säger er Gud.
² Tala till Jerusalems hjärta
        och förkunna för det
    att dess vedermöda är slut,
        att dess skuld är försonad,
    och att det fått dubbelt igen
        av Herrens hand
            för alla sina synder.

^3 (B) En röst ropar i öknen:
        "Bana väg för Herren,
    gör vägen rak i ödemarken
        för vår Gud.^[a]
4 Varje dal ska höjas,
        alla berg och höjder sänkas.
    Ojämn mark ska jämnas,
        kuperat land bli slät mark.
⁵ Herrens härlighet ska uppenbaras,
    alla människor ska se det
        tillsammans,
    för Herrens mun har talat."

^6 (C) Hör, någon säger: "Predika!"
    Och en annan^[b] svarar:
        "Vad ska jag predika?"
    "Allt kött är gräs,
        och all dess härlighet
            som blomman på marken.^[c]
7 Gräset vissnar,
    blomman faller av
        när Herrens Ande blåser på det.
    Ja, folket är gräs!
^8 (D) Gräset vissnar,
        blomman faller av,
    men vår Guds ord består för evigt."

⁹ Sion, du glädjens budbärarinna,
        stig upp på ett högt berg.
    Jerusalem,
        du glädjens budbärarinna,^[d]
            höj din röst med kraft!
    Höj den utan fruktan,
        säg till Juda städer:
            "Se er Gud!"

^10 (E) Ja, Herren Gud kommer med kraft,
        hans arm visar sin makt.
    Se, han har med sig sin lön,
        hans segerbyte
            går framför honom.
^11 (F) Han vallar sin hjord som en herde,
        han samlar lammen i sina armar
            och bär dem i sin famn.
    Sakta för han moderfåren fram.

^15 (I) Se, folken är som en droppe
        i en spann,
    som ett dammkorn i en vågskål.
        Kustländerna lyfter han
            som ett stoftkorn.
¹⁶ Libanons skog
        räcker inte till offerved,
    dess djur inte till brännoffer.
¹⁷ Alla folk är som ingenting
        inför honom,
    mindre än noll och tomhet
        anser han dem vara.
^18 (J) Vem vill ni likna Gud vid?
        Vad vill ni jämföra honom med?

^19 (K) Hantverkaren gjuter en gudabild,
    och guldsmeden belägger den
        med guld
    och smider silverkedjor.
²⁰ Den som inte har råd
        att offra så mycket
    väljer ett stycke trä
        som inte ruttnar.
    Sedan söker han
        en skicklig hantverkare
    som kan forma en gudabild
        som inte faller omkull.

²¹ Vet ni inte det?
        Har ni inte hört?
    Har det inte förkunnats för er
        från begynnelsen?
    Har ni inte förstått det
        sedan jordens grund blev lagd?
^22 (L) För honom som tronar
    över jordens rund
        är dess invånare som gräshoppor.
    Han breder ut himlen som ett flor,
        spänner ut den som ett tält
            att bo under.
^23 (M) Han gör furstar till intet,
    förvandlar jordens domare
        till tomhet.
²⁴ Knappt är de planterade,
        knappt är de sådda,
    knappt har deras stam
        slagit rot i jorden,
    så blåser han på dem
        och de förtorkar,
    och en stormvind
        för bort dem som strå.
²⁵ Vem vill ni då likna mig vid,
    vem är min like?
        säger den Helige.

^26 (N) Lyft blicken mot höjden och se:
        Vem har skapat allt detta?
    Det är han som för fram härskaran
        däruppe i räknade skaror.
    Med sin stora makt
        och sin väldiga kraft
    nämner han dem alla vid namn –
        ingen enda uteblir.

²⁷ Hur kan du Jakob säga,
        du Israel påstå:
    "Min väg är dold för Herren,
        Gud bryr sig inte om min rätt"?
²⁸ Vet du inte? Har du inte hört
    att Herren är en evig Gud
        som har skapat jordens ändar?
    Han blir inte trött och mattas inte,
        hans förstånd kan inte utforskas.
²⁹ Han ger den trötte kraft
        och ökar den maktlöses styrka.
³⁰ Ynglingar kan bli trötta och ge upp,
        unga män kan falla.
^31 (O) Men de som hoppas på Herren
        får ny kraft,
    de lyfter med vingar som örnar.
    De springer utan att mattas,
        de vandrar utan att bli trötta.

        ni kustländer.
    Låt folken hämta ny kraft,
        låt dem komma fram
            och sedan tala.
    Låt oss tillsammans
        träda inför rätta.
^2 (Q) Vem har i öster uppväckt honom
        som möts av rättfärdighet?
    Vem ger folk i hans våld
        och gör honom till härskare
            över kungar?
    Vem gör dem till stoft
        för hans svärd,
    till bortblåst halm för hans båge?
³ Han förföljer dem
        och går trygg fram,
    på vägar där hans fötter aldrig gått.
^4 (R) Vem har planerat och utfört detta?
    Det är han som från begynnelsen
        kallade fram människors släkten.
    Jag, Herren, är den förste
        och hos de sista. Jag Är.^[f]
5 Havsländerna ser det och bävar,
        jordens ändar darrar.
    De närmar sig och kommer.
⁶ Den ene vill hjälpa den andre
        och säger till honom: "Var stark!"
⁷ Hantverkaren styrker guldsmeden,
    bleckslagaren
        den som hamrar på städet.
    Han säger om lödningen:
        "Den är bra!"
    och nitar fast avguden
        så att den inte faller omkull.

^8 (S) Men du Israel, min tjänare,
    du Jakob som jag utvalt,
        du ättling till Abraham, min vän!
^9 (T) Jag har hämtat dig
        från jordens ändar,
    kallat dig från dess yttersta hörn
        och sagt till dig:
    "Du är min tjänare,
        dig har jag utvalt
            och inte förkastat."
^10 (U) Var inte rädd, för jag är med dig,
    se dig inte ängsligt om,
        för jag är din Gud.
    Jag styrker dig, jag hjälper dig,
        jag stöder dig
    med min rättfärdighets högra hand.

