III. DET GAMLA OCH DET NYA SION (Kap 58-66)

Falsk och äkta fasta

58 (A) Ropa för full hals,

        håll inte tillbaka.
    Höj din röst som en basun
        och förkunna för mitt folk
            deras brott,
    för Jakobs hus deras synder.
De söker mig dag efter dag
    och vill gärna
        lära känna mina vägar,
    som om de vore ett folk
        som handlar rättfärdigt
    och inte överger
        sin Guds domslut.
    De frågar mig om rätta domslut
        och vill komma nära Gud[a].

(B) "Varför fastar vi
        när du inte ser det?
    Varför späker vi oss
        när du inte märker det?"
    Men se, på er fastedag
        sköter ni era sysslor[b]
    och driver alla era arbetare hårt.
Ni håller er fasta med gräl och bråk,
        ni slåss med onda nävar.
    Ni fastar i dag inte på sådant sätt
        att er röst blir hörd i höjden.
(C) Är det en sådan fasta jag vill ha,
    en dag då människan
        ödmjukar sig?
    Att man hänger med huvudet
        som ett sävstrå
    och sitter i säck och aska,
        kallar du det en fasta,
            en dag som behagar Herren?

Nej, detta är den fasta jag vill ha:
    Lossa orättfärdiga bojor,
        lös okets band,
    släpp de förtryckta fria,
        bryt sönder alla ok!
(D) Dela ditt bröd med den hungrige,
    ge de fattiga och hemlösa
        en boning,
    klä den nakne när du ser honom
        och dra dig inte undan
    för den som är ditt kött och blod.
(E) Då ska ditt ljus bryta fram
        som gryningen
    och ditt helande växa fram
        med hast.
    Din rättfärdighet ska gå framför dig
        och Herrens härlighet
            följa i dina spår.
(F) Då ska Herren svara
        när du åkallar honom.
    När du ropar, ska han säga:
        "Här är jag."
    Om du gör dig av med alla ok,
        om du slutar att peka finger[c]
            och tala onda ord,
10 (G) om du delar med dig av vad du har
    åt den hungrige
        och mättar den som lider nöd,
    då ska ditt ljus gå upp i mörkret
        och din natt bli
            som middagens ljus.

11 Och Herren ska alltid leda dig,
    han ska mätta dig i ödemarken
        och ge styrka åt benen i din kropp.
    Du ska vara
        som en vattenrik trädgård
    och likna en källa
        vars vatten aldrig sinar.
12 (H) Dina avkomlingar
        ska bygga upp de gamla ruinerna,
    du ska återställa grundvalar
        från forna generationer.
    Du ska kallas
        "den som murar igen sprickor",
    "den som återställer stigar
        så att man kan bo i landet".

13 (I) Om du hindrar din fot på sabbaten
    från att sköta dina sysslor
        på min heliga dag,
    om du kallar sabbaten en fröjd,
        helgad åt Herren och ärad,
    om du ärar den
        genom att inte gå egna vägar
    och inte sköta dina sysslor
            eller tala tomma ord,
14 (J) då ska du få fröjda dig i Herren,
    och jag ska föra dig fram
        över landets höjder
    och låta dig njuta
        av din fader Jakobs arvedel.
    Så har Herrens mun talat.

Synd, bekännelse och frälsning

59 (K) Se, Herrens hand är inte

        för kort för att frälsa,
    hans öra är inte
        för dövt för att höra.
(L) Nej, det är era missgärningar
        som skiljer er från er Gud,
    era synder döljer
        hans ansikte för er
    så att han inte hör er.
(M) För era händer är fläckade av blod,
        era fingrar av skuld.
    Era läppar talar lögn,
        er tunga bär fram ondska.
(N) Ingen ropar efter rättfärdighet,
        ingen dömer med sanning.
    De litar till tomhet och talar lögn,
        de går havande med olycka
            och föder fördärv.
De kläcker ormägg
        och väver spindelnät.
    Den som äter av deras ägg dör,
        och krossas ett
            kommer det ut en orm.
(O) Deras spindelnät
        duger inte till kläder,
    de kan inte skyla sig själva
        med vad de tillverkat.
    Deras verk är ondskans verk,
        deras händer utövar våld.
(P) Deras fötter rusar
        till det som är ont,
    de är snabba
        att spilla oskyldigt blod.
    Deras tankar är fördärvets tankar,
        förödelse och elände
            råder på deras vägar.[d]
Fridens väg känner de inte,
        rätten följer inte i deras spår.
    De går krokiga stigar,
        ingen som vandrar dem
            vet vad frid är.

