Psaltaren 58-59

Svenska Folkbibeln 2015

^2 (B) För ni verkligen rättfärdighetens
        talan när ni tiger^[a]?
    Dömer ni rätta domar,
        ni människors barn?
³ Nej, i hjärtat gör ni onda planer,
    era händer banar väg
        för våld i landet.

^4 (C) De gudlösa är avfälliga
        från födseln,
    lögnarna far vilse
        ända från moderlivet.
^5 (D) De har gift som ormens gift,
    de liknar en döv huggorm
        som stänger sitt öra
⁶ och inte hör ormtjusaren,
    den skicklige besvärjaren.

^7 (E) Gud, krossa tänderna i deras mun,
    bryt de unga lejonens käkar,
        Herre!
^8 (F) Låt dem försvinna
        likt vatten som rinner bort.
    När han spänner bågen,
        låt pilen vara utan udd.
^9 (G) Som snigeln smälter bort i slem
        ska han försvinna,
    som en kvinnas dödfödda foster
        som aldrig fick se solen.

^10 (H) Innan era grytor
        känner hettan från törnet,
    vare sig det är färskt
        eller brinner,
    ska han svepa bort det
        med en stormvind.^[b]
11 (I) Den rättfärdige ska glädja sig
        när han ser hämnden,
    han ska tvätta sina fötter
        i den gudlöses blod,
^12 (J) och människor ska säga:
        "Den rättfärdige får sin lön.
    Det finns en Gud
        som dömer på jorden."

² Rädda mig, min Gud,
        från mina fiender,
    beskydda mig
        från mina motståndare!
³ Rädda mig från förbrytarna,
    fräls mig från de blodtörstiga!
^4 (L) Se hur de lurar på min själ,
    mäktiga män gaddar ihop sig
        mot mig
    utan att jag har begått
        brott eller synd, Herre.
^5 (M) Jag är utan skuld,
    men de rusar fram
        och gör sig redo.
    Vakna, kom till mig och se!
⁶ Herre Gud Sebaot, du Israels Gud,
    vakna och ställ alla folk till svars,
        skona inga trolösa förrädare!
            Sela

⁷ De kommer tillbaka mot kvällen,
    de morrar som hundar
        och stryker runt i staden.
^8 (N) Se vad de spyr ut med sina munnar.
    De har svärd på sina läppar
        och tänker: "Vem hör oss?"

^9 (O) Men du, Herre, ler åt dem.
    Du gör narr av alla hedningar.
^10 (P) Du min styrka,
        jag vill hålla mig till dig,
    för du, Gud, är min borg.
^11 (Q) Min Gud möter mig med sin nåd,
    Gud låter mig se
        mina förföljares fall.

^12 (R) Döda dem inte,
        då kan mitt folk glömma det.
    Skingra dem med din kraft,
        störta dem, Herre,
            du vår sköld!
¹³ Varje ord på deras läppar
        är en synd i deras mun.
    Låt dem fångas i sitt högmod
        av den förbannelse och lögn
            som de talar.
¹⁴ Förgör dem i vrede,
    förgör dem så att de inte
        finns mer!
    Låt dem veta att Gud härskar
        i Jakob och till jordens
            yttersta ändar. Sela

¹⁵ De kommer tillbaka mot kvällen,
    de morrar som hundar
        och stryker runt i staden.
^16 (S) De strövar omkring efter föda,
    blir de inte mätta så gnyr de^[d].

^17 (T) Men jag ska sjunga om din makt
    och jubla var morgon
        över din nåd,
    för du är en borg för mig,
        en tillflykt när jag är i nöd.
¹⁸ Du min styrka,
        jag vill lovsjunga dig,
    för Gud är min borg,
        min nådige Gud.