^11 (V) Se, alla som hatar dig
        ska få skämmas och blygas.
    Dina motståndare ska bli till intet
        och förgås.
^12 (W) Du ska söka efter dina motståndare
        men inte finna dem.
    De som strider mot dig
        ska gå under och bli till intet,
^13 (X) för jag är Herren din Gud
    som tar din högra hand
        och säger till dig:
    Var inte rädd, jag hjälper dig.
^14 (Y) Var inte rädd, du mask Jakob,
        ni Israels män.
    Jag hjälper dig, säger Herren.
        Israels Helige är din återlösare^[g].
¹⁵ Se, jag gör dig till en ny trösksläde
        med skarpa taggar.
    Du ska tröska sönder berg
        och krossa dem till stoft
            och göra höjder till agnar.
¹⁶ Du ska kasta dem med kastskovel^[h],
    och vinden ska föra bort dem
        och stormen skingra dem.
    Och själv ska du jubla i Herren,
        ha din ära i Israels Helige.

¹⁷ De svaga och fattiga
        söker efter vatten,
    men det finns inget,
        deras tunga torkar av törst.
    Men jag, Herren, ska bönhöra dem,
        Israels Gud ska inte överge dem.
^18 (Z) Jag ska låta strömmar
    rinna upp på höjderna
        och källor i dalarna.
    Jag ska göra öknen till sjö
        och torrt land till källsprång.
^19 (AA) Jag ska sätta cedrar och akacieträd
        i öknen, med myrten och olivträd.
    På hedmarken
        ska jag plantera cypress
            med alm^[i] och buxbom,
²⁰ för att man tillsammans
        ska se och veta,
            betänka och förstå
    att Herrens hand har gjort det,
        att Israels Helige har skapat det.

²¹ För fram er sak, säger Herren,
    kom med era bevis,
        säger Jakobs Kung.
^22 (AB) Låt dem komma och berätta för oss
        vad som ska ske.
    Var finns era tidigare utsagor?
        Lägg fram dem,
    så ska vi studera dem
        och se hur de har uppfyllts.
    Eller låt oss höra
        vad som ska komma,
²³ tala om vad som ska hända
    i framtiden så att vi ser
        att ni är gudar.
    Gör något, vad som helst,
        så att vi alla häpnar när vi ser det!
²⁴ Men se, ni är mindre än noll,
        ert verk är ingenting alls.
    Den som väljer er är avskyvärd.

²⁵ Jag har låtit en man uppstå i norr,
    och han kommer från öster.
        Han ska åkalla mitt namn.
    Han ska gå fram över de styrande
        som över lerjord,
    lik en krukmakare
        som trampar lera.
²⁶ Vem talade om det från begynnelsen
        så att vi fick veta det,
    eller i förväg så att vi kunde säga:
        "Han har rätt"?
    Det fanns ingen som talade om det,
        ingen som lät oss höra det,
            ingen som hörde er tala om det.
²⁷ Jag är den förste som säger till Sion:
        "Se, där är de!",
    jag ger Jerusalem
        en glädjebudbärare.
²⁸ Jag ser mig om,
        men här finns ingen.
    Av dessa kan ingen ge besked,
        ingen ge ett svar på min fråga.
^29 (AC) Se, de är alla förgängliga,
        deras verk är ingenting,
    deras avgudabilder
        är vind och tomhet.

    min utvalde som min själ
        glädjer sig över.
    Jag har sänt min Ande
        över honom.
    Han ska utbreda rätten
        bland hednafolken.^[j]
2 Han ska inte skria eller ropa,
        inte låta sin röst höras på gatorna.
³ Ett brutet strå
        ska han inte krossa,
    en tynande veke
        ska han inte släcka.
    Han ska i trofasthet utbreda rätten.
⁴ Han ska inte försvagas
        eller brytas ner
    förrän han har grundat rätten
        på jorden.
    Havsländerna väntar
        på hans undervisning.

^5 (AE) Så säger Gud,
    Herren som har skapat himlen
        och spänt ut den,
    han som har brett ut jorden
        med allt som växer där,
    han som har gett liv åt folket
        som bor där
    och ande åt dem som vandrar
        på den.
^6 (AF) Jag, Herren,
        har kallat dig i rättfärdighet.
    Jag ska hålla dig i handen,
        jag ska bevara dig
    och göra dig till ett förbund
        för folket,
    till ett ljus för hednafolken,^[k]
7 (AG) för att du ska öppna blinda ögon
        och föra fångar ut ur fängelset,
    ur fångenskapen
        dem som sitter i mörker.
^8 (AH) Jag är Herren,
        det är mitt namn.
    Jag ger inte min ära åt någon annan
        eller mitt lov åt avgudabilder.
⁹ Se, det jag förkunnade förut
        har kommit.
    Nu förkunnar jag nya ting,
        jag låter er höra om dem
            innan de visar sig.

²² Men detta är ett plundrat
        och skövlat folk.
    De ligger alla bundna i hålor,
        gömda i fängelser.
    De har utlämnats till plundring
        utan att någon räddar,
    till skövling utan att någon säger:
        "Ge tillbaka."

²³ Vem bland er lyssnar på detta,
    tar vara på det
        och hör för framtiden?
²⁴ Vem har lämnat Jakob till skövling
        och Israel åt plundrare?
    Är det inte Herren,
        som vi syndat mot?
    De ville inte vandra på hans vägar
        eller höra hans undervisning.
^25 (AO) Därför öste han sin brinnande vrede
        över dem – krigets raseri.
    De förbrändes av det runt omkring,
        men de besinnade det inte.
    De förtärdes av det
        men tog det inte till sitt hjärta.

    han som har
            skapat dig, Jakob,
        han som har format dig, Israel:
    Var inte rädd,
        för jag har återlöst dig,
    jag har kallat dig vid namn,
        du är min.
^2 (AQ) Om du går genom vatten
        är jag med dig,
    eller genom strömmar
        så ska de inte dränka dig.
    Om du går genom eld
        ska du inte bli svedd,
            lågan ska inte bränna dig.
^3 (AR) För jag är Herren din Gud,
        Israels Helige, din Frälsare.
    Jag ger Egypten till lösen för dig,
        Nubien och Seba^[m] i ditt ställe.
⁴ Eftersom du är dyrbar i mina ögon,
        högt aktad och älskad av mig,
    ger jag människor i ditt ställe,
        folk i stället för ditt liv.
^5 (AS) Var inte rädd, för jag är med dig.
    Jag ska hämta dina barn från öster
        och samla dig från väster.
^6 (AT) Jag ska säga till länderna i norr:
        "Ge hit!"
    och till södern:
        "Håll dem inte tillbaka!
    För hit mina söner fjärran ifrån
        och mina döttrar
            från jordens ände,
^7 (AU) var och en som är uppkallad
        efter mitt namn
    och som jag skapat till min ära,
        som jag format och gjort."