Därför är rättvisan fjärran från oss,
        rättfärdigheten når oss inte.
    Vi väntar på ljus,
        men här råder mörker,
    på solsken,
        men vi vandrar i dunkel.
10 (Q) Vi famlar som blinda längs väggen,
        famlar som om vi inte hade ögon.
    Vi stapplar mitt på dagen
        som vore det skymning.
    Bland de friska[e] är vi som döda.
11 (R) Vi brummar alla som björnar
        och kuttrar sorgset som duvor.
    Vi väntar på rättvisa,
        men den kommer inte,
    efter frälsning,
        men den är fjärran från oss.

12 (S) Våra brott inför dig är många,
        våra synder vittnar mot oss.
    Våra brott följer med oss,
        vi känner våra missgärningar.
13 (T) Vi har gjort uppror
        och förnekat Herren,
    vi har vänt vår Gud ryggen.
    Vi har talat förtryck och avfall,
        tänkt ut och fört fram
    lögnaktiga ord från våra hjärtan.
14 (U) Rättvisan trängs tillbaka,
        rättfärdigheten står långt borta,
    för sanningen vacklar på torget,
        det som är rätt
            kan inte komma fram.
15 (V) Sanningen har försvunnit,
    och den som undviker det onda
            blir plundrad.

Detta såg Herren,
    och han var missnöjd med
        att det inte fanns någon rättvisa.
16 (W) Han såg att ingen steg fram,
    han var förundrad
        över att ingen grep in.
    Då hjälpte honom hans egen arm,
        och hans rättfärdighet
            stödde honom.
17 (X) Han klädde sig i rättfärdighet
        som pansar
    och satte frälsningens hjälm
        på sitt huvud.
    Han klädde sig i hämndens dräkt
        som klädsel
    och svepte sig i lidelse
        som en mantel.
18 Efter deras gärningar
        ska han löna dem,
    med vrede över hans motståndare,
        hämnd över hans fiender.
    Han ska löna kustländerna
        för vad de har gjort.
19 (Y) Så ska man frukta Herrens namn
        i väster
    och hans härlighet
        där solen går upp.
    När fienden bryter fram
        som en flod,
    ska Herrens Ande
        driva honom på flykten.
20 (Z) Återlösaren ska komma till Sion
    och till dem i Jakob som vänder om
        från sitt uppror,
    säger Herren.[f]

21 (AA) Detta är mitt förbund med dem, säger Herren: Min Ande som är över dig och mina ord som jag har lagt i din mun ska inte vika ur din mun eller ur dina barns eller barnbarns mun, från nu och till evig tid, säger Herren.

Sions kommande härlighet

60 (AB) Stå upp, stråla,

        för ditt ljus kommer
    och Herrens härlighet
        går upp över dig.
(AC) Se, mörker ska täcka jorden
        och töcken folken,
    men över dig ska Herren gå upp,
        hans härlighet ska uppenbaras
            över dig.
(AD) Hednafolk ska vandra i ditt ljus
    och kungar i glansen
        som går upp över dig.

(AE) Lyft din blick och se dig omkring:
        Alla samlas och kommer till dig.
    Dina söner kommer från fjärran,
        dina döttrar bärs fram på armen.
(AF) Då ska du se det
        och stråla av fröjd,
    ditt hjärta ska bäva och vidga sig,
        för havets rikedomar
            ska föras till dig,
        folkens skatter ska tillfalla dig.
(AG) Skaror av kameler ska täcka dig,
    unga kameler
        från Midjan och Efa[g].
    Från Saba[h] kommer de alla,
        de bär guld och rökelse
            och förkunnar Herrens lov.
(AH) Alla Kedars hjordar
        ska samlas till dig,
    Nebajots[i] baggar
        ska stå till din tjänst.
    De ska offras till välbehag
        på mitt altare,
    och jag ska förhärliga
        min härlighets hus.
Vilka är dessa
    som kommer flygande som moln,
        som duvor till sitt duvslag?
Kustländerna hoppas på mig,
        främst kommer Tarshishskepp[j]
    för att föra hem dina söner
        från fjärran land.
    De har med sig silver och guld
        åt Herren din Guds namn,
            åt Israels Helige,
    för han förhärligar dig.

