkttavla

²³ Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man,

son till Josef, son till Eli,^[b]

^24 (D) son till Mattat, son till Levi,

son till Melki, son till Jannai,

son till Josef, ²⁵ son till Mattatias,

son till Amos, son till Nahum,

son till Hesli, son till Naggai,

²⁶ son till Mahat, son till Mattatias,

son till Shimei, son till Josek,

son till Juda, ²⁷ son till Johanan,

son till Resa, son till Serubbabel,

son till Shealtiel, son till Neri,

²⁸ son till Melki, son till Addi,

son till Kosam, son till Elmadam,

son till Er, ²⁹ son till Josua,

son till Elieser, son till Jorim,

son till Mattat, son till Levi,

³⁰ son till Simeon, son till Juda,

son till Josef, son till Jonam,

son till Eljakim, ^31 (E) son till Melea,

son till Menna, son till Mattata,

son till Natan, son till David,

^32 (F) son till Ishai, son till Obed,

son till Boas, son till Salma,

son till Nahshon,

^33 (G) son till Amminadab,

son till Admin, son till Arni,

son till Hesron, son till Peres,

son till Juda, ^34 (H) son till Jakob,

son till Isak, son till Abraham,

son till Tera, son till Nahor,

³⁵ son till Serug, son till Regu,

son till Peleg, son till Eber,

son till Shela, son till Kenan,

^36 (I) son till Arpakshad, son till Sem,

son till Noa, son till Lemek,

^37 (J) son till Metusela, son till Hanok,

son till Jared, son till Mahalalel,

son till Kenan, ^38 (K) son till Enos,

son till Set, son till Adam,

son till Gud.