^8 (AV) För ut det blinda folket
        som ändå har ögon,
    och de döva som ändå har öron.
^9 (AW) Alla hedningar kommer tillsammans
        och folken samlas.
    Vem bland dem förkunnade detta
        och lät oss höra om det
            som har skett?
    Låt dem föra fram sina vittnen
        så att de kan få rätt.
    Låt dem höra, så att de kan säga:
        "Det är sant."
^10 (AX) Ni är mina vittnen, säger Herren,
        och min tjänare som jag utvalt,
    för att ni ska känna mig och tro mig
        och förstå att Jag Är.
    Före mig blev ingen Gud formad,
        efter mig ska ingen komma.
^11 (AY) Jag, jag är Herren.
    Förutom mig finns ingen frälsare.
¹² Det är jag som har förutsagt
        och frälst och förkunnat,
    ingen främmande gud ibland er.
        Ni är mina vittnen, säger Herren,
            och jag är Gud.
^13 (AZ) Jag Är, redan från första dagen.^[n]
        Ingen kan rädda ur min hand.
    När jag vill göra något,
        vem kan då hindra det?

^14 (BA) Så säger Herren,
        er återlösare, Israels Helige:
    För er skull sänder jag bud till Babel
        och bryter ner alla bommarna,
    och kaldeernas jubel
        förvandlas till jämmer.^[o]
15 Jag är Herren er Helige,
        Israels skapare, er kung.
^16 (BB) Så säger Herren,
    han som gjorde en väg i havet,
        en stig i väldiga vatten,
¹⁷ han som förde ut vagnar
    och hästar dit,
        en mäktig krigshär.
    Där blev de liggande,
        de reser sig aldrig mer.
    De utplånades,
        de släcktes som en veke.

¹⁸ Tänk inte på det som har hänt,
        bry er inte om det som var förr.
^19 (BC) Se, jag gör något nytt.
    Redan nu visar det sig.
        Märker ni det inte?
    Jag ska göra en väg i vildmarken
        och strömmar i öknen.
²⁰ Markens djur ska ära mig,
        schakaler och strutsar,
    för jag förser vildmarken med vatten
        och öknen med strömmar,
    så att mitt folk, mina utvalda,
        kan dricka.
²¹ Det folk som jag format åt mig
        ska höja mitt lov.

²² Men du Jakob har inte kallat på mig,
        du Israel har tröttnat på mig.
²³ Du har inte kommit till mig
        med dina brännofferfår
    eller ärat mig med dina slaktoffer.
    Jag har inte gett dig arbete
        med matoffer
    eller möda med rökelse.
^24 (BD) Du har inte köpt kalmus^[p] åt mig
        för pengar
    eller mättat mig
        med dina slaktoffers fett.
    I stället har du gett mig arbete
        med dina synder
    och möda med dina missgärningar.

^25 (BE) Jag, jag är den som utplånar
        dina brott för min egen skull,
    dina synder minns jag inte mer.
^26 (BF) Påminn mig,
    låt oss gå till rätta med varandra,
        tala så att du kan få rätt.
²⁷ Redan din stamfar syndade
        och dina talesmän gjorde uppror
            mot mig.
²⁸ Därför har jag vanhelgat
        helgedomens ledare,
    överlämnat Jakob till förintelse
        och Israel till hån.

    du min tjänare Jakob,
        du Israel som jag har utvalt.
^2 (BG) Så säger Herren som skapade dig,
    han som formade dig i moderlivet
        och som hjälper dig:
    Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
        du Jeshurun^[q] som jag har utvalt.

^3 (BH) För jag ska utgjuta
    vatten över det som törstar
        och strömmar över det torra.
    Jag ska utgjuta
        min Ande över dina barn,
    min välsignelse
        över dina avkomlingar,
^4 (BI) så att de växer upp
        bland det gröna gräset,
    som pilträd vid vattenbäckar.
⁵ Då ska en säga: "Jag tillhör Herren",
        en annan åberopa Jakobs namn,
    en tredje skriva: "Herrens egen"
        på sin hand
    och använda Israel som ärenamn.

^6 (BJ) Så säger Herren, Israels Kung,
        och hans Återlösare,
            Herren Sebaot:
    Jag är den förste, och jag är den siste.
        Utom mig finns ingen Gud.
^7 (BK) Vem är som jag?
    Låt honom berätta och lägga fram
            för mig vad som har hänt
        sedan jag insatte folket för evigt,
    och berätta vad som ska komma
        i framtiden.
^8 (BL) Var inte rädda eller förskräckta.
    Har jag inte låtit er höra om det
        och förkunnat det
            för länge sedan?
        Ni är mina vittnen.
    Finns det någon annan Gud än jag?
        Nej, det finns ingen annan klippa,
            jag vet ingen.

¹² Smeden tar sitt verktyg
        och bearbetar smidet i glöden,
    han formar det med hammare
        och bearbetar det
            med kraftig arm.
    Blir han hungrig
        förlorar han sin kraft,
    dricker han inte vatten
        blir han matt.
^13 (BP) Träsnidaren spänner ut
        sitt måttband
    och gör märken på trästycket
        med sitt ritstift.
    Han formar det med stämjärn
        och märker ut det med passaren.
    Han gör det till en mansbild,
        en vacker människogestalt
            att sättas i ett hus.