10 (AI) Främlingar ska bygga upp
        dina murar
    och deras kungar ska betjäna dig,
        för jag slog dig i min vrede
    men i min nåd
        förbarmar jag mig över dig.
11 (AJ) Dina portar ska ständigt stå öppna,
    varken dag eller natt
        ska de stängas,
    så att folkens rikedomar
        kan föras till dig
    och deras kungar föras med i tåget.
12 För det folk eller rike
    som inte vill tjäna dig
        ska gå under,
    sådana folk ska förgöras helt.
13 (AK) Libanons härlighet[k]
        ska komma till dig,
    både cypress och alm och buxbom,
        för att pryda
            min helgedoms plats.
    Jag vill göra platsen för mina fötter
        härlig.
14 Bugande ska dina förtryckares söner
        komma till dig,
    alla som föraktade dig
        ska falla ner för dina fötter.
    Och de ska kalla dig "Herrens stad",
        "Israels Heliges Sion".

15 (AL) I stället för att du var övergiven
        och hatad[l]
    så att ingen ville ta vägen
        genom dig,
    ska jag göra dig till härlighet
        för evigt,
    till en fröjd från släkte till släkte.
16 (AM) Du ska dia folkens mjölk,
        kungabröst ska du dia.
    Då ska du förstå att jag, Herren,
        är din frälsare,
    att Jakobs Mäktige
        är din återlösare.
17 (AN) Jag ska ge guld i stället för koppar,
    silver i stället för järn,
        koppar i stället för trä
            och järn i stället för sten.
    Jag ska sätta friden till din överhet,
        rättfärdigheten till din härskare.
18 (AO) Man ska inte mer höra om våld
        i ditt land
    eller förödelse och förstörelse
        inom dina gränser,
    utan du ska kalla dina murar
        för frälsning
    och dina portar för lovsång.
19 (AP) Solen ska inte mer vara ditt ljus
        om dagen,
    månen ska inte lysa dig
        med sitt sken.
    Herren ska vara ditt eviga ljus,
        din Gud ska vara din härlighet.
20 (AQ) Din sol ska inte mer gå ner,
        din måne inte mer avta,
    för Herren ska vara ditt eviga ljus
        och dina sorgedagar ska vara slut.
21 (AR) Då ska alla i ditt folk vara rättfärdiga
        och besitta landet för evigt,
    som ett skott av min plantering,
        som ett verk av mina händer
            för att förhärliga mig.
22 Av den minste ska det bli tusen,
        av den ringaste ett stort folk.
    Jag, Herren, ska låta det ske snabbt
        när dess tid kommer.

Ett nådens år från Herren

61 (AS) Herren Guds Ande

        är över mig,
    för Herren har smort mig[m]
        till att förkunna glädjens budskap
            för de ödmjuka[n].
    Han har sänt mig
        att förbinda dem som har
            förkrossade hjärtan,
    att utropa frihet för de fångna
        och befrielse för de bundna,
(AT) att förkunna ett nådens år
        från Herren
    och en hämndens dag
        från vår Gud,
    att trösta alla sörjande,
(AU) att ge de sörjande i Sion
        huvudprydnad i stället för aska,
    glädjens olja i stället för sorg,
        lovsångsdräkt i stället för
            en modfälld ande.
    Och de ska kallas
        "rättfärdighetens terebinter",
    planterade av Herren
        till hans förhärligande.

(AV) De ska bygga upp gamla ruiner,
        upprätta det som förr legat öde.
    De ska bygga upp
        ruinstäderna igen,
    platser som varit öde
        i generation efter generation.
(AW) Främlingar ska stå och valla
        era hjordar,
    utlänningar sköta
        era åkrar och vingårdar.
(AX) Och ni ska heta "Herrens präster",
    man ska kalla er:
        "Vår Guds tjänare".
    Ni ska få njuta av
        hednafolkens skatter
    och ståta med deras härlighet.
(AY) Ni ska få dubbelt igen för er skam,
    och de som förödmjukades
        ska nu jubla över sin del.
    Därför ska de få en dubbel lott
        i sitt land,
    evig glädje ska de få,
(AZ) för jag, Herren, älskar det rätta
        och hatar orättfärdigt rofferi.
    Jag ska ge dem deras lön i trofasthet
        och sluta ett evigt förbund
            med dem.
Deras släkte ska vara känt
            bland folken,
        deras avkomma bland folkslagen.
    Alla som ser dem ska förstå
        att de är det släkte
            som Herren har välsignat.

10 (BA) Jag gläder mig stort i Herren,
        min själ fröjdar sig i min Gud,
    för han har klätt mig
        i frälsningens klädnad
    och svept in mig
        i rättfärdighetens mantel,
    som när brudgummen
        sätter turbanen[o] på sitt huvud,
    som när bruden
        pryder sig med sina smycken.
11 (BB) För liksom jorden
        låter sina växter spira fram
    och en trädgård
        låter sin sådd växa upp,
    så ska Herren Gud
        låta rättfärdighet och lovsång
            växa upp inför alla folk.

