Job prövas

(1:1—2:13)

En god och framgångsrik person

I landet Us levde en man som hette Job. Han var en god och rättsinnig man som fruktade Gud och höll sig borta från allt ont.

”Du har alltid skyddat både honom, hans hus och hans tillhörigheter. Du har välsignat allt han gör, och hans boskapshjordar breder ut sig över landet.

Men räck ut din hand och rör vid all hans egendom, så ska du få se att han kommer att förbanna dig rakt i ansiktet!”

när sabéerna gick till anfall, drog i väg med dem och dödade allt ditt tjänstefolk utom mig. Jag är den ende som kom undan för att berätta detta för dig.”

när plötsligt en väldig storm kom svepande från öknen och tog tag i husets fyra hörn, så att taket störtade in och dödade allesammans. Jag är den ende som kom undan för att berätta detta för dig.”

Då reste sig Job och rev sönder sin mantel. Han rakade av allt hår, föll ner på marken inför Gud och tillbad.

Under allt detta syndade inte Job och klandrade inte Gud.

Anklagaren svarade: ”Försök röra vid hans skinn! En människa ger allt han äger för att rädda sitt liv.

Men han svarade henne: ”Du talar som en dåre. Skulle vi bara ta emot det som är gott från Guds hand och aldrig det onda?” Under allt detta sa Job aldrig något syndigt.

Job får besök av några vänner

När tre av Jobs vänner fick höra om alla tragedier som drabbat honom, tog de kontakt med varandra och reste till honom för att visa medkänsla och trösta honom. De tre var Elifas från Teman, Bildad från Shuach och Sofar från Naama.

Jag kan inte äta för allt mitt suckande, min klagan strömmar fram som vatten.

Mellan morgonen och kvällen bryts de ner, obemärkt blir de borta för alltid.

Det är allas öde som glömmer Gud, och den gudlöses hopp försvinner.

Visst vet jag allt detta. Men hur kan en människa vara rättfärdig i Guds ögon?

Han gör ofattbara ting, alltför många under för att de ska kunna räknas.

skulle jag ändå frukta för alla mina lidanden. För jag vet att du inte vill betrakta mig som oskyldig.

Du har skapat mig och allt i mig med dina händer, och ändå bryter du ner mig.

Kan man lämna detta ordflöde oemotsagt? Kan en människa rättfärdiga sig genom allt sitt prat?

Ja, visst är ni kloka människor! All visdom kommer att dö ut med er!

Job menar att han är rättfärdig

Jag har sett allt detta, jag har hört och förstått.

Det finns alltid hopp för ett träd. Om det blir nerhugget, kan det växa upp igen och skjuta nya skott.

Du slår ner henne för alltid, och hon försvinner från scenen. Du förändrar hennes utseende, och sedan skickar du bort henne.

Den ogudaktige ängslas under hela sitt liv, våldsmannen alla de år han får.

Jag har hört allt det här förut. Ni är eländiga tröstare allihop.

Han har tömt mig på all min kraft och tagit min familj från mig.