¹⁴ Man fäller cedrar åt sig
    och tar stenek och vanlig ek
        och väljer^[r] åt sig
            bland skogens träd.
    Man planterar lärkträd,
        och regnet får dem att växa.
¹⁵ Detta har människorna till bränsle.
    Man tar av veden
        och värmer sig med den,
    man tänder på den
        och bakar bröd.
    Men man tillverkar också
        en gud och tillber den,
    man gör träet till en gudabild
        och faller ner för den.
¹⁶ Hälften av träet
        bränner man upp i eld,
    över hälften lagar man kött att äta,
        steker sin stek och äter sig mätt.
    Sedan värmer man sig och säger:
        "Gott, jag är varm!
            Jag njuter av brasan."
¹⁷ Men av det som är kvar
        gör man en gud, en gudabild.
    Man faller ner för den och tillber,
        Man ber till den och säger:
    "Rädda mig, för du är min gud!"
^18 (BQ) Dessa människor vet ingenting
        och förstår ingenting,
    för deras ögon är stängda
        så att de inte ser,
    och deras hjärtan
        så att de inte fattar.
¹⁹ Ingen tänker efter i hjärtat,
        har vett eller förstånd att säga:
    "Hälften brände jag upp i eld,
        på kolen bakade jag bröd
            och stekte kött och åt.
    Skulle jag nu göra resten
        till en avskyvärd avgud?
    Skulle jag falla ner
        för en träbit?"
²⁰ Den som lever av aska
        är förledd av ett vilselett hjärta,
    så att han inte kan rädda sin själ
        eller tänka:
    "Är det inte lögn,
        detta i min högra hand?"

^21 (BR) Tänk på detta, Jakob,
        du Israel, för du är min tjänare.
    Jag har format dig,
        du är min tjänare.
    Israel, du blir inte bortglömd av mig.
^22 (BS) Jag har utplånat dina brott
        som ett moln,
    dina synder som en sky.
    Vänd om till mig,
        för jag har återlöst dig.
^23 (BT) Jubla, ni himlar,
        för Herren har gjort det!
    Höj glädjerop, ni jordens djup,
        brist ut i jubel, ni berg,
            du skog med alla dina träd,
    för Herren har återlöst Jakob,
        han visar sin härlighet i Israel.

    till sin smorde^[t],
    till Koresh vars högra hand
        jag har fattat
    för att slå ner folken framför honom,
        lossa bältet från kungars höfter
    och öppna dörrar för honom
        så att inga portar mer är stängda:
² Jag ska gå framför dig
        och jämna ut höjderna^[u].
    Jag ska krossa kopparportarna
        och knäcka järnbommarna.
³ Jag ska ge dig skatter
    som är dolda i mörkret
        och hemliga rikedomar,
    för att du ska inse att jag är Herren
        som kallar dig vid ditt namn,
            jag är Israels Gud.
⁴ För min tjänare Jakobs skull,
    för Israels skull, min utvalde,
        kallade jag dig vid namn.
    Jag gav dig ett ärenamn,
        fastän du inte kände mig.
^5 (BZ) Jag är Herren,
    och det finns ingen annan.
        Utom mig finns ingen Gud.
    Jag spänner bältet om ditt liv,
        fastän du inte känner mig,
^6 (CA) för att man ska förstå
    både i öster och väster
        att det inte finns någon utom mig.
    Jag är Herren,
        och det finns ingen annan.
^7 (CB) Jag formar ljuset och skapar mörkret,
    jag ger lycka och skapar olycka.
        Jag, Herren, gör allt detta.

^8 (CC) Låt det regna från ovan, ni himlar,
    låt rättfärdighet strömma ner
        från skyarna.
    Jorden ska öppna sig
        och ge frälsning som frukt,
    den ska låta rättfärdighet växa upp.
        Jag, Herren, skapar detta.

^14 (CH) Så säger Herren:
    Vad egyptierna har vunnit
        med arbete
    och nubiernas och Sebas resliga folk
        med handel,
    allt ska gå över till dig
        och tillhöra dig.
    De ska följa efter dig,
        i kedjor ska de gå.
    Och de ska falla ner inför dig
        och rikta sin bön till dig:
    "Endast hos dig är Gud,
        och det finns ingen mer,
            ingen annan Gud."

^15 (CI) Du är sannerligen
        en Gud som döljer sig,
    du Israels Gud, du Frälsare.
^16 (CJ) Alla måste de skämmas och blygas,
    avgudamakarna går bort
        tillsammans i skam.
^17 (CK) Men Israel blir frälst genom Herren
        med en evig frälsning.
    Ni ska aldrig i evighet
        behöva skämmas eller blygas.

^18 (CL) För så säger Herren,
    han som har skapat himlen,
        han som är Gud,
    som har format jorden
        och gjort den och berett den,
    som inte har skapat den
        till att vara öde
    utan format den till att vara bebodd:
        Jag är Herren,
            och det finns ingen annan.
^19 (CM) Jag har inte talat i hemlighet,
        någonstans i ett mörkt land.
    Jag har inte sagt
        till Jakobs avkomlingar:
            "Ni ska söka mig förgäves."
    Jag är Herren,
        som talar sanning
    och förkunnar vad som är rätt.

^20 (CN) Samla er och kom, träd fram,
        ni som räddats från folken.
    De förstår inte,
        de som bär på sina träbilder
        och ber till en gud
            som inte kan frälsa.
^21 (CO) Berätta, lägg fram er sak!
        Ja, låt dem rådslå tillsammans.
    Vem har låtit er höra detta
        sedan länge
    och förkunnat det för längesedan?
        Är det inte jag, Herren?
    Och det finns ingen Gud utom mig,
        en rättfärdig Gud som frälser,
            ingen utom mig.
^22 (CP) Vänd er till mig och bli frälsta,
        ni jordens alla ändar,
    för jag är Gud
        och det finns ingen annan.
^23 (CQ) Jag har svurit vid mig själv,
    ett sanningsord har gått ut
            från min mun,
        ett ord som inte ska tas tillbaka:
    För mig ska alla knän böjas,
        alla tungor ska ge mig sin ed^[v]
24 (CR) och säga om mig:
    Endast i Herren
        finns rättfärdighet och styrka.
    Till honom ska man komma,
        och alla som varit arga på honom
            ska skämmas.
^25 (CS) I Herren ska hela Israels släkt
        ha sin rättfärdighet,
    de ska ha sin ära i honom.

        Nebo^[w] måste böja sig,
    deras bilder läggs på djur
        och boskap.
    De som ni bar på är en belastning,
        en börda för den trötte.
^2 (CU) Tillsammans sjunker de ihop
        och böjer sig.
    De kan inte rädda bördan,
        de måste själva gå i fångenskap.

^3 (CV) Så hör på mig, ni av Jakobs hus,
        alla ni som är kvar av Israels folk,
    ni som har varit lagda på mig
        från moderlivet,
    burna av mig ända från
        modersskötet.
^4 (CW) Jag Är densamme tills ni blir gamla,
    och jag ska bära er
        ända tills ni blir grå.
    Jag har gjort det förut^[x],
        och jag kommer att lyfta,
            bära och rädda er.
^5 (CX) Med vem vill ni likna
        och jämföra mig?
    Med vem vill ni jämställa mig,
        så att vi skulle vara lika?