Sions frälsning

62 (BC) För Sions skull

        vill jag inte tiga,
    för Jerusalems skull
        vill jag inte unna mig någon ro
    förrän dess rättfärdighet
        går upp som solens sken
    och dess frälsning
        som ett brinnande bloss.
(BD) Folken ska se din rättfärdighet
        och alla kungar din härlighet.
    Du ska få ett nytt namn,
        som Herrens mun ska bestämma.
(BE) Du ska vara en härlig krona
        i Herrens hand,
    ett kungligt diadem
        i din Guds hand.
(BF) Du ska inte mer kallas
        "den övergivna",[p]
    ditt land ska inte mer kallas
        "ödemark",
    utan du ska heta "min kära"[q]
        och ditt land "den äkta hustrun",
    för Herren har dig kär,
        ditt land har fått sin äkta man.
(BG) För som när en ung man
    gifter sig med en jungfru,
        så ska dina barn gifta sig med dig,
    och som en brudgum
        jublar över sin brud,
            så ska din Gud jubla över dig.

(BH) På dina murar, Jerusalem,
        har jag ställt väktare.
    Varken dag eller natt
        får de någonsin tystna.
    Ni som ropar till Herren,
        unna er ingen ro,
(BI) och ge honom ingen ro
        förrän han upprättar Jerusalem
    och gör det till en lovsång
        på jorden.
(BJ) Herren har lovat med ed
    vid sin högra hand
        och sin starka arm:
    Jag ska inte mer ge din säd
        som mat åt dina fiender,
    och främlingar ska inte dricka
        ditt nya vin,
            frukten av din möda.
De som samlar in säden
        ska få äta den och lova Herren,
    och de som skördar vinet
        ska få dricka det
            på min helgedoms förgårdar[r].

10 (BK) Gå fram, fram genom portarna,
        bana väg för folket!
    Röj, röj en väg
        och rensa bort stenarna,
    res ett baner för folken!
11 (BL) Se, Herren förkunnar
        till jordens ände:
    Säg till dottern Sion:
        Se, din frälsning kommer!
    Se, han har med sig sin lön,
        hans segerbyte
            går framför honom.
12 (BM) Man ska kalla dem
    "det heliga folket",
        "Herrens återlösta".
    Och du ska kallas
        "den eftersökta",
    "staden som inte
        blir övergiven".

Vredens och frälsningens dag

63 (BN) Vem är han som kommer

    från Edom,
        från Bosra[s] i högröda kläder,
    så ståtlig i sin dräkt,
        så stolt i sin stora kraft?
    "Det är jag som talar i rättfärdighet,
        som är mäktig att frälsa."
(BO) Varför är din dräkt så röd,
    varför liknar dina kläder
        en vintrampares?
(BP) "Jag har trampat vinpressen själv,
        ingen bland folken hjälpte mig.
    Jag trampade dem i min vrede,
        trampade sönder dem i min harm.
    Deras blod stänkte på mina kläder,
        och jag fick
            hela min dräkt fläckad.
(BQ) För hämndens dag var i mitt hjärta
    och året för min återlösning
        hade kommit.
(BR) Jag såg mig omkring,
        men det fanns ingen hjälpare.
    Jag stod där förundrad,
        men det fanns ingen
            som stödde mig.
    Då hjälpte mig min egen arm,
        och min vrede stödde mig.
(BS) Jag trampade ner folken i min vrede
    och gjorde dem druckna
        i min harm,
    jag lät deras blod rinna ner
        på jorden."

Ånger och bön om frälsning

(BT) Jag vill förkunna
    Herrens nådegärningar,
        Herrens lov,
    efter allt som Herren
        har gjort för oss,
    allt det goda som han gjort
        för Israels hus
    efter sin barmhärtighet
        och stora nåd.
Han sade: "De är ju mitt folk,
        barn som inte ska svika."
    Och han blev deras frälsare.
(BU) I all deras nöd
    var ingen verklig nöd,[t]
        hans ansiktes ängel frälste dem.
    I sin kärlek och medömkan
        återlöste han dem,
    han lyfte upp dem och bar dem
        ständigt i forna dagar.[u]

10 (BV) Men de var upproriska
        och bedrövade hans helige Ande.
    Därför blev han deras fiende,
        han stred själv mot dem.
11 (BW) Då tänkte hans folk
    på gångna tider,
        de tänkte på Mose:
    Var är nu han som förde dem
        upp ur havet,
    tillsammans med herden
        för hans hjord?
    Var är han som lade sin helige Ande
        i deras bröst,
12 han som lät sin härliga arm
        gå fram vid Moses högra sida,
    han som klöv vattnet framför dem
        och gjorde sig ett evigt namn,
13 han som förde dem genom djupen
    så att de likt springare i öknen
        inte stapplade?
14 Som när boskap går ner i dalen
        fördes de av Herrens Ande till ro.
    Så ledde du ditt folk
        och gjorde dig ett härligt namn.

