^2 (A) Herre, vår Herre,
    hur härligt är inte ditt namn
        över hela jorden,
    du som satt ditt majestät
        på himlen!
^3 (B) Av barns och spädbarns mun
    har du berett en makt^[a]
        för dina fienders skull,
    för att förgöra fiende och hämnare.^[b]

^4 (C) När jag ser din himmel,
        dina fingrars verk,
    månen och stjärnorna
        som du har skapat –
^5 (D) vad är då en människa
        att du tänker på henne,
    en människoson
        att du tar hand om honom?^[c]

^6 (E) En liten tid^[d] lät du honom
        vara lägre än^[e] Gud,
    med ära och härlighet
        krönte du honom.
^7 (F) Du satte honom att härska
        över dina händers verk,
    allt lade du under hans fötter:^[f]
8 alla får och oxar
    liksom vildmarkens djur,
⁹ himlens fåglar och havets fiskar,
    de som vandrar havens vägar.

¹⁰ Herre, vår Herre,
    hur härligt är inte ditt namn
        över hela jorden!

^2 (A) Gud är vår tillflykt och styrka,
    en hjälp i nöden, väl beprövad^[a].

^2 (A) Det ska ske i den yttersta tiden
    att berget med Herrens hus
        ska stå fast grundat
    och vara högst bland bergen,
        upphöjt över höjderna.
    Alla hednafolk ska strömma dit,
^3 (B) många folk ska gå i väg och säga:
    "Kom, låt oss gå upp
        till Herrens berg,
            till Jakobs Guds hus.
    Han ska lära oss sina vägar
        så att vi kan vandra
            på hans stigar."
    För undervisning ska gå ut
        från Sion,
    Herrens ord från Jerusalem.
^4 (C) Han ska döma mellan hednafolken
        och skipa rätt för många folk.
    Då ska de smida sina svärd
        till plogbillar
    och sina spjut
        till vingårdsknivar.
    Folk ska inte lyfta svärd mot folk
        och inte mer öva för krig.
⁵ Kom, ni av Jakobs släkt,
    låt oss vandra i Herrens ljus.

^10 (E) Fly in i klippan och göm dig i stoftet
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
^11 (F) för människornas stolta ögon
    ska ödmjukas,
        männens högmod bli nerböjt.
    Herren ensam
        ska vara upphöjd på den dagen.

^12 (G) För Herren Sebaots dag
        ska komma
    mot allt som är stolt och högt,
        mot allt som är upphöjt
            så att det ödmjukas,
¹³ mot Libanons alla cedrar,
        de höga och upphöjda,
    och Bashans alla ekar^[b],
¹⁴ mot alla höga berg
        och alla stolta höjder,
¹⁵ mot alla höga torn
        och alla fasta murar,
¹⁶ mot alla Tarshishskepp^[c]
        och alla ståtliga fartyg^[d].
¹⁷ Människornas stolthet
        ska böjas ner
    och männens högmod
        ödmjukas.
    Herren ensam
        ska vara upphöjd på den dagen,
¹⁸ och avgudarna ska helt försvinna.

^19 (H) Man ska fly in i klippgrottor
        och jordhålor
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
    när han reser sig
        för att slå jorden med skräck.
^20 (I) På den dagen
    ska människorna kasta bort
        till mullvadar och fladdermöss
    sina avgudar av silver
        och avgudar av guld
    som de har gjort åt sig för att tillbe.
²¹ De ska fly in i klippskrevor
        och bergsklyftor
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
    när han reser sig
        för att slå jorden med skräck.

^22 (J) Förlita er inte på människor,
    som bara har en vindpust
        i sin näsa!
    Vad är de att räkna med?

        att berget med Herrens hus
        ska stå fast grundat
    och vara högst bland bergen,
        upphöjt över höjderna.
    Och alla folk ska strömma dit.
^2 (B) och många folk ska gå i väg och säga:
    ”Kom, låt oss gå upp
        till Herrens berg,
            till Jakobs Guds hus.
    Han ska lära oss sina vägar
        så att vi kan vandra
            på hans stigar.”
    För undervisningen
        ska gå ut från Sion,
    Herrens ord från Jerusalem.
^3 (C) Han ska döma mellan många folk
    och skipa rätt åt mäktiga hednafolk,
        ända bort i fjärran land.
    Då ska de smida sina svärd
            till plogbillar
        och sina spjut till vingårdsknivar.
    Folken ska inte lyfta svärd
        mot varandra
    och inte mer öva för krig.^[a]
4 (D) Var och en ska sitta
    under sin vinstock och sitt fikonträd^[b]
        utan fruktan,
    för så har Herren Sebaots mun talat.
^5 (E) Alla andra folk vandrar
        vart och ett i sin guds namn,
    men vi ska vandra
        i Herren vår Guds namn,
    alltid och för evigt.

^6 (F) På den dagen, säger Herren,
        ska jag samla de haltande
    och föra samman de fördrivna
        och dem som jag har plågat.
^7 (G) Jag ska göra de haltande till en rest
    och de fördrivna
        till ett mäktigt folk,
    och Herren ska vara kung
        över dem på Sions berg
            från nu och till evig tid.
^8 (H) Och du Herdetorn,
        dottern Sions kulle,
    till dig ska det komma,
        det forna herraväldet ska komma,
    dottern Jerusalems kungadöme.

^9 (I) Men varför ropar du så högt?
    Finns det ingen kung hos dig,
        är din rådgivare borta
    eftersom du gripits av vånda
        likt en barnaföderska?
^10 (J) Vrid dig i födslosmärtor
    likt en födande kvinna,
        dotter Sion,
    för nu måste du dra ut ur staden
        och bo på öppna fältet.
    Ända till Babel^[c] ska du komma.
        Där ska du befrias,
    där ska Herren förlossa dig
        ur dina fienders hand.

^11 (K) Nu samlas många folk mot dig,
        och de säger:
    ”Hon ska bli orenad,
        och våra ögon ska se
            med lust på Sion.”
^12 (L) Men de känner inte
        Herrens tankar,
    de förstår inte hans rådslut,
        att han har samlat dem
            som kärvar till tröskplatsen.
^13 (M) Res dig och tröska^[d], dotter Sion,
    för jag ska ge dig horn av järn
        och klövar av koppar.
    Du ska krossa många folk
        och viga bytet från dem åt Herren,
    deras skatter åt hela jordens Herre.