^6 (CY) Man skakar ut guld ur börsen
        och väger upp silver på vågen.
    Man lejer en guldsmed
        för att göra det till en gud,
    som man faller ner för och tillber.
^7 (CZ) Man lyfter upp den på axeln,
    bär bort den och sätter ner den
        på dess plats.
    Där står den
        och kan inte gå därifrån.
    Ropar någon till den,
        kan den inte svara
            och rädda honom ur hans nöd.
⁸ Tänk på detta och fatta mod!
    Ta det till hjärtat, ni upproriska.

^9 (DA) Kom ihåg det som hänt
        för länge sedan,
    för jag är Gud,
        och det finns ingen annan Gud,
            ingen som jag.
^10 (DB) Jag förkunnar från början
        vad som ska komma
    och långt i förväg
        det som inte har skett.
    Jag säger:
        Mitt beslut ska förverkligas,
            allt jag vill kommer jag att göra.
^11 (DC) Jag kallar på örnen från öster,
    från fjärran land en man
        som verkställer mitt beslut.
    Vad jag talat låter jag ske,
        vad jag beslutat utför jag.
¹² Hör på mig, ni självsäkra,
    ni som är fjärran
        från rättfärdighet:
^13 (DD) Jag låter min rättfärdighet
        komma nära,
    den är inte långt borta,
        min frälsning dröjer inte.
    Jag ger frälsning i Sion,
        min härlighet åt Israel.

        du jungfru dotter Babel.
    Sätt dig på jorden utan tron,
        du kaldeernas dotter,
    för man ska inte mer kalla dig
        den fina och förnäma.

² Ta en kvarn^[y] och mal mjöl,
        lägg av din slöja^[z],
    lyft upp släpet, blotta benen,
        vada genom strömmarna.
^3 (DF) Din nakenhet ska blottas,
        din skam ska synas.
    Jag ska utkräva hämnd
        och inte skona någon.
^4 (DG) Vår återlösares namn
    är Herren Sebaot, Israels Helige!

⁵ Sitt tyst och dra dig undan i mörkret,
        du kaldeernas dotter,
    för du ska inte mer kallas
        kungarikenas drottning.
^6 (DH) Jag blev vred på mitt folk,
    jag vanhelgade min arvedel
        och gav dem i din hand.
    Och du visade dem
        ingen barmhärtighet,
    du lät ditt ok tynga de gamla.
^7 (DI) Du tänkte:
    "Jag ska vara drottning
        för alltid!"
    Så du tog dig inte i akt
        och tänkte inte på slutet.

^8 (DJ) Hör nu detta,
    du som lever i lyx,
        du som tronar så trygg,
    du som säger i ditt hjärta:
        "Jag och ingen annan!
    Aldrig ska jag sitta som änka,
        aldrig veta av barnlöshet."
^9 (DK) Plötsligt ska båda dessa olyckor
    drabba dig, på en och samma dag:
        barnlöshet och änkestånd.
    I fullt mått ska de drabba dig,
        trots dina många trollkonster^[aa],
    trots dina besvärjelsers stora kraft.
¹⁰ Du litade till din ondska och tänkte:
        "Ingen ser mig."
    Din vishet och kunskap
        förledde dig,
    och du sade i ditt hjärta:
        "Jag och ingen annan."
¹¹ Därför ska en olycka drabba dig
        som du inte kan besvärja,
    ett fördärv ska falla över dig
        som du inte kan avvärja.
    Plötsligt ska förödelsen drabba dig,
        när du minst anar det.

¹² Träd fram med dina besvärjelser
        och dina många trollkonster,
    som du har tröttat ut dig med
        sedan din ungdom.
    Kanske kan du få hjälp,
        kanske kan du skrämma bort
            faran?
¹³ Du har tröttat ut dig
        med dina många rådslag.
    Nu får de träda fram
        och rädda dig,
    de som mäter upp himlen
        och spanar i stjärnorna^[ab]
    och kungör månad för månad
        vad som ska komma över dig.
^14 (DL) Se, de är som strå
        som bränns upp i eld,
    de kan inte rädda sitt liv
        ur lågornas våld.
    Det är ingen koleld
        att värma sig vid,
    ingen brasa att sitta vid.
¹⁵ Så går det med
        dem som du tröttade ut dig med,
    dem du har handlat med
        sedan din ungdom.
    De irrar bort var och en åt sitt håll,
        det finns ingen som räddar dig.

    ni som är uppkallade
        efter Israels namn
            och flöt fram ur Juda källa,
    ni som svär vid Herrens namn
        och bekänner er till Israels Gud,
    men inte i sanning och rättfärdighet.
^2 (DN) För de kallar sig
        efter den heliga staden
    och stöder sig på Israels Gud,
        vars namn är Herren Sebaot.

^3 (DO) Det som har hänt förut,
        det har jag förkunnat
            för längesedan.
    Det var förutsagt av min mun,
        jag lät er höra om det.
    Plötsligt satte jag det i verket,
        och det inträffade.
^4 (DP) Eftersom jag visste att du är hård,
    med en nacke av järn
        och en panna av koppar,
⁵ förkunnade jag det för längesedan.
    Innan det hände
        lät jag dig höra om det,
    för att du inte skulle kunna säga:
        "Min avgud har gjort det,
    min skurna och gjutna gudabild
        har befallt det."
⁶ Du har hört det,
    och nu ser du alltsammans.
        Vill ni inte erkänna det?
    Nu låter jag dig höra om nya ting,
        fördolda ting
            som du inte visste om.
⁷ Först nu har de skapats, inte förr.
    Du har inte hört om dem
        förrän i dag,
    för att du inte skulle kunna säga:
        "Det visste jag redan."
⁸ Du fick varken höra eller veta det,
    på den tiden var dina öron
        inte öppnade.
    Jag visste ju hur trolös du var,
        att du kallades syndare
            från moderlivet.

⁹ Men för mitt namns skull
        håller jag tillbaka min vrede,
    för min äras skull är jag tålmodig
        så att du inte blir utrotad.
^10 (DQ) Se, jag har luttrat dig,
        men inte fått något silver^[ac].
    Jag har prövat dig i lidandets ugn.
^11 (DR) För min egen skull,
        för min egen skull gör jag det,
    för hur skulle jag kunna
        låta mitt namn bli ohelgat?
    Jag ger inte min ära åt någon annan.