15 (BX) Blicka ner från himlen,
    se till oss från din heliga
        och härliga boning!
    Var är nu din lidelse
        och din kraft?
    Ditt hjärtas ömhet
        och din barmhärtighet
    har dragit sig tillbaka från mig.
16 (BY) Du är ju vår Far!
    Abraham vet inte om oss,
        Israel känner oss inte.[v]
    Men du, Herre, är vår Far.
        Vår Återlösare av evighet
            är ditt namn.
17 (BZ) Varför, o Herre, låter du oss
        gå vilse från dina vägar,
    och varför förhärdar du
        våra hjärtan
            så att vi inte fruktar dig?
    Vänd tillbaka,
        för dina tjänares skull,
    för din arvedels stammars skull.

18 (CA) En kort tid ägde ditt heliga folk
        sitt land.
    Våra fiender trampade ner
        din helgedom.
19 Vi har blivit som de
        som du aldrig har varit herre över,
    som inte har uppkallats
        efter ditt namn.

Bön om att Gud griper in

64 (CB) O, att du rev isär himlen

        och kom ner
    så att bergen bävade inför dig,
(CC) som när eld antänder ris
        och elden får vattnet att koka,
    så att ditt namn blir känt
        för dina fiender
    och hednafolken darrar för dig.
(CD) När du gjorde
    förunderliga gärningar
        som vi inte väntade oss,
    då kom du ner
        och bergen bävade inför dig.
Aldrig har någon hört,
    inget öra har uppfattat,
        inget öga har sett
            en annan Gud än dig,
    som gör sådant för dem
        som väntar på honom.
Du kom för att hjälpa dem
    som gjorde det rätta med fröjd,
        som tänkte på dig på dina vägar.

Men se, du blev vred
        när vi syndade.
    Det har vi gjort länge –
        ska vi någonsin bli frälsta?
(CE) Vi är alla orena,
    alla våra rättfärdiga gärningar
        är som en fläckad dräkt.[w]
    Vi vissnar alla som löv,
        och som en vind sveper
            våra missgärningar bort oss.
Ingen åkallar ditt namn,
    ingen vaknar
        för att hålla sig till dig,
    för du har dolt ditt ansikte för oss,
        överlämnat oss åt[x]
            vår missgärning.

(CF) Men Herre, du är vår Far.
    Vi är leran,
        och du är den som format oss,
    vi är alla verk av din hand.
(CG) Var då inte så oerhört vred, Herre,
    tänk inte för alltid
        på vår missgärning.
    Tänk på att vi alla är ditt folk.
10 Dina heliga städer är en öken.
    Sion är en öken,
        Jerusalem en ödemark.
11 (CH) Vårt heliga och härliga hus,
    där våra fäder lovade dig,
        är eldens byte.
    Allt som är dyrbart för oss
        har lämnats åt förödelsen.
12 Kan du trots detta
        hålla dig tillbaka, Herre?
    Kan du tiga
        och låta oss lida så mycket?

Dom och frälsning

65 (CI) Jag lät mig sökas av dem

        som inte frågade efter mig,
    jag lät mig finnas av dem
        som inte sökte mig.
    Till ett folk som inte åkallade
        mitt namn sade jag:
            "Här är jag, här är jag."[y]

(CJ) Hela dagen har jag
    räckt ut mina händer
        mot ett trotsigt folk,
    som vandrar den väg
        som inte är god,
    som följer sina egna tankar,
(CK) ett folk som ständigt kränker mig
        rakt i ansiktet.
    De bär fram offer i trädgårdar
        och tänder offereld[z]
            på tegelaltaren,
(CL) de håller till bland gravar
    och tillbringar nätter
        i gömda nästen,
    de äter svinkött[aa]
        och har oren mat[ab] i sina kärl.
(CM) De säger: "Håll dig undan!
    Kom inte nära mig,
        för jag är heligare än du."
    De är som rök i min näsa,
        en eld som brinner dagen lång.

(CN) Se, det står skrivet inför mig:
        Jag tiger inte
    förrän jag gett dem vad de förtjänar,
        gett det i deras famn,
(CO) för både deras egna missgärningar
        och deras fäders, säger Herren,
    för att de tände offereld på bergen
        och hånade mig på höjderna.
    Jag ska mäta upp i deras famn
        lönen för vad de tidigare har gjort.

(CP) Så säger Herren:
    När man finner saft i en druvklase
        säger man:
    "Förstör den inte!
        Det finns välsignelse i den."
    Så ska också jag göra
        för mina tjänares skull,
    jag ska inte förgöra dem alla.
(CQ) Jag ska låta
    en avkomma gå ut från Jakob,
        från Juda en arvinge
            till mina berg,
    för mina utvalda ska besitta landet
        och mina tjänare ska bo där.
10 (CR) För mitt folk, som frågar efter mig,
    ska Saron[ac] bli en betesmark för får
        och Akors dal[ad]
            en lägerplats för kor.

11 Men ni som överger Herren
        och glömmer mitt heliga berg,
    ni som dukar bord åt Lyckan
        och häller upp blandat vin
            åt Ödet[ae],
12 (CS) jag ska låta svärdet bli ert öde.
    Alla ska ni få böja er ner
        för att slaktas,
    för ni svarade inte när jag kallade,
        ni lyssnade inte när jag talade.
    Ni gjorde det som var ont
        i mina ögon
    och valde det som misshagade mig.

13 (CT) Därför säger Herren Gud så:
    Se, mina tjänare ska äta,
        men ni ska hungra.
    Mina tjänare ska dricka,
        men ni ska törsta.
    Mina tjänare ska glädjas,
        men ni ska skämmas.
14 Mina tjänare ska jubla
        i hjärtats fröjd,
    men ni ska ropa i hjärtats plåga
        och jämra er i förtvivlan.
15 (CU) Ni ska överlämna ert namn
        åt mina utvalda
    till att användas som en förbannelse,
        och Herren Gud ska döda dig.
    Men åt sina tjänare
        ska han ge ett annat namn.
16 (CV) Den som välsignar sig i landet
    ska välsigna sig vid
        Sanningens Gud[af],
    och den som ger sin ed i landet
        ska svära vid Sanningens Gud,
    för de forna bedrövelserna
        är glömda och dolda
            för mina ögon.

Det nya Jerusalem

17 (CW) Se, jag skapar nya himlar
        och en ny jord,
    och man ska inte mer minnas
        det förgångna eller tänka på det.[ag]
18 (CX) Nej, fröjda er och jubla för evigt
        över det som jag skapar!
    För se, jag skapar Jerusalem till jubel
        och dess folk till fröjd.
19 (CY) Jag ska jubla över Jerusalem,
        fröjda mig över mitt folk.
    Där ska inte mer höras
        gråt eller klagan.

20 (CZ) Där ska inte mer finnas spädbarn
        som lever bara några dagar,
    eller gamla män
        som inte uppnår sina dagars mått.
    Den som dör vid hundra års ålder
        är en ung man,
    och först vid hundra års ålder
        ska syndaren drabbas
            av förbannelsen.
21 (DA) De ska bygga hus och få bo i dem,
    plantera vingårdar
        och äta deras frukt.
22 (DB) När de bygger hus
        ska andra inte bo i dem,
    när de planterar något
        ska andra inte äta av det.
    Mitt folks ålder ska bli
        som ett träds ålder,
    mina utvalda ska länge få njuta
        av sina händers verk.
23 (DC) De ska inte arbeta förgäves
        och inte föda barn till plötslig död,
    för de är ett släkte
        välsignat av Herren,
    de och deras efterkommande
        tillsammans.
24 (DD) Och det ska ske att
        innan de ropar ska jag svara,
    medan de ännu talar
        ska jag höra.
25 (DE) Vargar ska beta med lamm,
    lejon ska äta halm som oxar,
        och stoft ska vara ormens föda.
    Ingenstans på mitt heliga berg
        ska de göra något ont
            eller skadligt, säger Herren.

De avfälligas slut och det nya Sion

66 (DF) Så säger Herren:

    Himlen är min tron
        och jorden är mina fötters pall.
    Vad för ett hus
        kan ni bygga åt mig,
    vad för en plats där jag kan vila?[ah]
(DG) Allt detta har min hand gjort
        så att det blev till, säger Herren.
    Jag ser till den som är betryckt
        och har en förkrossad ande,
            som fruktar mitt ord.

Den som slaktar en oxe
    är som en som dödar
        en människa,
    den som offrar ett lamm
        är som en som bryter nacken
            på en hund,
    den som bär fram ett matoffer
        är som en som bär fram svinblod[ai],
    den som offrar rökelse
        är som den som hyllar en avgud.
    De har valt att gå sina egna vägar
        och har sin själs glädje
            i sina vidrigheter.
(DH) Därför ska också jag
        välja deras ofärd
    och låta det de fruktar
        drabba dem.
    För jag ropade, men ingen svarade,
        jag talade, men ingen lyssnade.
    De gjorde det som var ont
        i mina ögon,
    de valde det
        som misshagade mig.