^12 (DS) Hör på mig, Jakob,
        du Israel som jag har kallat.
    Jag Är.
        Jag är den förste,
            jag är också den siste.
^13 (DT) Min hand har lagt jordens grund,
    min högra hand
        har spänt ut himlen.
    Jag kallade på dem, då stod de där.
^14 (DU) Samla er, ni alla, och hör:
    Vem av de andra
        har förutsagt detta,
    att mannen som Herren älskar
        ska utföra hans vilja mot Babel^[ad]
    och vara hans arm mot kaldeerna?
^15 (DV) Jag, jag har talat det,
        jag har också kallat honom.
    Jag har fört honom fram,
        och han ska ha framgång
            på sin väg.

^16 (DW) Kom till mig och hör detta:
    Från första stund har jag talat
        helt öppet.
    När tiden kom att det skulle ske,
        då var jag där.
    Och nu har Herren Gud
        sänt mig och sin Ande.
^17 (DX) Så säger Herren din återlösare,
        Israels Helige:
    Jag är Herren din Gud
        som lär dig vad nyttigt är,
    som leder dig på vägen
        du ska vandra.
^18 (DY) Tänk om du hade lyssnat
        på mina bud!
    Då skulle din frid bli som en flod
        och din rätt
            som havets vågor.
^19 (DZ) Dina barn skulle bli som sanden,
    din livsfrukt
        som de oräkneliga sandkornen.
    Deras namn skulle aldrig utrotas
        eller utplånas ur min åsyn.

^20 (EA) Dra ut från Babel,
        fly från kaldeerna!
    Förkunna det med fröjderop,
        ropa ut det,
    för ut det till jordens ände, säg:
        "Herren har återlöst
            sin tjänare Jakob!
^21 (EB) De led ingen törst
    när han förde dem
        genom öknarna,
    för han lät vatten strömma fram
        ur klippan åt dem.
    Han klöv klippan
        så att vatten flödade."

^22 (EC) Det finns ingen frid
    för de ogudaktiga, säger Herren.

        lyssna, ni folk
        som bor i fjärran!
    Herren kallade mig
        redan i moderlivet,
    han nämnde mitt namn
        redan i min mors sköte.
^2 (EE) Han gjorde min mun
        till ett skarpt svärd^[ae]
    och gömde mig
        i skuggan av sin hand.
    Han gjorde mig till en vass pil
        och dolde mig i sitt koger.
^3 (EF) Han sade till mig:
    "Du är min tjänare, Israel,
        genom dig
            vill jag förhärliga mig."
⁴ Men jag tänkte:
    "Förgäves har jag ansträngt mig,
        utan nytta förbrukat min kraft.
    Men min rätt är hos Herren
        och min lön hos min Gud."

⁵ Och nu säger Herren,
    han som från moderlivet
        formade mig till sin tjänare
    för att föra Jakob tillbaka till honom
        så att Israel samlas hos honom,
    för jag är ärad i Herrens ögon
        och min Gud är min styrka –
^6 (EG) han säger: Det är för lite
        att du bara är min tjänare
    som upprättar Jakobs stammar
        och för tillbaka de bevarade
            av Israel.
    Jag ska sätta dig
        till ett ljus för hednafolken,
    för att du ska bli min frälsning
        ända till jordens yttersta gräns.^[af]
7 (EH) Så säger Herren,
        Israels återlösare, hans Helige,
    till honom som är föraktad
        av varje själ,
    till honom som är avskydd
        av folken,
    till honom som är
        härskares tjänare:
    Kungar ska se det och resa sig,
        furstar ska se det och tillbe
    eftersom Herren är trofast,
        Israels Helige
            som har utvalt dig.

^8 (EI) Så säger Herren:
    Jag bönhör dig i nådens tid,
        jag hjälper dig
            på frälsningens dag.
    Jag ska bevara dig
        och göra dig till ett förbund
            för folket,
    för att upprätta landet
        och fördela
            de förödda arvslotterna,^[ag]
9 (EJ) för att säga till de fångna: "Kom ut",
    och till dem som sitter i mörkret:
        "Visa er!"
    De ska finna bete längs vägarna,
        betesmark på alla kala höjder.
^10 (EK) De ska varken hungra eller törsta,
    ökenhettan och solen
        ska inte skada dem,
    för deras förbarmare ska leda dem
        och föra dem till vattenkällor.^[ah]
11 Jag ska göra alla mina berg
        till jämna vägar,
    och mina banade vägar
        ska byggas höga.
^12 (EL) Se, där kommer de fjärran ifrån,
    några från norr
        och andra från väster,
    några från sineernas land^[ai].
^13 (EM) Jubla, ni himlar,
    och gläd dig, du jord,
        brist ut i jubel, ni berg,
    för Herren tröstar sitt folk
        och förbarmar sig
            över sina betryckta.

^22 (ER) Så säger Herren Gud:
    Se, jag ska lyfta min hand till folken,
        resa mitt baner för hednafolken.
    Då ska de komma
        med dina söner i sin famn
    och bära dina döttrar på sina axlar.
^23 (ES) Kungar ska vara dina barns vårdare
        och furstinnor dina ammor.
    De ska falla ner för dig
        med ansiktet mot jorden
            och slicka stoftet vid dina fötter.
    Och du ska inse att jag är Herren,
        och att de som hoppas på mig
            inte kommer på skam.

^24 (ET) Kan man ta bytet från den starke
    eller rycka fångarna från tyrannen^[al]?
^25 (EU) Ja, så säger Herren:^[am]
    Den starkes fångar
        ska tas ifrån honom,
            bytet ryckas från tyrannen.
    Jag ska själv strida
        mot dina motståndare,
    jag ska själv rädda dina barn.
^26 (EV) Jag ska låta dina förtryckare
        äta sitt eget kött
    och bli druckna av sitt eget blod,
        som av sött vin.
    Då ska allt levande förstå
        att jag, Herren, är din Frälsare,
    att Jakobs Mäktige
        är din återlösare.