(DI) Hör Herrens ord,
        ni som fruktar hans ord!
    Era bröder som hatar er
        och stöter bort er
            för mitt namns skull,
    de säger:
        "Herren kan visa sin härlighet
            så att vi får se er glädje!"
    Men de ska få skämmas.
Hör hur det larmar i staden,
        hör rösten[aj] från templet,
    rösten av Herren
        som ger sina fiender
            vad de förtjänar!

(DJ) Innan Sion har känt några värkar
        föder hon,
    innan hon känt någon vånda
        har hon fött en son.
Vem har hört något sådant,
        vem har sett något liknande?
    Kan ett land komma till liv
        på en enda dag,
    eller ett folk födas på ett ögonblick,
        eftersom Sion föder sina barn
            redan när värkarna börjar?
Skulle jag öppna moderlivet
        men inte låta födseln ske?
            säger Herren.
    Eller skulle jag som låter födseln ske
        sedan hålla tillbaka barnet?
            säger din Gud.

10 (DK) Gläd er med Jerusalem,
    fröjda er med henne,
        alla ni som älskar henne!
    Jubla högt med henne,
        alla ni som har sörjt över henne,
11 så att ni får dia er mätta
        vid hennes trösterika bröst,
    suga och njuta av
        hennes härliga rikedom[ak].
12 (DL) För så säger Herren:
    Se, jag leder frid till henne
        som en flod
    och folkens härlighet
        som en översvämmande älv.
    Ni ska få dia
        och bli burna på höften
    och sitta i knäet och bli smekta[al].
13 (DM) Som en mor tröstar sitt barn
        ska jag trösta er.
    I Jerusalem ska ni få tröst.
14 (DN) När ni får se det
        ska era hjärtan glädjas,
    era ben[am] ska få liv
        likt spirande gräs.
    Herrens hand ska bli känd
        för hans tjänare,
    men hans fiender
        får känna hans vrede.

15 (DO) För se,
        Herren ska komma med eld,
    och hans vagnar är
        som en stormvind.
    Han låter sin vrede drabba
        med hetta
    och sitt straff med eldslågor,
16 (DP) för med eld och med sitt svärd
    ska Herren gå till rätta
        med alla människor,
    och många ska bli slagna av Herren.
17 (DQ) De som inviger och renar sig
    för att gå in i trädgårdarna,
        anförda av en som står i mitten,
    de som äter svinkött
        och annat avskyvärt och möss,
    de ska alla förgås, säger Herren.

18 (DR) Jag känner deras gärningar och deras tankar. Den tid kommer då jag ska samla alla folk och språk, och de ska komma och se min härlighet. 19 (DS) Jag ska sätta ett tecken bland dem. Några av dem som blir räddade ska jag sända som budbärare till hednafolken, till Tarshish, till Pul och Lud, bågskyttefolken[an], till Tubal[ao] och Grekland[ap], till kustländerna i fjärran som inte har hört talas om mig eller sett min härlighet. De ska förkunna min härlighet bland hednafolken. 20 (DT) De ska som en offergåva åt Herren föra ut alla era bröder från alla hednafolk på hästar, vagnar och kärror[aq], på mulåsnor och dromedarer upp till mitt heliga berg i Jerusalem, säger Herren, på samma sätt som Israels folk för fram offergåvor i rena kärl till Herrens hus. 21 (DU) Och några av dem ska jag ta till mina präster, till mina leviter, säger Herren.

22 (DV) För liksom de nya himlarna och den nya jorden som jag skapar blir bestående inför mig, så ska era efterkommande och ert namn bestå, säger Herren. 23 (DW) Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag ska alla människor komma och tillbe inför mig, säger Herren. 24 (DX) Och de ska gå ut och se liken av de människor som gjorde uppror mot mig. Deras mask ska inte dö och deras eld ska inte släckas. De ska vara en vämjelse för alla människor.

Footnotes

  1. 58:2 komma nära Gud   Annan översättning: "att Gud ska komma nära".
  2. 58:3 sköter ni era sysslor   Annan översättning: "gör ni vad ni har lust med" (även i vers 13).
  3. 58:9 peka finger   Förknippades med anklagelse och förbannelse.
  4. 59:7f Citeras av Paulus i Rom 3:15f.
  5. 59:10 de friska   Grundtexten svårtolkad.
  6. 59:20 Citeras av Paulus i Rom 11:26f som profetia om Messias.
  7. 60:6 Midjan och Efa   Nomadstammar i nordvästra Saudiarabien (1 Mos 25:4, 2 Mos 2:15).
  8. 60:6 Saba   Handelsrike i nuvarande Jemen, berömt för guld och rökelse (1 Kung 10, Hes 27:22).
  9. 60:7 Kedar … Nebajot   Nordarabiska stammar (1 Mos 25:13, Hes 27:21).
  10. 60:9 Tarshishskepp   Långseglande handelsskepp. Tarshish låg någonstans i västra Medelhavet.
  11. 60:13 Libanons härlighet   Det berömda cederträet prydde Salomos tempel (1 Kung 5:8f).
  12. 60:15 hatad   Annan översättning: "försmådd" (jfr not till Luk 14:26).
  13. 61:1 smort mig   Ett uttryck för den helige Ande, beskydd och invigning till tjänst. Smörjelsen gavs till kungar (1 Sam 16:13, 1 Kung 1:39), präster (2 Mos 30:30f) och profeter (1 Kung 19:16, Ps 105:15). Jesus citerade versen (Luk 4:18f) och förklarade att den fått sin uppfyllelse i honom som Messias, den smorde (jfr Apg 10:38 samt 1 Joh 2:20).
  14. 61:1 ödmjuka   Andra handskrifter (Septuaginta): "fattiga".
  15. 61:10 turbanen   Grundtextens ord leder tanken till turbanen som bars av prästerna (2 Mos 29:6).
  16. 62:4 den övergivna   Hebr. Asuba, namnet på kung Joshafats drottning (1 Kung 22:42).
  17. 62:4 min kära   Hebr. Hefsi-Ba, drottningens namn under Jesajas tid (2 Kung 21:1).
  18. 62:9 äta … lova … dricka … förgårdar   Tecken på ett upprättat gudstjänstliv (5 Mos 8:10, 14:23).
  19. 63:1 Edom … Bosra   Rike och huvudstad söder om Döda havet. De nämns som representanter för fiender till Herren och hans folk (jfr kap 34).
  20. 63:9 var ingen verklig nöd   Andra handskrifter: "led han nöd".
  21. 63:9 Andra handskrifter (Septuaginta): "...deras frälsare i all deras nöd. Det var ingen budbärare eller ängel, utan hans ansikte frälste dem."
  22. 63:16 vet inte om oss … känner oss inte   Annan översättning: "vill inte veta av oss … erkänner oss inte".
  23. 64:6 fläckad dräkt   Hebr. iddím används om menstruation (se 3 Mos 15:19f).
  24. 64:7 överlämnat oss åt   Andra handskrifter: "låtit oss smälta bort i".
  25. 65:1f Citeras av Paulus i Rom 10:21f som profetia om hedningarnas frälsning.
  26. 65:3 offereld   Annan översättning: "rökelse" (även i vers 7).
  27. 65:4 svinkött   Förknippades med offer till underjordens gudar och ansågs orent (3 Mos 11:7).
  28. 65:4 oren mat   Gryta på orent kött. Andra handskrifter: "orena bitar".
  29. 65:10 Saron   Grönskande slätt (35:2) längs Medelhavskusten, god betesmark (1 Krön 27:29).
  30. 65:10 Akors dal   Slätt nära Jeriko öster om Jerusalem (Jos 7:24f, Hos 2:15).
  31. 65:11 Lyckan … Ödet   På hebreiska Gad och Meni, namn på avgudar (jfr latinets Fortuna).
  32. 65:16 Sanningens Gud   Annan översättning: "Gud som är Amen" (jfr Upp 3:14 och not till Matt 5:18).
  33. 65:17 Citeras i 2 Petr 3:13.
  34. 66:1f Citeras av Stefanus i Apg 7:49f.
  35. 66:3 hund … svinblod   Förknippades med offer till underjordens avgudar, t ex bland hetiterna.
  36. 66:6 rösten   Annan översättning: "ljudet".
  37. 66:11 rikedom   Annan översättning: "bröstvårtor".
  38. 66:12 smekta   Annan översättning: "gungade".
  39. 66:14 ben   Skelettets ben står för människans kärna och väsen (jfr 1 Mos 2:23, Ps 32:3).
  40. 66:19 bågskyttefolken   Andra handskrifter (så Septuaginta): "Meshek" (grannfolk till Tubal).
  41. 66:19 Tarshish … Pul och Lud … Tubal   Motsvarar västra Medelhavet, Libyen, Lydien i västra Turkiet samt östra Turkiet. Se 1 Mos 10.
  42. 66:19 Grekland   Hebr. Javán, jfr "jonisk".
  43. 66:20 kärror   Annan översättning: "bärstolar".