    Var finns er mors
            skilsmässobrev
        som jag förskjutit henne med?
    Eller till vilken
        av mina fordringsägare
            har jag sålt er^[an]?
    Se, för era missgärningar
        blev ni sålda,
    och för era brott
        blev er mor förskjuten.
^2 (EX) Varför var ingen där när jag kom?
    Varför svarade ingen
        när jag ropade?
    Är min arm för kort
        för att friköpa er,
    eller har jag ingen kraft
        till att rädda?
    Se, genom min befallning
        torkar jag ut havet
            och gör strömmar till öken.
    Deras fiskar ruttnar
        av brist på vatten och dör av törst.
^3 (EY) Jag klär himlen i mörker
    och ger den sorgdräkt att bära.

^4 (EZ) Herren Gud har gett mig
        en tunga med lärdom,
    så att jag förstår att hjälpa den trötte
        med mina ord.
    Han väcker varje morgon mitt öra,
        väcker det till att lyssna
            som lärjunge.
^5 (FA) Herren Gud har öppnat mitt öra,
    och jag har inte varit upprorisk,
        jag har inte dragit mig undan.
^6 (FB) Jag höll fram min rygg
        åt dem som slog mig
    och mina kinder
        åt dem som ryckte ut
            mina skäggstrån.
    Jag dolde inte mitt ansikte
        för hån och spott.^[ao]

⁷ Herren Gud ska hjälpa mig,
        därför behöver jag inte skämmas,
    därför gör jag mitt ansikte
        hårt som sten.
    Jag vet att jag inte kommer på skam.
^8 (FC) Den som förklarar mig rättfärdig
        är nära.
    Vem vill då gå till rätta med mig?
        Låt oss träda fram tillsammans.
    Vem är min motpart?
        Låt honom komma fram till mig.
^9 (FD) Se, Herren Gud kommer
    att hjälpa mig.
        Vem ska då döma mig skyldig?
    De ska alla slitas ut som kläder,
        mal ska förtära dem.

¹⁰ Vem bland er fruktar Herren
        och hör hans tjänares röst?
    Även om han vandrar i mörkret
        och inte ser någon ljusning,
    ska han förtrösta på Herrens namn
        och stödja sig på sin Gud.
¹¹ Men se, alla ni som tänder eld
    och omger er
        med brinnande pilar,
    vandra ni i lågorna från er eld
        bland de brinnande pilar ni tänt!
    Av min hand ska detta drabba er:
        ni ska ligga i plågor.

    ni som strävar
        efter rättfärdighet,
            ni som söker Herren!
    Se på klippan ni är uthuggna ur
        och på gruvan ni grävts fram ur.
^2 (FE) Se på er fader Abraham
        och på Sara som födde er.
    För jag kallade honom
        när han ännu var ensam,
    och jag välsignade
        och förökade honom.
^3 (FF) Ja, Herren tröstar Sion,
    han ser med medlidande
        på alla dess ruiner.
    Han gör dess öken lik Eden,
        dess ödemark
            lik Herrens lustgård.
    Fröjd och glädje ska höras därinne,
        tacksägelse och lovsångsljud.

^4 (FG) Hör på mig, du mitt folk,
        lyssna till mig, du mitt folkslag^[ap],
    för från mig ska undervisning gå ut,
        jag ska sätta min rätt
            till ett ljus för folken.
^5 (FH) Min rättfärdighet är nära,
    min frälsning är på väg,
        och mina armar ska döma folken.
    Kustländerna väntar på mig
        och hoppas på min arm.
^6 (FI) Lyft er blick till himlen
        och se på jorden därnere,
    för himlen ska försvinna som rök
        och jorden nötas ut
            som en klädnad.
        Dess invånare ska dö som mygg.
    Men min frälsning
        ska bestå för evigt,
    min rättfärdighet ska inte brytas ner.

^7 (FJ) Hör på mig,
        ni som känner rättfärdigheten,
    du folk som har min undervisning
        i ditt hjärta.
    Var inte rädda för människors hån,
        frukta inte deras förolämpningar,
^8 (FK) för mal ska förtära dem
    som en klädnad,
        mott ska äta dem som ylle.
    Men min rättfärdighet
        ska bestå för evigt,
    min frälsning från släkte till släkte.

^9 (FL) Vakna, vakna, klä dig i kraft,
        du Herrens arm!
    Vakna som i forna dagar,
        i gångna tider.
    Var det inte du
        som högg Rahab^[aq] i bitar,
            som genomborrade draken?
^10 (FM) Var det inte du
    som torkade ut havet,
        det stora djupets vatten,
    och gjorde havsdjupen till en väg
        där de återlösta kunde gå fram?
^11 (FN) Så ska Herrens friköpta vända hem
        och komma till Sion med jubel.
    Evig glädje ska kröna
        deras huvuden,
    de ska få fröjd och glädje,
        men sorg och suckan ska fly.

^12 (FO) Jag, jag är den som tröstar er.
    Vem är då du, att du fruktar
        människor som ska dö,
    människobarn som torkar
        som gräs,
^13 (FP) att du glömmer Herren din Skapare
        som har spänt ut himlen
            och lagt jordens grund,
    att du ständigt dagen lång
        är rädd för förtryckarens vrede,
            när han är redo att fördärva?
    Var är nu förtryckarens vrede?
¹⁴ Snart blir fången fri.
    Han ska inte dö och läggas i graven,
        han ska inte lida brist på bröd.
^15 (FQ) Jag är Herren din Gud,
    han som rör upp havet
        så att dess vågor dånar,
    Herren Sebaot är hans namn.
^16 (FR) Jag har lagt mina ord i din mun
        och täckt dig med skuggan
            av min hand,
    för att plantera himlen
        och grunda jorden
    och säga till Sion: Du är mitt folk.

²¹ Så hör nu detta, du plågade
    som är drucken, men inte av vin:
²² Så säger Herren,
    din Herre och Gud
        som utför sitt folks sak:
    Se, jag tar bort berusningens bägare
        ur din hand,
    du ska inte dricka mer
        av min vredes bägare.
^23 (FV) Jag ska sätta den i handen
    på dina plågare, de som sade till dig:
        "Fall ner, vi ska gå fram
            över dig!"
    Så gjorde du din rygg till mark,
        en gata för dem att gå på.

    Klä dig i din styrka, Sion,
        klä dig i din högtidsskrud,
            Jerusalem, du heliga stad,
    för ingen oomskuren eller oren
        ska mer komma in i dig.
² Skaka av dig stoftet,
    res dig och ta din plats,
        Jerusalem.
    Lös banden från din hals,
        du fångna dotter Sion,
^3 (FX) för så säger Herren:
        Ni blev sålda för ingenting,
    och ni ska också bli återlösta
        utan pengar.

^4 (FY) Så säger Herren Gud:
    Först drog mitt folk ner till Egypten
        och bodde där som främlingar,
    sedan förtryckte Assur dem
        utan orsak.
^5 (FZ) Vad har jag nu här? säger Herren.
        Mitt folk har förts bort
            utan skäl.
    De som härskar över dem skränar,
        säger Herren,
    och mitt namn hånas ständigt,
        dagen lång.
⁶ Därför ska mitt folk
        få lära känna mitt namn,
    därför ska de på den dagen förstå
        att jag är den som talar:
            Här är jag!

^7 (GA) Hur ljuvliga är inte
        glädjebudbärarens steg
    när han kommer över bergen
        och förkunnar frid,
    bär fram goda nyheter
        och förkunnar frälsning
    och säger till Sion:
        "Din Gud är kung!"^[as]
8 (GB) Hör, dina väktare ropar
            med hög röst,
        de jublar tillsammans,
    för de ska med egna ögon få se
        Herren vända tillbaka till Sion.
^9 (GC) Brist ut i jubel tillsammans,
        ni Jerusalems ruiner,
    för Herren tröstar sitt folk,
        han återlöser Jerusalem.
^10 (GD) Herren visar sin heliga arm
        inför alla folkens ögon,
    alla jordens ändar ska se
        vår Guds frälsning.

^11 (GE) Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån!
        Rör inte vid något orent!
    Gå ut från henne!
        Rena er, ni som bär Herrens kärl^[at].^{[au]
12 (GF)} Ni ska inte dra ut med hast
        och inte gå bort som flyktingar,
    för Herren går framför er
        och Israels Gud är sist i ert tåg.

    För vem blev Herrens arm
        uppenbarad?^[ba]
2 (GK) Som en späd planta
    sköt han upp inför honom,
        som ett rotskott ur torr jord.
    Han hade varken skönhet
        eller majestät när vi såg honom,
    inget utseende som vi drogs till.
^3 (GL) Han var föraktad
        och övergiven av människor,
    en smärtornas man
        och förtrogen med lidande.
    Han var som en
        som man skyler ansiktet för,
    så föraktad att vi inte
        respekterade honom.

^4 (GM) Men det var våra sjukdomar han bar,
        våra smärtor tog han på sig,
    medan vi såg honom som hemsökt,
        slagen av Gud och pinad.^[bb]
5 (GN) Han blev genomborrad för våra brott,
        slagen för våra synder.
    Straffet blev lagt på honom
        för att vi skulle få frid,
    och genom hans sår är vi helade.
^6 (GO) Vi gick alla vilse som får,
        var och en gick sin egen väg.
    Men all vår skuld
        lade Herren på honom.

^7 (GP) Han blev misshandlad,
    men han ödmjukade sig
        och öppnade inte sin mun.
    Som ett lamm som förs bort
        för att slaktas,
    som ett får som är tyst
        inför dem som klipper det,
    så öppnade han inte sin mun.^[bc]
8 (GQ) Genom våld och dom
        blev han borttagen.
    Vem i hans släkte betänker
        att när^[bd] han rycktes bort
            från de levandes land,
    blev han plågad på grund av
        mitt folks brott?
^9 (GR) Han fick sin grav
    bland de ogudaktiga
        men var hos en rik vid sin död,
    för han hade inte gjort något orätt,
        och inget svek fanns i hans mun.^[be]

^10 (GS) Det var Herrens vilja
        att slå honom och låta honom lida.
    När du gör hans liv
        till ett skuldoffer^[bf],
    får han se avkomlingar
        och leva länge,
    och Herrens vilja ska ha framgång
        genom hans hand.
^11 (GT) Genom den möda
    hans själ har utstått
        får han se^[bg] och bli tillfreds.
    Genom sin kunskap^[bh] förklarar
        min rättfärdige tjänare
            de många rättfärdiga,
    och han bär deras skulder.

^12 (GU) Därför ska jag ge honom
    de många^[bi] som hans del,
        och de starka ska han få som byte,
    eftersom han utgav sitt liv i döden
        och räknades bland förbrytare,^[bj]
    han som bar de mångas synd
        och gick in i överträdarnas ställe^[bk].

        du som inte har fött barn!
    Brist ut i jubel och ropa av fröjd,
        du som inte har haft födslovärkar,
    för den ensamma har många barn,
        fler än den som har en man,
            säger Herren.^[bl]

² Utvidga platsen för ditt tält,
    spänn ut tältdukarna där du bor
        och håll inte tillbaka.
    Gör dina tältlinor långa
        och dina pluggar starka,
³ för du ska breda ut dig
        åt både höger och vänster^[bm].
    Dina avkomlingar
        ska få hedningar som arv
    och på nytt befolka
        ödelagda städer.
⁴ Var inte rädd,
        för du ska inte behöva skämmas.
    Var inte blyg,
        för du ska inte bli förödmjukad.
    Nej, du ska glömma
        din ungdoms skam,
    och din änketids förakt
        ska du inte minnas mer,
^5 (GW) för han som skapat dig är din man,
        Herren Sebaot är hans namn.
    Israels Helige är din återlösare,
        han som kallas hela jordens Gud.
⁶ Som en övergiven kvinna i hjärtesorg
        kallade Herren dig,
    och som en förkastad
        ungdomshustru,
    säger din Gud.

^7 (GX) Ett kort ögonblick övergav jag dig,
    men i stor barmhärtighet
        vill jag nu samla dig.
⁸ När min vrede vällde fram
    dolde jag ett ögonblick
        mitt ansikte för dig,
    men nu vill jag med evig nåd
        förbarma mig över dig,
    säger Herren din återlösare.
^9 (GY) Jag ska göra som vid Noas flod.
    Liksom jag gav min ed
        att Noas flod inte mer
            skulle drabba jorden,
    så ger jag nu min ed att inte mer
        vredgas på dig eller bestraffa dig.
^10 (GZ) Även om bergen viker bort
        och höjderna vacklar,
    så ska min nåd inte vika från dig
        eller mitt fridsförbund vackla,
    säger Herren din förbarmare.